Ett ramverk för innovationspolitiken – hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Pontus Braunerhjelm Klas Eklund Magnus Henrekson Presentation 21 augusti.

En presentation över ämnet: "Ett ramverk för innovationspolitiken – hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Pontus Braunerhjelm Klas Eklund Magnus Henrekson Presentation 21 augusti."— Presentationens avskrift:

1 Ett ramverk för innovationspolitiken – hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Pontus Braunerhjelm Klas Eklund Magnus Henrekson Presentation 21 augusti 2012

2  IVA:s projekt och den politiska dagordningen  Behovet av innovationer för att klara Sveriges utmaningar  Viss frustration över politik – och ekonomisk teori › ”Endogen tillväxt”-ansats för snäv › Var är entreprenören? Varför denna bok?

3 Svagt samband innovationer-tillväxt EU:s innovationsindex och tillväxt av BNP per capita 2006–2010

4 ”Kladdkakan” Källa: IVA

5 Många aktörer krävs

6  Eget kapital bör ej missgynnas  Olika ägartyper bör behandlas lika  Ägarbyten bör ej motverkas när lämpliga för företagets utveckling  De som fyller entreprenörsrollen måste kunna få del av skapade kapitalvärden även om de inte själva är rika  Pensionssparandet måste kunna nå fram till de innovativa bolagen Finansiering och entreprenörskap

7 Akademiskt entreprenörskap

8  Fördelar på både konsumtions- och faktormarknaderna via specialisering  Infrastruktur  Fungerande bostadsmarknad  Sociala tjänster får inte släpa efter  Miljömässigt överlägset › Transporter, uppvärmning, logistik › Lokala tjänster större andel av konsumtionen Agglomerationsfördelar/kluster

9  Kvasimarknader › Problem att ta på stort allvar › Konkurrens, rätt regleringar, skicklig upphandling › Kundval kontra upphandling › Sanktioner  Vinstintresset i samhällets tjänst › Svårare här än på konventionella marknader  Stor utmaning att inte reglera bort incitamenten till innovation Välfärdstjänsterna

10 Källa: OECD och Braunerhjelm 2012. Sambandet mellan årlig BNP-tillväxt och FoU 33 OECD-länder, 2001–2009.

11 En globalt konkurrenskraftig kunskapsbas: 1. Grund- och gymnasieskolan: Inför tydliga mål (PISA, TIMSS). 2. Universitet: Pedagogik för innovation och entreprenörskap. 3. Universitet: Kvalitetskriterier, autonomi, incitamentsstrukturer. 4. Forsknings- och innovationspolitiken: Långsiktig ”intentionsframskrivning” – tio till tolv år. Två av dessa rekommendationer (1 & 3) är av typen avsiktsförklaring medan de två sistnämnda skulle kunna beslutas av riksdagen. 10 principer för innovationspolitiken Kunskapsuppbyggande

12 5. Regleringsbörda: Regelråd, analyskapacitet, sanktioner, ”solnedgångsansats”. 6. Konkurrens tjänstesektorer: Stärk uppföljnings-, övervaknings-, sanktions- och innovationsmöjligheter (välfärdstjänster). 7. Konkurrens: Infrastruktur, information och statistik tillgänglig för privata aktörer, undvik verksamhet i myndigheters regi. 8. Förvaltningspolitiken: Kultur, kriterier och drivkrafter för innovation, kvalitet och produktivitet. Kunskapens nyttiggörande

13 9. Skatter: optioner, inkomst, kapitalförsörjning. Institutionell konkurrens - nivå som i ett relevant urval konkurrentländer. 10. Kluster: Stärkas av arbetsmarknads-, bostads- och infrastrukturpolitik. Av dessa sex principer är de tre första och delar av skatteförslagen mer lämpade att befästa i lagstiftning. De övriga har karaktär av avsiktsförklaring. Offentliga satsningar ske där den privatekonomiska avkastningen är låg men förväntade samhälleliga externaliteterna betydande – varierar över tid och rum. Kunskapens nyttiggörande

14 Ett ramverk för innovationspolitiken – hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Pontus Braunerhjelm Klas Eklund Magnus Henrekson Presentation 21 augusti 2012