- Hon läser så bra, snabbt och med flyt. - Nu läser han kapitelböcker själv, så nu behöver vi inte högläsa längre. Vad är egentligen läsning?

En presentation över ämnet: "- Hon läser så bra, snabbt och med flyt. - Nu läser han kapitelböcker själv, så nu behöver vi inte högläsa längre. Vad är egentligen läsning?"— Presentationens avskrift:

1 - Hon läser så bra, snabbt och med flyt. - Nu läser han kapitelböcker själv, så nu behöver vi inte högläsa längre. Vad är egentligen läsning?

2 Läsning är en social verksamhet som kräver att vi behärskar ett antal olika förmågor AvkodningFonologisk medvetenhet, bokstavskunskap (ljuden) koppla ljud till bokstäver, läsflyt med ortografisk läsning (helords-läsning) FörståelseStrategier, inferenser (koppla till tidigare erfarenheter), ordförståelse Motivation Egna text- och läserfarenheter, andras text- och läserfarenheter och inställning till utmaningar. (form) (innehåll)

3 Hämä hämä häkki kiipes langalle Tuli sade rankka, hämähäkin vei Aurinko armas kuivas satehen Hämä hämä häkki kiipes uuddellee

4 Imse vimse spindel klättra uppför trån Ner faller regnet spola spindeln bort Upp stiger solen torka bort allt regn Imse vimse spindel klättra upp igen

5 Vad behövs för en god läsförståelse?  Ordkunskap och begreppsuppfattning  Att kunna läsa på och mellan raderna  Att kunna göra textkopplingar (till andra texter och/eller till egna erfareneter)  Erfarenhet av olika slags texter, exempelvis skönlitteratur och faktatexter  Förmåga att använda sig av läsförståelsestrategier

6 Läsfixarna hjälper oss att använda läsförståelsestrategier: Spågumman - Förutspår handlingen eller ställer åtminstone rimliga hypoteser. Detektiven – Letar upp och klargör otydligheter som svåra ord och uttryck. Läs mer om läsfixarna i vårt bibliotek.

7 Reportern - Ställer frågor till texten och författaren – Vad?, Vem?, Hur? och Varför? Frågorna ställs på olika nivåer. Konstnären – Upplever texten med sina sinnen, exempelvis genom att skapa inre bilder. Cowboyen - Sammanfattar texten.

8 Hur mycket läsning behövs egentligen? Forskning visar att det krävs 5 000 timmars läsning för att bli en duktig läsare. Om vi ägnade varje minut av varje lektion enbart åt läsning, skulle eleverna vara goda läsare när de slutar årskurs 6. För att kunna ta del av vårt samhälle (information, nyheter, instruktioner, diskussioner m.m.) krävs ett ordförråd på minst 50 000 ord. Nio av tio ord vi lär oss, lär vi oss av skriven text. En sjuåring har ett ordförråd på 7 000 ord. En sjuttonåring som har läst/lyssnat till texter regelbundet har ett ordförråd på 70 000 ord. En sjuttonåring som inte har läst/lyssnat till texter regelbundet har ett ordförråd på 17 000 ord.

9 Vad kan man göra hemma? – Barn i mellanstadiet  Barns och ungdomars läsning utvecklas av din högläsning långt upp i åren. Får man in en rutin, uppskattas ofta den gemensamma lässtunden.  Välj gärna en bok som utmanar, alltså en bok som ditt barn inte läser på egen hand.  Stanna upp ibland och tala om innehållet. Ta hjälp av läsfixarna.  Textsamtal kan vara givande även om man inte läst texten/boken tillsammans: Be ditt barn berätta om texter och böcker som han/hon läser själv. Berätta om det som du läser och hur du upplever innehållet.  Text är inte bara kapitelböcker, utan allt vi läser; skönlitteratur, fakta, nyhetsartiklar, annonser, recept, brev/mail. Om du som vuxen ”tänker högt”, visar du vägen!

10 Här kan ni få boktips www.barnbokskatalogen.se Här finns fler tips om hur man kan arbeta med läsförståelse www.enlasandeklass.se