Arkivens dag 2015 Klimat och misär känner inga gränser.. "en glimt av regionens internationella arbete"

En presentation över ämnet: "Arkivens dag 2015 Klimat och misär känner inga gränser.. "en glimt av regionens internationella arbete""— Presentationens avskrift:

1 Arkivens dag 2015 Klimat och misär känner inga gränser.. "en glimt av regionens internationella arbete"

2 Exempel på Internationella samarbeten Ytterligare samarbeten och kontakter finns på förvaltningarna Vänorter/kommunala partnerskap Tukums (Lettland), Soest (Tyskland), Lübeck (Tyskland), Zmejevka (Ukraina), Kibaha (Tanzania) Baltic Island Network, B7 Hanseatic Network UBC Union of the Baltic Cities BSSSC The Baltic Sea States Subregional Cooperation CPMR Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe ISLENET Partnerships, Samsö etc. För att styra arbetet finns en Internationell strategi med tillhörande handlingsplan som stäms av varje år.

3 Conference of Peripheral Maritime Regions, CPMR CPMR består av ett antal olika delar -En politisk del, Political Bureau Olika grupper utifrån geografisk tillhörighet -Atlantic Arc Commission -Balkan and Black Sea Commission - Islands Commission -Inter mediterranean Commission - Baltic Sea Commission -North Sea Commission http://www.cpmr.org/

4 Öarna som ingår i Islands Commission

5 Medlemmar i Baltic Sea Commission

6 UBC, Union of the Baltic Cities http://www.ubc.net/

7 ISLENET är ett nätverk av europeiska öar som arbetar med hållbar utveckling inom miljö- och energiområdet. ISLENET skapades av CPMR och har sedan starten arbetat med 22 olika internationella projekt med god framgång. Projekten har inneburit goda effekter på ekonomisk utveckling och välbalanserat arbete inom miljö- och energiarbetet på öarna. Ett exempel är arbetet inom Pact of Islands där många öar arbetat fram ISEAP,s, Islands Sustainable Energy Action Plans anpassade till den egna ön/regionens förhållanden Outer Hebridees (GB) Reunion (F) Santorini (GR)

8

9 Kommunalt partnerskapsprojekt i Kibaha, Tanzania, Östra Afrika Möte med vattenrådet i Msangani området Trädplantering i Bertil Melin memorial forest Marknaden i Mali Moja

10 Förstudieprojekt i Zmejevka Ukraina Bygatan i Zmejevka (gammalsvenskby) Skolan Här pågår det undervisning i svenska! Minnes sten över bortförda personer

11 http://b7.org/ B7 är ett samarbete mellan den 7 största öarna från 5 olika nationer i Östersjön. Tanken bakom B7 är att samarbete stärker alla. Från starten var följande öar med i samarbetet, -Bornholm - Gotland - Hiiumaa (Dagö) - Saaremaa (Ösel) - Åland - Rügen - Öland Pågrund av främst ekonomiska skäl har Bornholm och Öland valt att lämna samarbetet men de övriga 5 öarna jobbar vidare. Information om B7,s första 25 år finns att hämta på B7,s hemsida 25 years of the B7 Baltic Islands Network (9.56 MB) 25 years of the B7 Baltic Islands Network (9.56 MB)

12 Power to Gas ? Koldioxid som bränsle? Region Gotland, Ledningskontoret,Bertil Klintbom September 2013 rev 1, juni 2014, rev2 juni 2015 Exempel på ett spännande projekt !

13 CO2 till bränsle ? Genom en kemisk reaktion kan kolmonoxid eller koldioxid omvandlas till metan eller metanol. Processen kallas Sabatierprocessen. I processen reagerar Koldioxid med vätgas vid temperaturer mellan 300-600 grader och bildar metan och vatten. Processen sker i en katalysator. Den kemiska reaktionen ser ut som följer, CO + 3H2 ger CH4 + H2O alternativt CO2 + 4H2 ger CH4 + 2H2O För processen behövs metod för CC (Carbone Capture) av CO2, produktion av H2 samt utveckling av processen utifrån lokala förhållanden. Tankar om en kommande ”ekonomi där gas har en ledande roll har framförts i boken ”Bortom Olja och Gas” av Nobelpristagaren George Olah. Läsning kan rekommenderas.

14 Några frågeställningar gällande gotländska förutsättningar 1. Vem har en produktion som avger stora mängder CO2 relativt koncentrerat? Svar: Cementa i Slite har ca 17% CO2 i ”cementröken” 2. Hur ”fångar” man CO2 innehållet i utsläppet? Svar: flera typer av tekniker för CC, (Carbon Capture) finns men utveckling behövs 3. Vilka ”restprodukter” får man? Svar: Syrgas som kan användas i industriell produktion samt värme som kan användas i tex fjärrvärmenät

15 Metanisering. Processen sker som en reaktion mellan koldioxid och vätgas. Teknikutveckling behövs beroende på valt slutresultat och lokala förhållanden. Principskiss Sabatier processen Paul Sabatier 1854-1941 Nobelpris i kemi 1928

16 Vad ger det Gotland? Några fördelar och problem Fördelar, -Möjlig alternativ användning av vindkraft utan export -Produktion av bränsle till fordon, fartyg m.m. -Arbetstillfällen -En stor utsläppskälla av CO2 reduceras -Problemen med lagring av CO undanröjs (CCS) -M.m Problem, -Tekniksprång, Carbon Capture (Cementa genomför försök i Norge) -Vindkraftutbyggnad -Investeringar - Verkningsgraden i de olika stegen -Omställning av fordonsflottan - Kostnaden för producerad gas -M.m.

17 Lokaliseringsstudien för Power to Gas, slutsatser Skede 1 En demonstrationsanläggning på Gotland bör inledas med anläggandet av en elektrolysör vid Brogas anläggning. Genom tillförsel av vätgas i biogasprocessen kan metanhalten ökas med 10-25 % Skede 2 En anläggning för metanframställning enligt Sabatierprocesssen kan anläggas vid Cementas fabrik i Slite. Teknikutvecklingen som behövs för detta är förfining av elektrolysörtekniken och teknik för koldioxidavskiljning. En sådan anläggning bör kunna vara på plats till 2025. Projektägare Projektet är ett industriellt projekt men kräver samverkan för att kunna realiseras.

18 Tack för uppmärksamheten! Bertil Klintbom, Region Gotland, ledningskontoret, Näringslivsenheten bertil.klintbom@gotland.se