Orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016.

En presentation över ämnet: "Orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016."— Presentationens avskrift:

1 orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016 Staffan Wikstedt, Nationalekonom

2 orebro.se Utanförskapets kostnader 10-20 miljoner kr En individ i utanförskap kostar: 10-20 miljoner kr (från 20 års ålder till pension) Våga investera i de mjuka värdena, i människor!

3 orebro.se Sociala investeringar vs. förebyggande insatser  På vilket sätt skiljer sig sociala investeringar från traditionella förebyggande insatser?  Högre krav på gränsöverskridande samverkan  Evidens och beprövad erfarenhet som grund  Satsningar konstruerade för uppskalning – avgränsning krävs!  Stort fokus på utvärdering och uppföljning  Återföringsmodellen

4 orebro.se Återföringsmodell (Skolfam)

5 orebro.se Beräkningar i processen

6 orebro.se Förankring/samverkan Arbetsgrupp Ekonomer i berörda förvaltningar Utdataanalytiker Verksamhetskunniga Involverade chefer Med flera…

7 orebro.se Utvärderingsschema

8 orebro.se Utvärdering och mäta effekter Kort sikt vs lång sikt Länkning Antaganden Faktiska effekter på individnivå (”allt annat lika”?) Kontrollgrupp!? Kombinationer

9 orebro.se Ekonomiska effekter Externa köp/placeringar Utbetalningar (transfereringar) Antal enheter, av insatser, skolplatser etc Exemplifieringar Procentuell kostnadsreducering Utjämning av identifierade kostnadsskillnader Resursbehov

10 orebro.se Enhetskostnader

11 orebro.se Bakgrund och syfte SKL-projektet Aktion 2015 – Sociala investeringar: ”Ta fram enhetskostnader som kan användas för att värdera effekter och genomföra kostnadskalkyleringar av sociala investeringar.” Kommunala, regionala, statliga kostnader. Örebro kommun – schabloner för andra. Inte jämförelser. Utfall, exempelvis ”vad kostar ett skolmisslyckande?”

12 orebro.se Metod Vanliga och relevanta insatser/verksamheter. Utgår från Kostnad per brukare (KPB) = Inkluderar alla typer av kostnader i respektive verksamhet, t.ex. löner och lokaler. Aggregerat, strukturerat, granskat och kvalitetssäkrat. Extern verksamhet = Faktiska externa köp från ekonomisystem. Marginalkostnad? (Kort respektive lång sikt.)

13 orebro.se Tolkning Genomsnittliga uppgifter. Uppdateras årligen. Inga kostnader överlappar varandra. Ej heltäckande. Avrundade.

14 orebro.se Områden Publiceras på www.orebro.se/socialainvesteringarwww.orebro.se/socialainvesteringar Intern version Skola Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Funktionsnedsättning Arbetsmarknad senare Skadegörelse.

15 orebro.se Diskontering? Riskfri real ränta: Numera låg. Ej avkastning på reservationen. Osäkerhet :Större osäkerhetsmoment: Infaller effekterna överhuvudtaget? Tidspreferenser :Infrastruktur vs Sociala investeringar?

16 orebro.se Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem

17 orebro.se Skolfam (2016-2019) Målgrupp Barn 7-14 år som är placerade i familjehem av Örebro kommun i kommunen  Manualbaserad arbetsmodell utarbetad 2005, provad i 24 kommuner  Specialpedagog och psykolog + förstärkning av familjehemssekreterare  Öka familjhemsplacerade barns måluppfyllelse Mål  Ökad måluppfyllelse, fler behöriga till gymnasiet, fler fullföljer skolgången  Minskat flöde mellan familjehem och HVB  Minskat framtida behov av extra stödinsatser i skolan, öppenvårdsinsatser och försörjningsstöd

18 orebro.se Satsningens kostnader 100 % Psykolog1 800 tkr 100 % Specialpedagog1 500 tkr 100 % Familjehemssekreterare1 500 tkr 25 % Projektledare 350 tkr Övrigt (Lokal, material) 450 tkr Summa5 600 tkr Fördelat på 3 år

19 orebro.se Aktiviteter

20 orebro.se Betygsstatistik Forskning/studier visar entydigt att familjehemsplacerade barn löper större risk för att blir lågutbildade. Behöriga till minst yrkesprogram: -55-60 % av familjehemsplacerade barn -85-90 % av alla Mål: 80 % ska vara behöriga.

21 orebro.se Forskning och statistik Överrisker för familjehemsplacerade barn, enligt Social rapport 2010 (Socialstyrelsen).

22 orebro.se Bakgrund till ekonomiska effekter 2008 var 57 barn 7-14 år familjehemsplacerade av Örebro. 14 av dessa var någon gång HVB-placerade =11.000 dygn. => I genomsnitt 200 HVB-dygn per familjehemsplacerad. Målgrupp i satsningen 35-40 barn => 20 årsplatser. HVB-dygn minus Familjehem = 2500 kr Mål: 80 % ska slippa omplacering till HVB.

23 orebro.se  Minskat behov av HVB-placeringar: 2,7 mnkr (6 år) Om Norrköpings effekt på minskat antal HVB-dygn, appliceras på Örebro: 12 årsplatser mindre! Räknar lågt: 3 årsplatser inbesparade. HVB-dygn minus Familjehem = 2500 kr (snarare 3300 kr) Mäts: Direkta uppgifter om placering.

24 orebro.se  Minskat behov av öppenvård: 300 tkr (6 år) Statistiskt bör Skolfam kunna skydda ett par personer från missbruk. Dessutom bör problematik av mindre grad kunna minskas. Öppenvård för åldern 20-24 år: 16 mnkr per år. Minskas 0,3 %, dvs 50 tkr per år. Mäts: Betygen ÅK 9.

25 orebro.se  Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: 600 tkr (5 år) Behov av specialpedagogisk resurs hos 35 genomsnittliga elever i grundskolan: 20%. Troligtvis upptar målgruppen betydligt större del. Skolfam syftar till att underlätta skolarbetet, men också fokus på skolarbetet! Trolig minskning med ca 25 % av en resurs. 500 tkr per år för resursen. Mäts: Kartläggningar och betyg.

26 orebro.se  Färre elever går om årskurs i grundskolan: 200 tkr (5 år) 7 procent av eleverna i grundskolan är överåriga. Upp till 20% i problematiska områden. Rimlig målsättning att 3 av dessa kan stöttas tillräckligt mycket, så att de kan slippa gå ett extra år. Ett år i grundskolan (exkl lokaler) kostar 70 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången.

27 orebro.se  Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: 300 tkr (4 år) Utifrån statistik kan 4-5 elever antas gå om en årskurs i gymnasieskolan. Plus ytterligare några som tack vare satsningen nu kommer att nå gymnasiestudier. Rimlig målsättning att 4 av dessa kan stöttas tillräckligt mycket, så att de kan slippa gå ett extra år. Ett år i gymnasieskolan (exkl lokaler) kostar 70 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången, samt prognos.

28 orebro.se  Färre elever till introduktionsprogram: 300 tkr (3 år) Utifrån statistik kan konstateras att ca 15 av målgruppens elever inte blir behöriga till gymnasiet. Utifrån tidigare Skolfam-satsningar förväntas 6-9 elever, tack vare Skolfam, att blir gymnasiebehöriga. Av dessa kan antas att 3 elever behövt gå introduktionsprogram först. Ett år på introduktionsprogram (exkl lokaler) kostar nästan 100 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången, samt prognos.

29 orebro.se  Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 1,5 mnkr (5 år) Social rapport 2010: 3-4 personer i målgruppen antas ha försörjningsstöd vid 25 års ålder. Yngre: troligtvis fler. Förbättrade betyg halverar risken. => Åtminstone 2 färre personer. Dessutom bör flera tillfälliga perioder av ekonomiskt bistånd kunna undvikas, tack vare Skolfam. Vi bör kunna räkna med tre helårsekvivalenter under 5 år. Mäts: Betyg.

30 orebro.se Effekter över tiden (Skolfam)