Palliative interventions in the late stage Tonhuset.blogg.se.

En presentation över ämnet: "Palliative interventions in the late stage Tonhuset.blogg.se."— Presentationens avskrift:

1 Palliative interventions in the late stage gunnar.eckerdal@regionhalland.se www.lakemedelsboken.se Tonhuset.blogg.se

2 Funderingar från en pancreascancerpatient När jag låg inne för min Whippleop förde jag ibland på tal lite djupare tankar. Jag kunde t ex säga: Nej, jag har inte sovit så bra i natt. Det finns ju ett och annat att tänka på i mitt läge. Det fick de flesta att rygga tillbaka, endera genom att ignorera/byta ämne eller genom att fråga om jag ville träffa kuratorn. Det var ju inte 30 minuter kurator jag behövde. Det var 1 minut medmänniska.

3 Att leva med pancreascancer – en dag i sänder.

4 Symtomlindring Information Närståendestöd Medmänsklighet

5 Symtom Smärta – Förutsätter att tumör påverkar strukturer försörjda med nociceptorer – Visceral smärta ofta diffus, ofta andra symtom samtidigt – Smärta ska efterfrågas fortlöpande! Smärtbehandling – Opioider – Coxiber – försiktighet! – Mycket sällan paracetamol

6 Symtom Ilamående – Ofta relaterat till obstipation – Finns tecken på nedsatt ventrikeltömning – överväg stent eller GE – men inte i livets slutskede – Primperan – individuell dosering, ibland 60 mg/d!

7 Andnöd - analys Lyssna till patientens upplevelse. Våga tala om patientens rädsla. Vilka konsekvenser får andnöden? Vad förvärrar andnöden? Vad lindrar? Relatera till aktivitet. Obstruktivitet? Hosta? Slem? Smärta? Infektion?

8 Andnöd – ickefarmakologisk behandling Undanröj orsaken till dyspné – Lungembolibehandling – Pleuratappning – Infektionsbehandling Information Sjukgymnast och arbetsterapeut – aktivitet på smartare sätt, kontrollerad träning Fläkt

9 Bäst studier är med liten handhållen fläkt (ex Claes Ohlson 10:-) Ibland bra med bordsfläkt Verkar troligen genom att påverka ”sensorer” i näsöppningarna – som sedan dämpar andnöd

10 Andnöd - läkemedel Morfin dokumenterat effektivt – Lekmän och många inom vården tror felaktigt att morfin kan vara farligt vid andnöd. – Morfin innebär risk för andningsdepression även vid denna indikation. Effekten på andnöd kommer vid avsevärt lägre doser. – Mekanismen är INTE att orsaka partiell andningsdepression. – Det finns opioidreceptorer i luftvägarna – kanske har dessa en funktion vid andnöd? Syrgas har inte bättre effekt än placebo – Syrgas är lämpligt på indikationen hypoxi, INTE mot andnöd.

11 Symtom Matleda – Synnerligen vanligt – Information – Kortison

12 ”När pappa blev sämre och vi förstod att han höll på att dö, märkte vi att han åt allt mindre”

13 ”Pappa åt allt mindre och då förstod vi att han höll på att dö”

14 ”Pappa åt väldigt lite, och det är klart att man inte kan överleva utan mat. Sedan dog han”

15 Viktnedgång i livets slutskede Läkaren måste bedöma om det finns behandlingsbara orsaker till viktnedgången: – Depression – Hypo/hypertyreos – Ulcus – Diabetes – mm

16 Viktnedgång i livets slutskede Är problemet att kroppen har för liten tillgång på näring? Eller är problemet att cellerna inte efterfrågar mer näring (partiellt katabol situation)? – Det finns inga säkra labmetoder att fastställa vilket som gäller. Men i de flesta fall är det inte svårt att avgöra!

17 Viktnedgång i livets slutskede Analys: – Samråd med patient, närstående, medarbetare: vad tror ni om orsaken? – Fråga om aptit, smärta vid ätande, illamående, förstoppning, förändrad smak/lukt, tråkig mat mm

18 Viktnedgång i livets slutskede Behandling: – Först omvårdnadsmetoder – mindre portioner, normalare ätsituation, tand- och munvård – Informera och sätt upp mål tillsammans med patienten/de närstående Vad är viktigt för livskvaliteten? Är det nödvändigt att väga sig? Undvik näringsdrycker! Men Näringsdrycker kan vara jättebra i andra situationer!

19 Viktnedgång i livets slutskede Om patienten har artificiell nutrition (näringsdrycker/gastrostomi/TPN) måste den fasas ut gradvis i takt med den gradvis förändrade metabola potentialen. Information! Om dietisten konsulteras måste det tydliggöras vilket målet är. Dietister är bland annat experter på mat/dryck relaterat till livskvalitet/smak/upplevelse. Men int alltid experter på att värdera metabol potential!

20 Funderingar från en pancreascancerpatient Med något enstaka undantag har jag mött trevliga, vänliga och tillmötesgående personal. Det jag ofta saknat är dock det där lilla extra, som inte tar någon tid, men som blir till ett riktigt möte människa till människa.

21 Information Berätta om cytokineffekter (trötthet/matleda/avmagring) Berätta att den sista tiden sällan medför nya symtom, de som redan finns blir mer uttalade, framförallt trötthet och matleda Berätta om att kortison hjälper – men att biverkningarna kan vara besvärliga. Och att användning och dosering kan vara något patienten själv kan vara med att planera

22 Information Svara klokt på frågan ”hur lång tid har jag kvar” Exakt tidsangivelse ”3 månader” är inte möjlig Att resonera i termer av statistik är inte meningsfullt Att bara säga att ”ingen vet” är inte hyggligt Försök få dialogen att handla om varför patienten behöver veta. Då blir det alltid enklare.

23 Närstående Erbjud patienten att ha med närstående i dialog Förklara matledans och viktnedgångens mekanismer för närstående! Föreslå bra saker att fokusera på – t ex nyttan av att röra sig, korta promenader varje dag. Närståendepenning

24 Funderingar från en pancreascancerpatient Om jag ska raljera, så är det vanligaste att läkaren är försjunken i lablistan, sköterskan fokuserad på droppet och undersköterskan gör sina kontroller.

25 Cancerstrategin 2012 Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens med regeringen om satsningar på utvecklingsarbete med betänkandet ” En nationell cancerstrategi för framtiden” (SOU 2009:11) som utgångspunkt. Alla cancerpatienter ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande. Alla patienter i cancervården bör ha en individuell, skriftlig vårdplan. En egen vårdplan ökar möjligheterna till delaktighet och självbestämmande.

26 Teamarbete Alltid kontaktsjuksköterska Alltid en plan för hur väntade komplikationer/händelser ska hanteras Hemsjukvård – möjlighet till vård på sjukhus Återkommande avstämning i team – var är vi, vilket är nästa steg – vem gör vad

27 Funderingar från en pancreascancerpatient Jag tog mig för att under några dagar kolla vad sjuksköterskorna fokuserade på när de kom in i rummet. 7/10 riktade primärt sin uppmärksamhet mot droppet och endast 3/10 började med att titta på mig. Jag tror inte det var ett slumpfynd.

28 Läkarens roll När symtomkontrollen fungerar, informationen landat och närstående känner trygghet Då blir fokus – hur blir den bit av livet som återstår? Läkaren är intresserad av det och ödmjuk. Lindra och trösta – men framförallt – inte skada

29 Gunnars deklaration om rättigheter i sjukvården (1998): §1 Envar har rätt att få det han blivit lovad. §2 Ingen har rätt att lova det han inte tänkt hålla. §3 Ingen har rätt att lova något på andras vägnar.

30 Funderingar från en pancreascancerpatient Så när jag funderar på vad som är viktigt så är det några saker som kommer för mig. Först och främst så är det erfarenheten av vissa personer som dröjt sig kvar. Vad hade de för särskilda egenskaper? Jo, jag tror att det var de som tagit med sig sin vanliga medmänsklighet till jobbet och inte hängt av sig den i omklädningsrummet. Det är det lilla extra av personlig art som betyder så otroligt mycket.

31 Rutan i vårdprogrammet: Rekommendationer Vid icke botbar sjukdom ska patienten/de närstående tidigt informeras vid ett väl förberett läkarsamtal. Symtomlindring och psykosocialt stöd ska erbjudas. Det ansvariga teamet ska ha upparbetade rutiner för konsultation av palliativ specialistkompetens.

32 Tonhuset.blogg.se