Välkomna till medlemsmöte Bostadsrättsföreningen Tingdammen

Medlemsmöte Inte en extra stämma Ingen dagordning Ingen röstlängd Inget protokoll kommer att föras Inga beslut ska fattas

Medlemsmöte Syftet med kvällen är att alla ska få information om mätning av värme och varmvatten och om vad som i övrigt pågår i föreningen, samt komma till tals och ställa frågor Styrelsen lyssnar på allas åsikter och synpunkter och svarar, efter förmåga, på frågor Beslut gällande individuell mätning och debitering kommer att fattas på ett kommande styrelsemöte Alla boende kommer därefter meddelas vilket beslut som fattats

Individuell mätning och debitering av värme och varmvatten (IMD)

Bakgrund Under hösten år 2012 tog Europaparlamentet och Europarådet fram ett direktiv om energieffektivitet Direktivet har som målsättning att öka energieffektiviseringen i medlemsstaterna med 20% fram till år 2020 Innehåller bland annat bestämmelser om mätning och fakturering

Bakgrund I Sverige antogs den 1 juni 2014 en lag vid namn ”Lag (2014:267) om energimätning i byggnader” Lagen innebär ett krav på att det vid ny- och ombyggnad av lägenheter ska införas individuell mätning och debitering av värme och varmvatten (IMD) – om det är kostnadseffektivt, och, vid ombyggnad, tekniskt genomförbart

Bakgrund Det är inte den enskilde byggherren eller byggnadsägaren som själv avgör om det är kostnadseffektivt att installera individuella mätare Istället fick Boverket i uppdrag av regeringen att utreda hur lagen skulle fungera i praktiken, och lämnade oktober 2014 en rapport från deluppdrag 1

Bakgrund Boverkets slutsatser blev bland annat följande: o Att det inte i något fall ska krävas individuell mätning av värme vid uppförande eller ombyggnad o Att det inte i något fall ska krävas individuell mätning av tappvarmvatten vid uppförande eller ombyggnad

Bakgrund Slutsaten är alltså att det förvisso finns en lag om krav på individuell mätning… …men att det på grund av Boverkets rapport i dagsläget inte finns något tvång att installera mätare vid ny- och ombyggnad

Bakgrund Boverket arbetar för närvarande med deluppdrag 2, som behandlar befintlig bebyggelse (alltså retroaktiva krav på individuell mätning) Genomförs under 2015 Ska levereras till departementet den 1 oktober

Fjärrvärme

Hur fungerar fjärrvärme? Informationsfilm om fjärrvärme

Värmekostnaden Kostnaden för fjärrvärmen består av tre olika faktorer o Effektdel89,75 kronor / kW o Flödesdel2,45 kronor / m 3 o EnergidelVarierande pris: o December – mars58,60 öre/kWh o April – maj, oktober – november38,80 öre/kWh o Juni – september16,90 öre/kWh

Värmekostnaden Effektdel Effekten som avses är den högsta uppmätta dygnsmedeleffekten under förbrukningsmånaden. Kostnaden beräknas som effekten multiplicerat med effektpriset.

Värmekostnaden Flödesdel Flödet är den uppmätta volymen fjärrvärmevatten som passerat fjärrvärmecentralen under förbrukningsmånaden. Volymbehovet är till viss del beroende av framledningstemperaturen. Eftersom framledningstemperaturen varierar i fjärrvärmenätet och över året korrigerar EON uppmätt leverans av flöde. Korrigeringen innebär att alla kunders kostnad för flödesdelen revideras med en korrigeringsfaktor som justeras beroende på medelframledningstemperaturen under förbrukningsmånaden. Kostnaden beräknas som flöde multiplicerat med korrigerat flödespris.

Värmekostnaden Energidel Energin är den uppmätta energimängd som har levererats under förbrukningsmånaden. Energipriset varierar över året, beroende på säsong, enligt prislistan som tidigare visades. Kostnaden beräknas som energi multiplicerat med för förbrukningsmånaden aktuellt energipris.

Värmekostnaden Föreningen debiterades av EON för januari 2015 totalt kronor (cirka kronor per undercentral) För juli 2015 debiterades föreningen totalt kronor

Värmekostnaden

Hur fungerar det i föreningen idag? Alla lägenhetsinnehavare debiteras varje månad en avgift som beror på hur stor andel av föreningen lägenheten utgör Enligt stadgarna ska årsavgiften, tillsammans med övriga intäkter, ge täckning för föreningens kostnader samt avsättning till fonder Förutom avgiften debiteras också något som kallas för värmetillägg

Hur fungerar det i föreningen idag? Värmetillägget är en schablonavgift Lika stort varje månad, året runt Varierar beroende på lägenhetens storlek Lika stor avgift för alla, uträknat per m 2 Påverkas inte av den faktiska förbrukningen

Hur fungerar det i föreningen idag? Värmetillägget ser ut som följer: 64,5 m 2 :469/472 kronor/mån 95,0 m 2 :695 kronor/mån 110,0 m 2 :805 kronor/mån 114,0 m 2 :834 kronor/mån Detta innebär en kostnad om cirka 7,31 kronor per m 2 och månad

Hur fungerar det i föreningen idag? Totalt får föreningen in kronor per år genom värmetillägget Uppvärmningen kostade för föreningen o 2012: kronor o 2013: kronor o 2014: kronor o Halva 2015: kronor (följer budgeten)

Värmeåtgången i föreningen Förbrukningen varierar stort under året Väldiga skillnader mellan liknande typer av lägenheter Väldiga skillnader i faktisk inomhustemperatur Osäkerhet kring statusen för utrustningen ute i lägenheterna

Vatten

Angående vattenförbrukningen Utöver uppvärmning betalar föreningen även till VA SYD för vår vattenförbrukning Denna summa debiteras inte de boende som en specificerad post utan ingår i årsavgiften Föreningen har för vattenförbrukningen betalat o 2012: kronor o 2013: kronor o 2014: kronor o Halva 2015: kronor (följer budget)

Kostnader för vattnet Vattenkostnaden består av både fasta och rörliga faktorer o Förbrukning (rörlig) o Avgift vattenmätare (fast) o Lägenhetsavgift (fast) o Dagvattenavgift (fast)

Kostnader för vattnet Förbrukning (mängdavgift) o 9,54 kronor per m 3 Avgift vattenmätare o 4500 kronor per år Lägenhetsavgift o 955 kronor per år och lägenhet Dagvattenavgift o 692 kronor per år och lägenhet

Kostnader för vattnet Detta innebär att de fasta vattenkostnaderna, utslaget på varje lägenhet och per månad, uppgår till o Vattenmätare: 4,40 kronor o Lägenhetsavgift: 79,60 kronor o Dagvattenavgift: 57,70 o Totalt 141,70 kronor, utan att en enda droppe vatten runnit genom kranen.

Skillnader i förbrukning - vatten Förekommer både små och stora skillnader inom föreningen Går att jämföra på många olika sätt o Faktisk förbrukning o Förbrukning per m 2 o Förbrukning per antal rum o Förbrukning per person

Skillnader i förbrukning - vatten Faktisk förbrukning varierar väldigt De fem största förbrukarna står för 18 – 20 % av den totala varmvattenåtgången varje kvartal Den enskilt största förbrukaren har använt totalt 367,385 m 3 varmvatten sedan mätarna installerades november 2013 Det hushåll som använt minst har förbrukat 3,202 m 3

Vår frågeställning Ska föreningen införa individuell debitering av värme- och varmvattenförbrukning?

Vår inställning På grund av Eftersatt underhåll avseende bland annat fönster och frågetecken kring fasaderna Att det finns medlemmar som har kallt inomhus och fryser, trots en relativt hög energiåtgång Att vi inte vet vilket skick den tekniska utrustningen ute i föreningen är i Att varmvattenåtgången varierar kraftigt

Vår inställning Så anser vi att föreningen i dagsläget inte kan införa en rättvist fungerande debitering av värmeförbrukningen Däremot anser vi att föreningen eventuellt kan införa individuell debitering avseende varmvattenförbrukningen

Vår inställning Vi överväger nu att o Teckna grundavtal med Minol (200 kronor exklusive moms per år och lägenhet för kvartalsvis avläsning av mätarna) o Debitera varje lägenhet sin andel av de fasta kostnaderna samt per m 3 förbrukat varmvatten o Sänka årsavgifterna enligt en rättvis och ekonomiskt hållbar uträkning

Hur gör andra? Allt fler kommunala bostadsföretag inför individuell debitering av värme- och varmvattenförbrukning MKB debiterar sina boende 48 kronor per m 3 varmvatten LKF debiterar sina boende 50 kronor per m 3 Ett bostadsbolag i Dalarna debiterar 61 kronor per m 3 Ett Göteborgsbaserat bostadsbolag debiterar olika beroende på tidpunkt på året o December – mars: 71 kronor per m 3 o April, oktober – november: 54 kronor per m 3 o Maj – september: 27 kronor per m 3

Hur gör andra? SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) rekommenderar att sänkningen av årsavgiften ska baseras på varmvattenpriserna på orten samt efter fastighetens genomsnittsförbrukning Minol meddelar att man brukar räkna ut varmvattenpriset genom formeln o Kallvattenpriset per/m 3 + (58 kWh x pris på fjärrvärme per kWh) o I vårt fall 9,54 + (58 x 58,60 / 38,80 / 16,90) o Eller 43,50 kr / 32,00 kr / 19,35 kr / m 3 Genomsnittsförbrukningen i föreningen låg för föregående kvartal på cirka 0,48 m 3 /m 2 /år

Frågor att överväga Hur mycket ska avgiften sänkas? Hur ska sänkningen räknas ut? o Föreningens genomsnitt? o Genomsnittskostnad för varmvatten eller varierande över året? Hur ofta ska avläsning/debitering ske? Det finns ingen standard eller grundmodell, utan varje förening och bostadsföretag hittar sin egen lösning som passar just dem

Ordet är fritt