Vad lär vi oss av alla utvärderingar? Anders Forslund SVUF, Hilton Slussen 2015-10-09 1.

En presentation över ämnet: "Vad lär vi oss av alla utvärderingar? Anders Forslund SVUF, Hilton Slussen 2015-10-09 1."— Presentationens avskrift:

1 Vad lär vi oss av alla utvärderingar? Anders Forslund SVUF, Hilton Slussen 2015-10-09 1

2 Vad är en utvärdering? Utvärdering kan betyda många saker. För kvantitativt inriktade ekonomer (sådana som vi är på IFAU) betyder det att skatta en kausal effekt För oss betyder det alltså inte samma sak som uppföljning, beskrivning, processutvärdering etc. Mitt svar på frågan om vad vi lär oss av utvärderingar handlar alltså om vad vi lär oss genom att skatta kausala effekter 2

3 Så vad har man för nytta av att känna till kausala effekter? Allmänt: förbättrade beslutsunderlag i olika situationer Bedöma effekter av pågående insatser för att Ändra omfattning eller lägga ner insats; flytta tyngdpunkt från en insats till en annan Ändra målgrupp för insats Ändra timing i insatser Ändra utformning av insats Bedöma effekter av planerade insatser Effekter av tidigare liknande insatser? Bedömning utifrån kunskap om arbetsmarknadens funktionssätt 3

4 Hur gör vi? Och hur säkra är vi? Svårt att skatta kausala effekter Randomiserade försök löser en del problem, men är ovanliga IV, ”regression discontinuity”, matchning Studier på observationsdata inte nödvändigtvis sämre, men kräver bra data Vi tror att vi väsentligen lyckas skatta vad vi är ute efter 4

5 Exempel från arbetsmarknadspolitiken Två exempel: 1.Effekter av ökad förmedlartäthet 2.Effekter av arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning 5

6 Effekter av ökad förmedlartäthet Två utvärderingar från IFAU SIN Jobbnätet Enligt båda studierna leder en kraftigt ökad förmedlartäthet till att arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden får jobb snabbare Mekanismer? Cost-benefit-analys visar att effekterna var tillräckligt stora för att betala de extra förmedlarlönerna 6

7 Effekter av arbetspraktik och arbetsmarknads- utbildning Arbetsmarknadsutbildningens effekter varierande: Bra resultat 80-talet, dåliga 90-talet, bra igen tidigt 2000-tal, sämre under de senaste åren. Varför? –Regelverk –Volymer –Konjunktur –Deltagare Goda effekter inget skäl för en ”obetingad” expansion Resultaten ”betingade” Yrkesvux? 7

8 Effekter av arbetspraktik och arbetsmarknads- utbildning (2) Bättre effekter för grupper längre ifrån arbetsmarknaden (lågutbildade, utomnordiskt ursprung, med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga) Inget systematiskt samband mellan effekt och hur tidigt man går in i programmet Betydande effektskillnader mellan kurser med olika inriktningar 8

9 Effekter av arbetspraktik och arbetsmarknads- utbildning (3) Normalt mindre effekt av praktik Praktiken har haft bättre effekter för dem närmare arbetsmarknaden Om man hade låtit dem som gick arbetsmarknadsutbildning 1999-2006 istället gå i praktik och vice versa hade resultaten blivit bättre Olika relativa effekter av praktik och utbildning i olika konjunkturlägen 9

10 10

11 Avslutande kommentarer Sedan IFAU:s tillkomst för drygt 15 år sedan har kunskaperna om arbetsmarknadspolitikens effekter förbättrats påtagligt Fortfarande många vita fläckar; många av dem kräver en medveten design för att kunna färgläggas (exempelvis insatser för nyinvandrade, effekter av förmedlingsverksamhet) Det tar tid och goda data är en absolut nödvändighet 11