Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012
Advertisements

Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Folkhälsodata i Region Skåne Skåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden.
Bilder för lokal utbildning
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Svenska Balettskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar.
Skårsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Hjuviksgården - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Lillekärrskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Backatorpsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Nya Lundenskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Lerlyckeskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Sjumilaskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Kungsladugårdsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad
Assaredsskolan - Åk Göteborgs Stad
Trollängsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Centrum - Åk 4-9- Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan.
Flatåsskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Bärbyskolan F-6 - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Gärdsmosseskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad
Sisjöskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Björkåsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Björsaredsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Nya Långedragsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad
Centrina - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Bräckeskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad
Lövgärdesskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Flatåsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Backatorpsskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Björlandagården - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Björlandagården - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Svartedalsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Amhultsgården - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Hammarkullsskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar.
Ramsdalsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad
Lindåsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Kärraskolan - Åk Göteborgs Stad
Solbackeskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad
Lerlyckeskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Montessoriskolan Centrum - Åk Göteborgs Stad.
Bjurslättsskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Hjällboskolan - Åk Göteborgs Stad
Skogomeskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Talldungeskolan - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Tångenskolan F-6 - Åk Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa
Vi är överens…. Vi samverkar för god, jämlik och
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Presentationens avskrift:

Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne Mejl:

Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhets uppdrag Ur folkhälsoperspektivet Ta fram och sprida kunskap Styra och leda utvecklingen Följa upp De epidemiologiska analyserna och kunskaperna om vad som främjar olika gruppers hälsa behöver finnas med som underlag för styrning, prioritering och uppföljning av olika verksamheter såväl inom området regional utveckling som inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Prioriterade områden idag Den ojämlika hälsan Epidemiologisk bevakning Delaktighet och inflytande Levnadsvanor Psykosocial hälsa Sexuell hälsa

Jämlik hälsa – en regional angelägenhet Prioriterat mål: att organisationer har strukturer, verktyg och arbetssätt som skapar långsiktiga förutsättningar för att skillnader i hälsa minskar på lokal och regional nivå Förbättra levnadsförhållandena för de grupper med den mest ofördelaktiga situationen, med särskild inriktning på de unga och deras möjligheter till delaktighet, utveckling och arbete. Ett demokratiskt samhälle där alla grupper kan känna delaktighet och där vissa grupper inte har sämre hälsa på grund av sin sociala position

Uppdrag framöver Epidemiologisk bevakning, analys och rapportering Implementering, uppföljning och utvärdering av folkhälsostrategiska mål Utveckling av indikatorer och uppföljning för social hållbarhet

Epidemiologisk bevakning, analys och rapportering Befolkningsenkäterna i Skåne Viktig grund för det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet.

8 mån 4 år Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 18 år - 80 år Folkhälsoenkät Folkhälsoenkät Folkhälsa i Skåne Barn och Föräldrar Barn och Unga ”Från vaggan till graven” Unikt i Sverige. Just nu!

Start 1 januari Besvaras via post och webb. Samtliga barn 8 mån samt 4 år i hela Region Skåne Anonymt, frivilligt deltagande.

20-sidig enkät med frågor om: Barnets hälsa och miljö Barnets livssituation Till dig som mamma Till dig som pappa/partner Bakgrundsfrågor

Inga resultat än! Resultat på regional och kommunal nivå. I Malmö även på stadsdelsnivå. Diagram, tabeller, folkhälsoprofiler, tillgång till resultat på nätet. Tidigare: Barndatabasen Malmö Vellinge/Svedala/Trelleborg

Första gången!

Mars årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiet åk 2 Totalundersökning bland skolelever. Kostnadsfritt för Skånes samtliga 33 kommuner. I åk 6 och 9 deltog 32 kommuner. I gymnasiets åk 2 deltog samtliga 33 kommuner. Anonymt, frivilligt deltagande, fylls i på en lektion i skolan.

25-sidig enkät med frågor om: Dig själv och din familj Hälsa Olycksfall Fritidsvanor Matvanor Alkohol, tobak, narkotika Sex och samlevnad (ej årskurs 6) Skolan Trygghet och utsatthet Spel (ej årskurs 6)

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012: Årskurs 685% Årskurs 983% Gymnasiet årskurs 272% Knappt svarande elever per årskurs, totalt ca elever som besvarat enkäten.

Några regionala resultat med medialt genomslag

Minst två psykiska eller somatiska besvär* per vecka

Resultat finns redan på kommunnivå. Diagram, tabeller, folkhälsoprofiler, tillgång till resultat på nätet. I Malmö även på stadsdelsnivå.

Vuxenenkät: Just nu 4:e gången

Genomförs just nu för fjärde gången 2000 – 2004 – Slumpmässigt urval skåningar i åldern år, var 20:e skåning i vuxen ålder Besvaras via post och webb. Anonymt, frivilligt deltagande.

Senaste genomförda undersökning hösten 2008 Folkhälsa i Skåne % % % Knappt svarande. Motsvarande nationella undersökning har svarsfrekvens 49 % med kortare enkät. Svarsunderlag från Skåne drygt vuxna.

30-sidig enkät med frågor om: Hälsa, sömn, välbefinnande Läkemedel Tandhälsa Levnadsvanor (fysisk aktivitet, matvanor, tobak, alkohol, sexuell hälsa) Sociala relationer Våld Förtroende för samhällsinstitutioner Arbete, sysselsättning, ekonomi ELLER Äldres hälsa NYTT! Hem, hushåll och boendemiljö Livskvalitet Vårdutnyttjande

Några regionala resultat från folkhalosarbete/Epidemiologisk-bevakning/Folkhalsa-i-Skane/

Den psykiska ohälsan minskade något mellan år 2000 och 2008 bland kvinnor. Andelen dagligrökare har minskat successivt sedan år Andelen dagligrökare högre i Skåne än i riket, framförallt bland män. Andelen riskkonsumenter av alkohol har ökat sedan år Framförallt bland kvinnor. Mer än hälften av alla män och fyra av tio kvinnor är överviktiga eller feta i Skåne. Andelen ökar sedan år 2000.

Sammantaget uppger cirka var fjärde man respektive kvinna att man har ett lågt förtroende för sjukvården. Andelen med otillfredsställda vårdbehov är betydligt högre bland personer födda utomlands än bland personer födda i Sverige.

Resultat finns även på kommunnivå. Diagram Tabeller Folkhälsoprofiler Tillgång till resultat på nätet. Även på kommundelsnivå i Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad.

Folkhälsoprofiler Resultat från de skånska befolkningsenkäterna samt externa registeruppgifter

HUR SER DET UT 2012 I DEN VUXNA BEFOLKNINGEN I SKÅNE? I JUNI 2013 VET VI MER!

Tack! Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet, Region Skåne