Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.

En presentation över ämnet: "Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016."— Presentationens avskrift:

1 Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016

2 Utrikes födda i Sverige 1960 - 2015

3 Etnisk segregering på bostadsmarknaden Ett viktigt uppdrag att säkerställa arbete och bostad för de som kommer till Sverige.  Den senaste tidens flyktingmottagning har framförallt aktualiserat bostadsfrågan.  Bostadsbrist och ”utanförskapsområden” diskuteras flitigt. Etnisk boendesegregering är ett högaktuellt ämne. Det är nära sammankopplat med integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden.

4 Etnisk segregering på bostadsmarknaden Etnisk segregering innebär att personer med en viss etnicitet i någon aspekt är separerade från personer med en annan etnicitet.  Etnicitet definieras utifrån födelseland.  Studerar segregation i olika bostadsområden mellan de som är födda i Sverige (inrikes födda) och de som är födda utanför Sverige (utrikes födda)  Ett bostadsområde har i genomsnitt 1000 invånare och totalt sett finns 9200 områden i Sverige.

5 Är Sverige etniskt segregerat? Andelen utrikes födda i Sverige ökar, men inte givet att segregeringen ökar.  Finns en högre exponering gentemot den egna gruppen jämfört med om bostadsområdesval varit slumpmässigt ? Ett sätt att mäta etnisk segregering är att titta på graden av överexponering för olika grupper.  Är andelen utrikes födda i bostadsområdet högre för utrikes födda än för inrikes födda?

6 Är Sverige etniskt segregerat?  Har några grupper av utrikes födda en hög exponeringsgrad mot andra utrikes födda och mot sina egna landsmän?

7 Är Sverige etniskt segregerat?

8 (mot personer från samma land)

9 Vad driver segregeringen? En möjlighet är att utrikes födda själva väljer att bosätta sig i samma bostadsområden p.g.a.:  nätverk och kontakter, språk, kulturell likhet och trygghet. En annan förklaring är att utrikes födda bosätter sig ofrivilligt i samma bostadsområden som en följd av:  diskriminering och ekonomiska begräsningar  avsaknad av information.

10 Vad driver segregeringen? Var utrikes födda bosätter sig kommer också få konsekvenser för inrikes föddas val av bostadsområde. I en studie som jag gjort tillsammans med Lina Aldén och Mats Hammarstedt studeras hur etnisk boendesegregering i Sverige är relaterat till inrikes föddas flyttbeteende  Studerar 12 största kommunerna mellan 1990-2007.

11 Inrikes föddas flyttbeteende och segregering I studien undersöks om inrikes födda flyttar ut från eller undviker bostadsområden när andelen utrikes födda ökar.  Eskalerar denna process vid ett tröskelvärde (tipping point)?  Skiljer på bostadsområdets andel av utrikes födda från Europa respektive icke-Europa. Det framkommer att inrikes födda tenderar att lämna och undvika bostadsområden när de når ett tröskelvärde i andelen utrikes födda från icke-europeiska länder.

12 Inrikes föddas flyttbeteende och segregering Ingen evidens för att inrikes föddas flyttbeteende påverkas av andelen utrikes födda från Europa. Tröskelvärdena ligger kring 3-4 procent utrikes födda från icke-Europeiska länder.  Processen startar här, alla lämnar inte eller undviker områdena vid denna nivå.  När den första lämnar ändras den etniska kompositionen och fler lämnar eller undviker området. Processen pågår under 10 år.

13 Inrikes föddas flyttbeteende och segregering Det framkommer att högutbildade och höginkomsttagare flyttar ut först. Etnisk segregering hänger såldes samman med socio- ekonomisk Varför ser vi dessa processer? Varför lämnar och undviker inrikes födda att bo i områden där det bor många utrikes födda? En möjlig anledning är negativa attityder gentemot utomeuropeiska utrikes födda.

14 Inrikes föddas flyttbeteende och segregering  Det hänger ihop med resultatet att inrikes födda inte undviker områden med utrikes födda från Europa.  Det har framkommit att negativa attityder främst finns gentemot utrikes födda från icke-Europa. Processen kan också sammankopplas med områdets kvalitet.  En hög andel utrikes födda kan vara förknippat med sämre skolor, få jobbtillfällen, eller förväntningar om prisfall på bostadsmarknaden.

15 Konsekvenser av etnisk segregering Finns en stor forskningslitteratur om följder av etnisk segregering. Svårt att klargöra orsak och verkan. Att bo i ett område med en hög andel utrikes födda samvarierar med sämre arbetsmarknadsutfall och skolprestationer.  Detta gäller både för utrikes födda och inrikes födda personer. För utrikes födda viktigt att skilja på att bo nära utrikes födda från samma land och utrikes födda från andra länder.

16 Konsekvenser av etnisk segregering Att bo med fler landsmän ger bättre arbetsmarknadsutfall.  Nätverk, kontakter, stöd…? Att bo med många utrikes födda från andra länder ger sämre arbetsmarknadsutfall.  Sämre kunskaper om den svenska arbetsmarknaden, språksvårigheter…?

17 Konsekvenser av etnisk segregering Baserat på forskningsresultat är det inte motiverat att försöka motverka att utrikes födda från samma länder bosätter sig nära varandra. Viktigt att tillvarata och utveckla nätverk som redan etablerade landsmän erbjuder.  Information om den svenska arbetsmarknaden.  Anställning som ger erfarenheter och möjligheter till andra jobb.

18 Konsekvenser av etnisk segregering Kan finnas anledning att rikta särskilda insatser till segregerade områden för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden.  Om nyanlända bosätter sig främst i segregerade områden är det troligt att integrationen försvåras. För att minska segregering på bostadsmarknaden är det viktigt att säkerställa möjligheterna att bosätta sig där man vill.  Motverka diskriminering och negativa attityder.  Bygga blandade bostadsområden, med olika upplåtelseformer.