Europeiska Unionen Organisation och verksamhet. Koppling till innehåll och kunskapskrav Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

En presentation över ämnet: "Europeiska Unionen Organisation och verksamhet. Koppling till innehåll och kunskapskrav Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:"— Presentationens avskrift:

1 Europeiska Unionen Organisation och verksamhet

2 Koppling till innehåll och kunskapskrav Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:  Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Betyget A  Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.

3 Varför samarbete?  Andra världskriget – Europa i ruiner  Rädsla – för tysken och ryssen  Tjäna pengar

4 EG växer fram…  Kol- och Stålunionen 1952 bildas av sex länder  EG, Europeiska Gemenskaperna 1958 – tullunion  De fyra friheterna  Tullunion

5 …och blir till EU  EU 1993; inrikes- och utrikespolitik och EMU  Sverige medlem 1995 efter folkomröstning  Idag 28 medlemsländer och 4 kandidatländer (+ 4 potentiella)

6 EUs lagstiftning  Fördraget om Europeiska unionen: lagar och principer  Funktionsfördraget: detaljer om hur fungera i praktiken

7 Övergripande principer  Överstatlighet: gäller i frågor då EU kan sätta sig över enskilda medlemsländer t ex jordbruk, handel  Mellanstatlighet: gäller i de frågor då enskilda medlemsländer kan lägga in sitt veto och stoppa beslut t ex utrikespolitik  Subsidiaritetsprincipen: beslut i EU endast om samordning behövs, annars ej lägga sig i, t ex skola, sjukvård, bostäder (närhetsprincipen)  Köpenhamnskriterierna: demokrati, marknadsekonomi, regler

8 Intäkter och utgifter  Länderavgifter, tullar och moms  Jordbruk, regionalstöd  Total budget på ca 1300 miljarder kronor (jmf Sverige, 800-900 miljarder)

9 Samarbetsområden  Tullunion och de fyra friheterna  Valutaunion (EMU)  Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (mellanstatligt) - GUSP  Schengenavtalet (passunion)  Flyktingfrågor  Europol

10 Kommissionen Vilka?Hur utses de?  28 (en från varje land)  Föreslås av varje land (+Europarådet), godkänns av parlamentet  Representera EU  Ordförande Jean Claude Juncker  Utrikestalesperson Federica Mohegrini  Inrikesfrågor: Cecilia Malmström Funktion?  EU:s motor  Lägger fram förslag  Verkställer  Kontrollera - utfärda böter  Subsidiaritetsprincip- en  Medborgarinitiativ?

11 Ministerrådet Vilka? Hur utses de?  En minister från varje land beroende på fråga  Representerar regeringarna Funktion?  Stifta lagar  Besluta om budget (m. parlamentet)  Olika majoritetsregler (överstatlighet)/Veto rätt (mellanstatlighet)

12 Europaparlamentet Vilka? Hur utses de?  751 ledamöter – fler ju större befolkning  Direkta val vart femte år  Representerar partier Funktion?  Stifta lagar (en del)  Godkänna (avsätta) kommissionen  Debatt

13 Dessutom Europeiska rådet: visioner, nya fördrag EU-domstolen: övervaka, tolka, döma Revisionsrätten: kontrollera hur pengarna sköts ECB: Europeiska centralbanken