Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.

En presentation över ämnet: "Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening."— Presentationens avskrift:

1 Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.

2 Idag: Social struktur vs social organisation Sociala positioner vs sociala roller Socialiseringsprocesser Övergångsriter Struktur vs aktörskap/agens, (structure vs agency)

3 Meningsskapande och socialisering….

4 … är processer som finns i oändliga variationer! Överallt och hela tiden. - hur orkar vi??? Idag (och i morgon) ska vi prata om socialisering och statuspositioner Inom vilka ramverk sker det? Hur sker det? Hur relaterar vi till varandra? Hur organiserar vi oss socialt utifrån kategorier som ålder, genus, klass, etc.? ”Människor är resultat av sociala processer” (Eriksen 2000:43)

5 ”Socialt liv består framför allt av handling, eller interaktion mellan aktörer” (Eriksen 2000:51) - Du måste titta Kråkan! Annars är det ju ingen MENING!

6 Vi är summan av våra relationer. Inget annat (?)

7 Men vad finns det då för regler för hur vi ska relatera till varandra? Vad bestämmer dessa regler? Nyckelord: Social struktur, social organisation, statusposition, social roll och socialiseringsprocesser! - det är framför allt detta vi ska koncentrera oss på

8 Ett nyckelbegrepp: ”Social struktur” ”Den totala uppsättningen av institutioner, normer, och relationer som utgör ett samhälle. Abstraherat från individerna” (Eriksen 2000:98)

9 Social struktur vs Social organisation Social struktur = statisk orörlig Social organisation = levande dynamisk Den sociala organisationen kan beskrivas som den sociala strukturens dynamik Den sociala organisationen har alltså att göra med sociala relationer

10 Praktiska exempel? Äktenskap är en del av en social struktur. HUR vi faktiskt ”gör äktenskap” är del av den sociala organisationen.

11 På individnivå: Att lära sig bli en del av ett samhälle Någon som vågar gissa vilket kön bebisen har????

12 Socialiseringsprocess Att bli en socialt erkänd person sker inte automatiskt Sker främst när vi är barn, men notera att synen på barn skiljer sig mellan olika kulturella kontexter

13 Tidiga antropologiska forskare fokuserade på barnet som blivande vuxen. Exempel: ”Coming of Age in Samoa” Margret Mead (1901-1978)

14 Nu: socialisering är en process. Vuxna lär sig också, och barn lär sig av varandra.

15 Socialiseringen övergripande mål Individer ska skolas in i de värderingar som gäller Normerna internaliseras av aktörerna i ett samhälle (habitus) Gör normerna starka, självklara, ”tysta”

16 Statuspositioner Vi har alla ett antal statuspositioner Vi kan exempelvis också vara student, statsminister, präst, ordförande i föräldraföreningen, 70-talist, etc. etc.

17 Statuspositioner… är bestämmande för ett socialt förhållande medför vissa rättigheter och skyldigheter kan vara tillskrivna eller förvärvade

18 Social roll Statuspositionens dynamiska aspekt Faktiskt beteende inom ramen för en statusposition Beständiga över tid Fortlever bortom varje individ Utrymme för improvisation Överdriven avvikelse leder till sanktioner och straff

19 Statusposition och social roll - kopplat till: MAKT Detta är vanligt att antropologer studerar. -Hur genereras makt? -Makt i relation till vem och vad? -Strukturell makt och individuell makt

20 Ett exempel på hur antropologer studerat statuspositioner och dess dynamiska aspekt: social roll Ervin Goffman: Impression management (intrycksstyrning) Frontstage and Backstage Vad menade Goffman med sin teori? Tycker ni teorin är applicerbar? Har ni egna exempel på när den är användbar som förklaringsmodell?

21 Att diskutera! Vad har du för statuspositioner? Vad innebär positionen för förpliktelser/rättigheter? Hur ”spelar” du din sociala roll inom statuspositionerna? Vad skulle hända om du avviker från rollen för mycket? (Har det hänt? Vad hände?)

22 Steget från en statusposition till en annan måste föregås av en ceremoniell övergångsrit

23 Rite de passage – övergångsriter Arnold Van Gennep, Victor Turner Tre faser: Separation, Liminalfas, Återintegration Van GennepTurner

24 Separationsfas Bort från det ordnade samhällslivet

25 Liminalfas En tvetydig plats/tillvaro Betwixt and Between Inehåller ofta prövning/smärta/risk Ny statusposition kan formas

26 Återintegration Återförs till samhället och gemenskapen Ny social position Ofta festligheter

27 Att diskutera Vilka övergångsriter finns i vårt samhälle? Hur ser de ut? Hur väl definierade är de tre stadierna? Vilka övergångsriter har du själv ”genomlidit”?

28 Exempel på övergångriter i vårt samhälle Dop, konfirmation, bröllop, begravning Nollning Disputation Studenten Finns många fler!

29 Frågan kvarstår… Är vi ”slavar” under den sociala strukturen? I vilken mån påverkar vårt agerande strukturerna? Vilket manöverutrymme har vi i våra olika statuspositioner och i våra sociala roller?

30 Antropologer har länge funderat över samhällets påverkan på människors beteende – och det mänskliga beteendets påverkan på samhällsstrukturerna. Har människor egentligen något rum för att tänka utanför de samhälleliga strukturerna som man är insocialiserad i? Eller är det till och med så att individers aktörskap (om)skapar de sociala strukturerna hela tiden?

31 Struktur vs aktörskap Instuderingsfrågor: Vad sa funktionalisterna och strukturalisterna om människan och samhället? Vad skilde Radcliffe-Brown från exempelvis funktionalisten Malinowski? Vad menade Giddens med sin strukturationsteori?

32 När ni läser Nisa… Tänk på vilken statusposition och social roll Nisa har. Vad berättar boken om den sociala strukturen och den sociala organisationen som Nisa lever i? Vilka insocialiseringsprocesser finns där? Vad kan man säga om begreppen struktur och aktörskap i relation till Nisas liv och leverne?

33 Fundera också över… Författarens metodologi och hur hon beskriver och förklarar sitt tillvägagångssätt Begreppen EMIC och ETIC (emisk och etisk) – notera hur författaren växlar perspektiv i sin beskrivning och analys.

34 Nyckelord Social struktur vs social organisation Social position vs social roll Socialiseringsprocess Övergångsriter Struktur och aktörskap (structure – agency)

35 I morgon… Mer om den sociala människan. Med fokus på religion och genus Hej då! Tack för idag!