Normativa moralteorier är abstrakta strukturer som klassificerar människor, handlingar och utfall (sakförhållanden) i värdetermer, och framställer ett.

En presentation över ämnet: "Normativa moralteorier är abstrakta strukturer som klassificerar människor, handlingar och utfall (sakförhållanden) i värdetermer, och framställer ett."— Presentationens avskrift:

1 Normativa moralteorier är abstrakta strukturer som klassificerar människor, handlingar och utfall (sakförhållanden) i värdetermer, och framställer ett berättigande för denna klassificering. Dessa teorier är försök att systematiskt upptäcka eller klargöra vad, t.ex., vad alla moraliskt rätta handlingar har gemensamt, samt vad som gör rätta handlingar rätt.

2 Tre olika ‘objekt’ som kan vara föremål för moralisk utvärdering: (i) Utfall (konsekvenser, sakförhållanden) (ii) (Avsiktliga) Handlingar (iii)Agenter (personer)

3 (i) Utfall (konsekvenser, sakförhållanden) Termer: bra, dåligt, bättre, sämre, likvärdigt.

4 (ii) Handlingar Termer: fel, rätt, tillåtet.

5 (iii)Agenter Positiva utvärderingar: välvillig, snäll, ärlig, modig…. Negativa: grym, oärlig, feg….

6 Vilket slags ‘objekt’ är av fundamental betydelse? Konsekventialismen: (i) Pliktetiken/Deontologin: (ii) Dygdetiken: (iii)

7 En standardklassifikation: Teleologiska teorier säger att ‘Det goda kommer före det rätta’. Moraliskt påbjudna (rätta) handlingar är ‘målinriktade’; de är (på något sätt) riktade mot ‘det goda’. Enligt teleologiska teorier kan man inte definiera vad som är rätt utan att först ha definierat vad som är gott (värdefullt). Deontologiska teorier förnekar detta. Konsekventialismen och dygdetiken är båda teleologiska teorier.

8 Konsekventialismen anser att utvärderingen av sakförhållanden (utfall) är av primärt intresse. K utvärderar sedan allt annat i relation till värdet av utfallen. (Det goda kommer före det rätta.) Tre viktiga ingredienser i K:

9 (1) En teori om värde: denna specificerar kriterium i egenskap av vilka ett utfall räknas som bra eller dåligt.

10 (2) Opartiskhet Det som är värdefullt är så ‘Från universums perspektiv’ (Henry Sidgwick).

11 (3)En standard för, eller princip om, rätt och fel: Talar om hur handlingar måste vara relaterade till utfall för att vara rätt eller fel.

12 (1)En teori om värde K teorier kan klassificeras genom vad de säger har finalt värde. Olika K teorier, säger olika saker. Vanliga kandidater inkluderar: njutning, önske- tillfredsställelse, ‘objektiv lista’ värden (perfektionism). Vi kommer diskutera dessa i mer detalj senare.

13 För K teorier, utfall med mer värde är bättre än utfall med mindre värde.

14 Här är det viktigt att hålla isär distinktionen mellan: finalt värde och instrumentellt värde och intrinsikalt värde och extrinsikalt värde.

15 Finalt/instrumentellt värde syftar på sättet på vilket något är värdefullt: Hur, eller, på vilket sätt är ett objekt, en person, händelse, ett utfall värdefullt?

16 En värdefull ‘sak’ är endera finalt värdefullt – d.v.s. värdefullt i sig eller instrumentellt värdefullt – d.v.s. värdefullt på grund av vad det leder till (dess effekt).

17 Exempel på instrumentellt värde: pengar, medicin, utbildning Exempel på finalt värde: lycka, vänskap, vissa prestationer, utbildning

18 Distinktionen mellan intrinsikalt och extrinsikalt värde syftar på var någonstans värdet är lokaliserat. Är värdet helt och hållet internt till objektet i fråga? I sånt fall är värdet intrinsikalt. Är värdet hos ett objekt åtminstone delvis externt (d.v.s. beroende på något ‘utanför’ objektet)? I sånt fall är värdet extrinsikalt.

19 Eftersom de två distinktionerna mellan finalt och instrumentellt (å ena sidan) och intrinsikalt och extrinsikalt värde (å andra sidan) inte är den samma, så borde vi kunna hitta på rimliga exempel på något som är finalt värdefullt men extrinsikalt så. Kan du komma på ett?

20 (2) Opartiskhet Om, låt oss säga, njutning är av finalt värde, så är allas njutning (av samma intensitet och av samma tidslängd) av samma värde. Alla räknas som en och ingen räknas som mer än en.

21 (3)En princip om rätt och fel. En handling, X, är rätt (påbjuden) om och endast om det inte finns någon alternativ handling, Y, som leder till (producerar) mer värde. X är rätt om och endast om X maximerar värde.

22 En handling, X, är moraliskt fel om och endast om det finns någon annan handling, Y, som producerar mer värde än X.

23 För K: Vilka är alternativen? Vilket alternativ skulle maximera värde? Vilket alternativ skulle leda till bäst resultat?

24 Låt oss ta lycka som värdemätare: A: 10 personer är lyckliga. B: 10 personer är lyckliga. C: 5 personer är lyckliga och 5 är olyckliga. Vad är rätt och vad är fel enligt K?