UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning – Riskbruk, missbruk och beroende, Östersund.

En presentation över ämnet: "UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning – Riskbruk, missbruk och beroende, Östersund."— Presentationens avskrift:

1 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning – Riskbruk, missbruk och beroende, Östersund 2012-03-13 Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting 2012-03-13mikael.malm@skl.se1

2 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Förbundets huvuduppgifter SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för Sveriges kommuner, landsting och regioner och har som huvuduppgift när det gäller sjukvård och socialtjänst att  vara en aktiv intressebevakare inom området utifrån huvudmännens ansvar och uppdrag,  främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen,  med hög kompetens bidra till utveckling av sjukvården och socialtjänsten i landsting, kommuner och regioner,  Väcka frågor, agera kraftfullt och skapa opinion,  utgöra en nationell politisk arena för förtroendevalda inom kommuner, landsting och regioner,  vara en mötesplats för medlemmarna. 2012-03-092mikael.malm@skl.se

3 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Fem problemområden 1.Stora skillnader i kvalitet och innehåll 2.Ansvaret avgörs av huvudmännen själva 3.Samordning och samverkan brister 4.Stora kunskapsbrister om vilka insatser som vidtas i landsting och kommuner 5.Stora kunskapsbrister om verksamma metoder och implementering av ny kunskap Källa: Rapport 2006:3 från Nationell psykiatrisamordning 2012-03-133mikael.malm@skl.se

4 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Disposition  Lagstiftningen – en översikt  Socialtjänstlagarna  Hälso- och sjukvårdslagarna  Begreppsdefinitioner  Samverkan – främjande och hindrande faktorer 42012-03-13mikael.malm@skl.se

5 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Källmaterial  Pär Ödman, förbundsjurist SKL  Ulla Lönnqvist-Endre, förbundsjurist SKL  Berth Danermark, professor i sociologi, Örebro universitet, Institutet för handikappvetenskap  Aktuella lagar, föreskrifter, cirkulär m.m.  Egna yrkeserfarenheter 52012-03-13mikael.malm@skl.se

6 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vilka lagar är aktuella?  Sveriges grundlagsstiftning  Socialtjänstlag (2001:453), SoL  Lag om vård av unga (1990:52), LVU  Lag om vård av missbrukare (1988:870), LVM  Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS  Förvaltningslag (1986:223), FL  Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL  Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL  Patientsäkerhetslagen (2010:659)  Patientdatalag (2008:355)  Lag om psykiatrisk tvångsvård/rättspsykiatrisk vård (1991:1128/1991:1129), LPT och LRV  Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 2012-03-13mikael.malm@skl.se6

7 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vi har också föreskrifter, cirkulär m.m. ……  Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård  Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:10; 2008:20) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering  Cirkulär 09:66 (SKL) ”Gemensam överenskommelse om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvård och socialtjänsten”  Meddelandeblad (SoS) Nr 1/2010 ”Överenskommelser om samarbete”  Cirkulär 10:79 (SKL) ”Information om patientsäkerhetslagen”  Cirkulär 12:2 (SKL) ”Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård”  Socialstyrelsen 2012. ”Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården”  Kommittédirektiv (Dir 2011:111). ”Förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten m.m.”  SOSFS 2005:12. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.  Socialstyrelsen 2006. God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 2012-03-13mikael.malm@skl.se7

8 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Grundlagarna Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick …… eller helt enkelt: ”samhällets spelregler”. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället: Vilka är det?  Regeringsformen  Successionsordningen  Tryckfrihetsförordningen  Yttrandefrihetsgrundlagen 2012-03-13mikael.malm@skl.se8

9 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN ”Skilda världar” Kommun  Socialtjänstlagen styr i hög grad nämndens verksamhet  Politiskt valda ledamöter fattar beslut i enskilda ärenden  Tjänstemännen arbetar på delegation  Finns formella förvaltningsregler för handläggning, utredning, behovsbedömning och beslut  Rätten för den enskilde att överklaga beslut Landsting  Professionen fattar beslut i alla enskilda patientärenden med undantag av tvångsvården  Verksamhetens bas är vetenskap och beprövad erfarenhet  Lagstiftning och Socialstyrelsens olika föreskrifter är starka styrmedel  Personalen kan åläggas disciplinpåföljd om de brustit i sina åläggande  Stort ansvar åligger legitimerad personal  Medicinska beslut kan normalt inte överklagas 2012-03-13mikael.malm@skl.se9

10 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Värdekonflikter utifrån HSL och SoL 2012-03-13mikael.malm@skl.se10 Behovet av vård, behandling, hjälp och stöd Respekt för självbestämmande och integritet Hur kan vi tillgodose behovet och samtidigt respektera självbestämmande och integritet? Resonerar vi olika? Vilken vågskål väger tyngst?

11 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagstiftningen 2012-03-13mikael.malm@skl.se11

12 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453)  Målinriktad ramlag med rättighetsinslag  Kommunens yttersta ansvar  Vistelsebegreppet 2012-03-13mikael.malm@skl.se12

13 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453)  Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas  ekonomiska och sociala trygghet,  jämlikhet i levnadsvillkor,  aktiva deltagande i samhällslivet.  Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.  Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2012-03-13mikael.malm@skl.se13

14 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453) Till socialnämndens uppgifter hör att:  göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,  medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,  informera om socialtjänsten i kommunen,  genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,  svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 2012-03-13mikael.malm@skl.se14

15 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453) SoL lyfter fram vissa grupper (5 kap):  Barn och unga (inklusive familjer och familjerådgivning)  Äldre människor  Människor med funktionsnedsättningar  Missbrukare  Anhörigvårdare  Brottsoffer 2012-03-13mikael.malm@skl.se15

16 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN God kvalitet i socialtjänsten  Innebär att insatserna  bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet,  utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet,  är kunskapsbaserade och effektivt utförda, och  är tillgängliga och fördelade efter behov.  Att myndighetsutövningen präglas av rättssäkerhet. 2012-03-1316mikael.malm@skl.se

17 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453) Människor med funktionshinder:  Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får  möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra,  en meningsfull sysselsättning,  bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.  Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som behöver det.  Göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena samt bedriva uppsökande och upplysande verksamhet.  Planera sina insatser i samverkan med andra. 2012-03-13mikael.malm@skl.se17

18 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453) Missbrukare:  Socialnämnden skall  aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket,  i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. 2012-03-13mikael.malm@skl.se18

19 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453) Rätten till bistånd  Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden  för sin försörjning (försörjningsstöd),  och för sin livsföring i övrigt.  Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.  Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.  Processbehörig från 15 års ålder.  Förvaltningsbesvär. 2012-03-13mikael.malm@skl.se19

20 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socialtjänstlagen (2001:453)  Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn:  Uppmaning till alla  Skyldighet för vissa  http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/an malanarbarnfarilla http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla/an malanarbarnfarilla  Rapporteringsskyldighet om missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande för den som får insatser inom verksamheten  Lex Sarah – nya bestämmelser fr.o.m. 1 juli 2011. Gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse http://www.socialstyrelsen.se/lexsarahhttp://www.socialstyrelsen.se/lexsarah 2012-03-13mikael.malm@skl.se20

21 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Frågor som för framåt 1.Tar ni alltid reda på om de personer ni möter har barn? 2.Har ni den information ni anser er behöva när det gäller anmälningsskyldigheten vid missförhållanden som rör barn? Vart kan ni vända er för att få mer information? Finns det lokala rutiner? 2012-03-13mikael.malm@skl.se21

22 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU  När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg  Barn (<18 år) och unga (<20/21 år)  Miljöfall  T.ex. brister i omsorgen p.g.a. förälders missbruk  Beteendefall  T.ex. eget missbruk 2012-03-1322mikael.malm@skl.se

23 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU  Föräldrarnas bestämmanderätt begränsas  Barnet/den unges underkastas frihetskräkningar  Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från Socialnämnden  Vården upphör senast när barnet fyllt 18 år (miljöfall) eller 21 år (beteendefall)  Lagen är föremål för översyn 2012-03-1323mikael.malm@skl.se

24 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM  När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg  Syftar till att motivera till vård i frivilliga former  LVM är tillämpbar om 1.missbruket är fortgående och endast kan brytas genom vård, 2.vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt SoL eller på något annat sätt, och 3.missbrukaren  utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,  löper en uppenbar risk att förstöra livet, eller  kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 2012-03-1324mikael.malm@skl.se

25 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM  Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från Socialnämnden  Vård ges vid särskilda institutioner, s.k. LVM-hem, som drivs av SiS  SiS har särskilda befogenheter gentemot dem som vårdas  Vården får pågå under högst 6 månader  Översyn pågår (Dir 2008:48) (SOU 2011:35) 2012-03-1325mikael.malm@skl.se

26 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS  Började gälla den 1 januari 1994.  En s.k. ”pluslag” eller rättighetslag som skall säkerställa rätten till insatser för den enskilde när stödet enligt andra lagar är otillräckligt.  Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra och skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.  Alla insatserna enligt LSS är kostnadsfria för den enskilde. 2012-03-1326mikael.malm@skl.se

27 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS  Rätten till insats föreligger  om personen bedöms tillhöra personkretsen,  om det finns behov av insatsen och  om behovet inte är tillgodosett på annat sätt samt  att den enskilde uttryckligen själv eller dennes företrädare begär insatsen. 2012-03-1327mikael.malm@skl.se

28 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Hälso- och sjukvårdslagstiftningen 2012-03-13mikael.malm@skl.se28

29 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Inledande bestämmelser 1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. 2012-03-1329mikael.malm@skl.se

30 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Mål för hälso- och sjukvården 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.  Människovärdesprincipen  Behovs- och solidaritetsprincipen  Kostnadseffektivitetsprincipen 2012-03-1330mikael.malm@skl.se

31 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Målen för god vård 1.Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2.Säker hälso- och sjukvård 3.Patientfokuserad vård 4.Effektiv hälso- och sjukvård 5.Jämlik hälso- och sjukvård 6.Hälso- och sjukvård i rimlig tid Källa: Socialstyrelsen (2006). God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 2012-03-1331mikael.malm@skl.se

32 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Barns behov av information, råd och stöd Enligt HSL § 2 g: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1.har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2.har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 2012-03-1332mikael.malm@skl.se

33 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Primärvårdens uppdrag 1982:763) Enligt HSL 5 §:  Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. 2012-03-1333mikael.malm@skl.se

34 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Enligt 18 § HSL: Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem 1.som bor i särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre 2.som bor i bostad med särskild service för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning 3.som bor i någon av ovanstående boendeformer, där boendet efter särskilt tillstånd bedrivs som enskild verksamhet 4.som efter beslut om rätten till bistånd vistas i dagverksamhet Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar inte läkarinsatser. 2012-03-1334mikael.malm@skl.se

35 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Hälso- och sjukvård och Socialtjänst m.m. (25-26 kap.) 1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.  I enskild verksamhet gäller tystnadsplikt. 2012-03-1335mikael.malm@skl.se

36 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Sekretessreglering enligt OSL Sekretessregleringen innebär att det finns en sekretessgräns  runt en myndighet  runt en självständig verksamhetsgren inom en myndighet 2012-03-1336mikael.malm@skl.se

37 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Inre sekretess och behörighetsstyrning Innanför en sekretess- eller tystnadspliktsgräns gäller inre sekretess. Den inre sekretessen regleras inte i OSL. Se istället PDL 4 kap. 1 §.  Uppgifter får bara lämnas mellan befattningshavarna i den utsträckning som är normal eller behövlig d.v.s. om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården  Dokumenterade personuppgifter ska förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem  Vidare ska, om uppgifterna finns elektroniskt, bestämmelserna om behörighetsstyrning följas 2012-03-1337mikael.malm@skl.se

38 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Samtycke enligt OSL 10 kap. 1 § Sekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en annan myndighet, om den enskilde samtycker till det. 25 kap. 13 § Om den enskilde p.g.a. hälsotillståndet eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar inte sekretessen att uppgiften lämnas ut om det anses nödvändigt för att den enskilde ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd. 2012-03-1338mikael.malm@skl.se

39 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Angående samtycke:  Finns inga formella krav på att samtycken ska vara skriftliga – kan dock vara att föredra  Även om medgivande finns gäller det att sätta sig in i patientens/klientens situation  Kanske ångrar sig? Vill återkalla ett tidigare lämnat samtycke  Inte medveten om innehållet i journalen och vilka uppgifter som ska lämnas ut  Partiellt samtycke  Man bör tänka sig för och inte utan vidare ta ett medgivande för givet om man inte är säker på att patientens/klientens beslut är väl övertänkt  Man bör löpande diskutera saken med patienten/klienten 2012-03-1339mikael.malm@skl.se

40 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN JO-avgörande kring samtycke  Underförstått samtycke inte alltid tillräckligt (JO 1990/91)  När det avser känslig information bör det vara uttryckligt och skriftligt  Noggrannhet avseende omfattningen  Samtycket bör riktas till myndigheten istället för enskilda tjänstemän  Den enskilde måste veta vad samtycket gäller (JO 1999/2000)  Muntligt samtycke ska dokumenteras (JO 2003/04)  Samtycke från god man inte alltid tillräckligt (JO 2009/10)  Patienten kan hantera sitt sekretesskydd genom fullmakt (JO 2009-09-25, dnr 4357- 2008)  Myndigheten är skyldig att klarlägga omfattningen av ett samtycke (JO 2011-05-31, dnr 6300-2009)  Vid samverkan är det av största vikt att det klargörs vad den enskilde ger samtycke till  Myndighetens ansvar att inhämta den enskildes samtycke och att det blir säkerställt vad, till vem och i vilken utsträckning  Den enskildes inställning till samverkan mellan myndigheter ska dokumenteras på ett sådant att inga missförstånd uppstår eller felbedömningar görs 2012-03-1340mikael.malm@skl.se

41 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Sekretessbrytande bestämmelser (25-26 kap.) 9 § Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten/hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom socialtjänsten/hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annan stöd och denne 1.inte har fyllt 18 år 2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3.vårdas med stöd av LPT eller LRV Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till stöd för det väntande barnet. 2012-03-1341mikael.malm@skl.se

42 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Frågor som för framåt 1.För att ett samarbete ska fungera mellan olika aktörer runt en brukare behöver ofta uppgifter som rör personen lämnas. Hur motiverar ni den enskilde att lämna samtycke till informationsutbyte mellan berörda verksamheter? 2.Vilka lokala rutiner för hantering av sekretessfrågor i syfte att underlätta samverkan finns i ert närområde? 2012-03-1342mikael.malm@skl.se

43 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Lag (1991:1128) psykiatrisk tvångsvård, LPT Förutsättningen för intagningsbeslut för tvångsvård är att ett vårdintyg har utfärdats. Av vårdintyget måste det framgå att patienten 1.lider av en allvarlig psykisk störning (APS), 2.har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård, 3.motsätter sig sådan vård. Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.  Inget krav på diagnos när vårdintyg utfärdas eller prövas  Ingen nedre åldersgräns 2012-03-1343mikael.malm@skl.se

44 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Begreppet >allvarlig psykisk störning< Det finns ingen exakt medicinsk beskrivning i lag eller lagmotiv av vad som är en allvarlig psykisk störning. En bedömning ska göras utifrån både art och grad och symtom. Följande tillstånd kan inkluderas:  Psykotisk karaktär (störd verklighetsuppfattning, förvirring, tankestörning, hallucination och vanföreställning),  depression med självmordsrisk,  svår personlighetsstörning med impulsgenombrott av psykoskaraktär,  vissa invalidiserande neuroser t.ex. med starkt tvångsmässigt beteende,  krisreaktioner där påverkan blir av psykotisk art. 2012-03-1344mikael.malm@skl.se

45 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Processen vid tvångsvård enligt LPT 2012-03-13mikael.malm@skl.se45 Vårdintyg enligt 4 § (läkarundersökning) Beslut om kvarhållning enligt 6 § Beslut om intagning enligt 6 b §inom 24 timmar Tvångsvården upphör efter 4 veckor om inte ansökan om förlängning görs Efter beslut i förvaltnings- rätten förlängning med 4 mån därefter förlängning med 6 mån Utskriven Fortsatt LPT ÖPT

46 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Patientsäkerhetslagen (2010:659)  Lagen trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)  Syftet med lagen är att  främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. 2012-03-1346mikael.malm@skl.se

47 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Patientdatalag (2008:355) Innehåller bestämmelser om  Vilka som är skyldiga att föra patientjournal  Ansvar för uppgifter i en patientjournal  En patientjournals innehåll  Språket i patientjournaler  Hantering av journalhandlingar  Inre sekretess och elektronisk åtkomst  Vem som har rätt att ta del av journaluppgifter  Tilldelning av behörighet för elektronisk åtkomst  Kontroll av elektronisk åtkomst  Patientens möjlighet att begränsa elektronisk åtkomst för vårdsyfte (spärrade uppgifter)  Sammanhållen journalföring m.m. 2012-03-1347mikael.malm@skl.se

48 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Samverkan – främjande och hindrande faktorer 2012-03-13mikael.malm@skl.se48

49 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN ”Wicked issues” – elaka, infernaliska och komplexa frågor 1.De är områden med ständiga misslyckande: försök att lösa problemen har haft begränsad verkan. 2.Det finns bland berörda aktörer djupgående meningsskiljaktigheter kring hur frågan bör hanteras. 3.De kan inte avgränsas, de har förgreningar i olika riktningar. 4.De kan inte lösas en gång för alla, frågorna kommer att finnas kvar. Det går inte att avgöra när man lyckats. 5.De är komplexa, vilket bl.a. innebär att det är omöjligt att helt förutsäga hur utvecklingen blir. 2012-03-1349mikael.malm@skl.se

50 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Behovet av samverkan ökar  I takt med att sjukvården och socialtjänsten blir mer specialiserad  Vi får fler utförare inom vård- och omsorgssektorn  Som en följd av att befolkningen blir äldre  Våra samhällsresurser är begränsade vilket ställer krav på ökad effektivitet, kortare väntetider, minskat glapp mellan olika vård- och stödinsatser, kontinuitet i vårdkedjan  När inte längre expansion av offentlig sektor är möjlig ökar behovet och intresset av gränsdragningar mellan olika huvudmän  Frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning ställs på sin spets i tider av minskade ekonomiska resurser – ”Stuprörstänkande” 2012-03-1350mikael.malm@skl.se

51 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Konsekvens av ökad specialisering och fragmentisering The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to individuals and the families they deal with and do not appriciate the need for continuity in care. Health services for poor and marginalized groups are often highly fragmented and severely under-resourced, while development aid often adds to the fragmentation. (WHO:s World Health Report 2008, sid 8) 2012-03-13mikael.malm@skl.se51

52 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Motkrafter till specialiseringen och fragmentiseringen (främjande faktorer)  Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap)  Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell samverkan  Ekonomi/styrning: Sociala investeringar 2012-03-13mikael.malm@skl.se52

53 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Tre utmaningar 1.Vi behöver en strategisk överblick så att de många länkarna mellan olika frågor kan identifieras 2.Det behövs en förmåga att hantera konflikter mellan olika aktörer 3.Det behövs en pluraristisk ansats, d.v.s. att använda olika perspektiv och ansats som integreras istället för att motverka varandra 2012-03-1353mikael.malm@skl.se

54 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Frågor som för framåt 1.Vilka är de aktörer som ni oftast har anledning att samarbeta med? 2.Har ni kunskap om era samverkande aktörers uppdrag, resurser m.m. Har de kunskap om er? Hur går ni tillväga för att klarlägga det? 3.Det är nödvändigt att ha ”samverkanskompetens”; vad innebär det och hur skaffar man sådan kompetens? 4.Hur fungerar samarbetet med olika aktörer i ert närområde (inklusive frivilligorganisationer)? Diskutera vad ni tror att andra aktörer uppfattar för styrkor och svagheter i samarbetet med er? Vad vill ni att andra ska säga om sitt samarbete med er? 2012-03-1354mikael.malm@skl.se

55 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Samverkan mellan kommun och landsting  Från och med 1 januari 2011 har nya bestämmelser införts i SoL och HSL om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-03-1355mikael.malm@skl.se

56 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Upprättande av en individuell plan Kommunens och landstingets ansvar enligt SoL (2 kap 7 §) och HSL (3 f §): När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommun och landsting tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. 2012-03-1356mikael.malm@skl.se

57 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Av planen ska det enligt SoL och HSL framgå 1.vilka insatser som behövs, 2.vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3.vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4.vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. 2012-03-1357mikael.malm@skl.se

58 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Huvudbudskapet  Skapa strukturella betingelser för samverkan  Skapa respekt och förståelse  Samverkanskompetens avgörande 2012-03-13mikael.malm@skl.se58

59 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner  Diskursiv (kunskaps- och förklaringsmodell)  Organisatorisk/juridisk  Psykologisk 2012-03-13mikael.malm@skl.se59

60 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 2012-03-13 Modell för samverkan Samverkan Samarbete Personer Relationer Metoder Interaktion Samordning Resurser Organisation Styrning Ledning Värdegrund, värderingar, etik Samspel 60

61 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Varför samverka? 1.Stödja brukarens återhämtningsprocess 2.Antalet personer med komplexa behov ökar liksom fragmentiseringen 3.Samverkan kan avlasta brukaren från bördan att själv hitta rätt i vård- och stödapparaten och förhindra att individen ”faller mellan stolarna” 4.Individen uppnår en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad 5.Bredda och fördjupa kunskapen om en fungerande rehabilitering samt förstärka specialistkompetensen och integrera den i en större helhet 2012-03-13mikael.malm@skl.se61

62 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Idealet möter verkligheten I den bästa av världar  Brukarens bästa  Konsensus  Jämlikhet  Delat ansvar  Professionalism  Utveckling  Ökad effektivitet I verkligheten  Organisationens intresse  Personliga intressen  Maktförhållanden  Prestigehierarkier  Motverkande belöningssystem  Gruppmotsättningar 2012-03-13mikael.malm@skl.se62

63 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Skilda synsätt (olika diskurser)  Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt)  Olika kunskapsområden möts  Oenighet om vad som är ”sanning”  Skillnader i makt (vem definierar problemet?)  Skillnader i språk 2012-03-13mikael.malm@skl.se63

64 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Sociala representationer 2012-03-13mikael.malm@skl.se64 Möte mellan olika professioner Inre bilder av yttre händelse, situation, problematik

65 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Socio-centrerad kunskap  Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen samt det som är relevant utifrån vårt uppdrag  Kunskapen är ändamålsenlig 2012-03-13mikael.malm@skl.se65

66 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Ändamålsenlighetens baksida  Förvanskning  Tillägg  Utelämning 2012-03-13mikael.malm@skl.se66

67 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Modellsvag möter modellstark 2012-03-13mikael.malm@skl.se ? 67 Möte mellan olika professioner

68 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Det demokratiska samtalet  Olika synsätt möts och ställs mot varandra, och integreras istället för att motverka varandra  Utrymme ges för argumentering  Tolerans och respekt (lyssna på argumenten)  Vilja att komma överens 2012-03-13mikael.malm@skl.se68

69 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Faktorer som påverkar och styr samverkan  Organisation  Ekonomi  Regelverk och styrning  Formella regler  Ansvar och makt (delegation)  Administrativa rutiner  Informella regler  Kultur 2012-03-1369mikael.malm@skl.se

70 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Organisatoriska förhållanden  Uppdrag  Resurser  Grad av politisk styrning  Struktur  Utbredning 2012-03-13mikael.malm@skl.se70

71 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Frågor som för framåt 1.Diskutera vilket uppdrag ni har vid den egna arbetsplatsen. Vad får ni och vad får ni inte? Finns uppdraget uttryckt i något dokument? Är uppdraget tillräckligt tydligt eller behövs det klarläggas? 2.Diskutera vidare var gränserna går för den egna yrkesrollen vid arbetsplatsen. Vad gör ni och vad gör ni inte? Finns detta uttryckt i något dokument? Är det tillräckligt tydligt eller behövs det klarläggande? 2012-03-13mikael.malm@skl.se71

72 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Samordna rehabiliteringen  En gemensam publikation om koordinering av insatser och stöd för personer med psykisk sjukdom /funktionsnedsättning  2008 bildade Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgrupp kring denna fråga  Det är ett skriftligt stöd riktat till chefer och personal hos lokala aktörer som har i uppdrag att ge målgruppen relevanta stöd- och hjälpinsatser  Skriften har som målsättning att främja utvecklingen av samverkan och samordning av insatser på regional och lokal nivå Kan beställas gratis: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/larande_och_arbetsmarknad/arbets marknad-och-sysselsattning/nyheter_1/samordna-rehabiliteringen http://www.skl.se/vi_arbetar_med/larande_och_arbetsmarknad/arbets marknad-och-sysselsattning/nyheter_1/samordna-rehabiliteringen 2012-03-09mikael.malm@skl.se72

73 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Viktiga förutsättningar för det lokala samverkansarbetet  En lokal arena – tydlig och klar ledning  En gemensam värdegrund med klart uttalade och gemensamma mål  Ökade kunskaper hos rehabiliteringsaktörerna där skillnader identifieras och respekteras  En trygg bas för målgruppen – tillräckligt med resurser  En trygg försörjning under rehabiliteringen  Delaktighet och insatser på den enskildes villkor  Bredare utbud av rehabiliteringsalternativ  Stöd och samordning av insatser över lång tid  Fokus på rehabiliteringsprocessen 2012-03-09 mikael.malm@ skl.se 73

74 UTVECKLING AV MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Till sist ……….  Identifiera problemgenererande faktorer och  Undanröj (t.ex. okunskap) eller  Parera (t.ex. tydliga instruktioner) och  Lev med dem (t.ex. respektera olika bilder) Gilla läget! 2012-03-13mikael.malm@skl.se74