Beroende/mb och psykisk störning Definition ”samsjuklighet” Olika typer av psykiatrisk samsjuklighet Hur vanligt? Orsak/verkan, samband Upptäckt Behandling.

En presentation över ämnet: "Beroende/mb och psykisk störning Definition ”samsjuklighet” Olika typer av psykiatrisk samsjuklighet Hur vanligt? Orsak/verkan, samband Upptäckt Behandling."— Presentationens avskrift:

1 Beroende/mb och psykisk störning Definition ”samsjuklighet” Olika typer av psykiatrisk samsjuklighet Hur vanligt? Orsak/verkan, samband Upptäckt Behandling

2 ”Samsjuklighet” Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller svår personlighetsstörning) Senare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och all slags psykisk störning I praktiken: ”Trippeldiagnos”, ”Multipeldiagnos”… Nu: ”Samsjuklighet”= Samtidig förekomst av mb/beroende och en eller flera psykiatriska (eller somatiska) diagnoser

3 Varför viktigt? Stort lidande och problem på många livsområden (familj, bostad, arbete…) Belastning för omgivningen Ökad risk för komplikationer, t ex utanförskap, kriminalitet, aggressivitet, för tidig död t ex genom suicid (1/3 av alkoholpatienter S-försök, >1/3 av narkomaner; 1/3 av S-försökare har en alkoholproblematik – riskfaktor) Höga samhällskostnader

4 Typ av psykisk störning Schizofreni och andra psykoser Bipolära (mano-depressiva) tillstånd Depressioner Ångesttillstånd Kriser Personlighetsstörningar ADHD

5 Personlighetsstörningar Ej ”sjukdom” Mönster av oflexibla personlighetsdrag Varaktiga och bestående över tid Debut senast i ung vuxen ålder Leder till psykiskt lidande (för pat och/el omgivningen) och nedsatt funktion (i arbete, socialt etc)

6 Personlighetsstörningar, forts Kluster A(”mad”): paranoid, schizoid, schizotypal Kluster B(”bad”): antisocial, emotionellt instabil(”borderline”), histrionisk, narcissistisk Kluster C(”sad”): fobisk, osjälvständig, tvångsmässig Personlighetsstörning ”UNS” ”Svåra”

7 Personlighetsstörningar, forts 2 Antisocial(>18 år): Normbrytande och bedrägligt beteende, impulsiv, irritabel/aggressiv, risktagare, bristfällig social anpassning, brist på ångerkänslor Uppförandestörning före 15 åå ”Missbrukarpersonlighet” – antisociala drag – styrd av drogen Psykopati: Ytlig charm, grandios självuppfattning, manipulativ, nedsatt empati men förstår att spela på och utnyttja andras känslor Svårbehandlade – Socialtjänsten, SIS, Kriminalvården Ej låta sig manipuleras. Empatisk förståelse och tydlig gränssättning

8 Personlighetsstörningar, forts 3 Emotionellt instabil(borderline): ”stabil instabilitet” i mellanmänskliga relationer med instabil självbild och bild av andra, i affekter/känslor. Impulsivitet, suicidalt beteende, aggressivitet, separationskänslighet och känsla av inre tomhet. Ångest, depression, missbruk, ätstörning… Tålamodsprövande, väcker ofta egen aggressivitet och avståndstagande alt ”gränslöst” engagemang.

9 ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och impulsivitet ADD: ej hyperaktiva (kvinnor) ”Neuropsykiatriskt” funktionshinder snarare än sjukdom Symtom/nedsatt funktion kvarstår i >50% av fallen i vuxen ålder. Mindre hyperaktivitet med åren men inre oro, rastlöshet. Motoriska och perceptuella svårigheter(DAMP) Debut i barndomen I flera olika miljöer (ex skolan/arb, hemma)

10 ADHD, forts Motivationsberoende Social utsatthet, utanförskap, låg självkänsla Tidig missbruksdebut Snabbare beroende Trotssyndrom  uppförandestörning  antisocial personlighetsstörning Kriminalitet Psykiatrisk samsjuklighet Missbruk ofta uttryck för beroende och självmedicinering(ex amfetamin)

11 Hur vanligt? Psyk störning inom mb/beroendevård: > 1/3 ångesttillstånd >> 1/3 depressionsdiagnos 40% personlighetsstörningar (narkotika 70%) ADHD hos var 4:e pat med alkoholberoende (narkotika var 3:e) Mb/beroende hos 1/5 av pat som söker hälso- och sjukvård p g a psykiatriska tillstånd

12 Orsak/verkan? Beroende  Psykisk störning Psykisk störning  Beroende Gemensam orsak  Beroende och Psyk störn Beroende  Psykisk störning Sällan avgörande för behandlingen

13 Primär eller drogrelaterad psykisk störning? Fanns symtomen innan mb debuten? Kvarstår symtomen en längre tid (t ex 1 mån) efter påverkan eller abstinens? Är symtomen svårare än vad som kan förklaras av drogens effekt eller abstinens? Episoder utan samband med drogintag?

14 Identifiera samsjuklighet Psykiatrisk samsjuklighet(ur Socialtjänstens perspektiv) – anamnes, ASI Mb/beroende samsjuklighet(ur Hälso- och sjukvårdens perspektiv) – Anamnes/status, AUDIT/DUDIT, provtagning

15 Behandling Lite evidens för hur patienter med samsjuklighet skall behandlas - vetenskap Antagande att behandling för patienter utan samsjuklighet fungerar även för dem med samsjuklighet – ”beprövad erfarenhet” Behandling av enbart mb/beroende eller den psykiska störningen ger som regel dåligt (eller t o m negativt) resultat – ex ”dricker p g a ångest” Samtidig behandling av båda tillstånden Samverkan mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården och ev andra vårdgivare

16 Samverkan – en konst Samordning av insatser och synkronisering i tid – vem gör vad, när och hur? Integrerad behandling – anpassad efter personens behov Tydlig ansvarsfördelning – ”good fences make good neighbours” Kontinuitet – bygga relationer/tillit och allians Tala hellre med än om patienten/klienten – nätverksmöten med flexibilitet,

17 Avslutande reflektioner Samsjuklighet, särskilt komplex sådan, är svårt men inte på något sätt omöjligt att behandla Kunskapskälla – enklare fall blir ”lättare” att behandla Mycket som kan göras/behandlas Prognosen svårbedömd – inga ”hopplösa” fall Att lära av erfarenheten Tålamod: Stå ut, stötta och finns kvar så kommer nya möjligheter att uppstå!

18 TACK FÖR MIG!