Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting.

En presentation över ämnet: "Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting."— Presentationens avskrift:

1 Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

2 Så man säger i Örebro… ”Vi önskar att vi kunde göra mer, men vi tvingas prioritera i det dagliga arbetet”

3 På vilka grunder prioriterar vi? Satsas 200 miljarder per år på hälso- och sjukvård i Sverige Gotland – drygt 1 miljard?

4 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen

5 Behovs- och solidaritetsprincipen De som har störst behov ska ges företräde Med störst behov avses de som har eller riskerar att få allvarligast sjukdomar Prioritering på sjukdomsgrupp och individ

6 Kostnadseffektivitetsprincipen Rimlig relation mellan kostnader och effekt Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet

7 TLV:s och Socialstyrelsens tillämpning Utgår från de tre etiska principerna Väger behov mot kostnadseffektivitet Metoder som kostar 300 tkr – 1 000 tkr per vunnet levnadsår accepteras Nya läkemedel och operationsmetoder blir ofta snabbt en ny klinisk standard

8 Modell för ekonomisk utvärdering Val Program A Program B Kostnad A Kostnad B Konsekvens B Konsekvens A

9 Innehåll i ekonomisk utvärdering Ökade behandlings- kostnader Hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

10 Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård: 1 500 kr Hälsovinsten för den enskilde: 0,10 QALY Minskade kostnader för sjukvård: 500 kr Minskade kostnader för produktionsbortfall: ? 1500 – 500 = 1000 / 0,10 = 10 000 kr / QALY

11 Kostnadseffektivitet för FaR FaR och andra metoder Acceptabel kostnadseffektivitet Effektivast metod Individanpassning Olika patientgrupper Eftersatta grupper Det långa tidsperspektivet Värden av ökad fysisk aktivitet

12 Målbild - omfattning AndelAntal Deltar Var 5:e år Rökning 13%28000 50% 2800 Riskbruk alkohol 14%30000 70% 4200 Otillräcklig FA 35%75000 70% 10500 Matvanor 20%43000 50% 4300

13 Kostnadsökning, ÖLL per år MYCKET GROV BERÄKNING – ETT EXEMPEL Rökning2,4 Mkr Riskbruk alkohol0,7 Mkr Otillräcklig fysisk aktivitet2,2 Mkr Ohälsosamma matvanor4,0 Mkr 9,3 Mkr Kan minska kostnaderna Gruppverksamhet, telefonmöten, Internetbaserat

14

15 Hälsoekonomi sätter fokus på… Effektivitet Längre tid av kontakter Andra möten – telefon, SMS, Internetbaserat Kompetens i ”effektiv individanpassning”

16 Ej med

17 Exempel sluta röka Exempel på vinst av sluta röka (fiktivt): 4 år längre livstid (utan sjukdom) = 4 QALY Dessutom 5 år utan KOL = 5 år med höjd livskvalitet från 0,5 till 1 = 5 x 0,5 = 2,5 Totalt 4 + 2,5 = 6,5 QALY

18 Björknässtudien Eriksson m fl, 2011 RCT med 151 deltagare 3 års interventions- och studietid Genomförd på vårdcentralen med befintlig personal Patienter med förhöjd risk för hjärtsjukdom Fetma, kolesterol, blodtryck eller typ 2 diabetes

19 Interventionen Grupper med 10-13 deltagare Träning 3 gånger i veckan i vårdcentralens regi i 3 månader 15 uppföljningsträffar i grupp under 3 år

20 Resultat Vunnen livskvalitet under 3 år (QALY) EQ-5D 0,08 EQ VAS 0,20* SF-6D 0,07* (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen) * = signifikant skillnad

21 Kostnadseffektivitet Nettobesparing: 300 kr per deltagare Exkl. besparingar: 13 000-36 000 kr / QALY Net monetary benefit: 4 000-12 000 USD Sannolikt bästa val: 89-99%