Varför matsuveränitet? Hur begreppet och kampen uppstod. Jennie Jonsén Webinar, Latinamerikagrupperna, 16 mars 2015

Varför matsuveränitet? Upplägg: Matsuveränitet föds som begrepp (80-90t-) Varför? Fattigdom, hunger och marginalisering Rörelsen växer – konceptet utvecklas ( ) Matsuveränitet vs rätten till mat och matsäkerhet

Matsuveränitet föds som begrepp (80-90-t) Föds som begrepp i mitten av 80-talet i Honduras - respons till de drastiska strukturanpassningsprogrammen och kraftigt minskat statligt jordbruksstöd - översköljning av matimport från USA La Via Campesina växer till ett globalt nätverk av småbrukare, jordlösa, ursprungsfolk, fiskare i början av 90-talet  Matsuveränitet blir det gemensamma globala alternativet till den nyliberala världsordningen. Ifrågasätter strukturella orsaker till hunger. Kärnan: småbrukaren som är den som producerar maten och sättet som maten produceras på i fokus. Rätten att få vara småbrukare, producent. Rätten att fortstätta existera.

Matsuveränitet på den globala arenan 1996… Via Campesinas 2:a konferens i Tlaxcala, Mexico i april. “food soverignty is the right of each nation to maintain and develop its own capacity to produce its basic foods respecting cultural and productive diversity” (Vía Campesina 1996). World Food Summit, FAO, Rom. Världsamfundet sammanträder för att diskutera matsäkerhet och beslutar att halvera antalet hungrande till 2015 (senare 1a MDG).  LVC: “Food Soverignty is the pre-condition to food security”

Fattigdom, hunger och marginalisering - varför? 805 miljoner människor hungrar Hunger beror inte på brist på mat, snedfördelning av resurser Historisk kontext: Gröna revolutionen ( ) Stukturanpassningsprogram WTOs bildande 1995  ett djupt rotat ojämlikt system, ökad jordkoncentration, miljöförstörelse, ökad makt till transnationella företag på bekostnad av småbrukare.

Rörelsen växer – konceptet utvecklas ( ) Slutet 90-talet – början av 2000-talet: WTO och de internationlla handelsavtalen huvudfokus i diskussionen om matsuveränitet. Vía Campesina mobiliserar och växer parallellt med WTOs, IMFs och Världsbankens sammankomster. 2001: World Forum on Food Soverignty i Havanna, Kuba. Rörelsen för matsuverätnitet samlar nu småbrukare, jordlösa, ursprungsfolk, kvinnoorganisationer, fiskare, NGOs, forskare på flera kontinenter. 2002: 2:a World Forum on Food Soverignty i Rom i anslutning till WFS. Food soverignty caravans, Asien. IPC for Food Sovereignty i Rom.  Mängd olika definitioner, deklarationer mellan 96-05, alla kräver ökad demokrati och inflytande över lokala mat- och jordbrukssystem.

9 element i matsuveränitetskonceptet 1) prioritet till lokal produktion och att mätta människor lokalt ist export 2) tillgång till jord, vatten, utsäde, krediter 3) rätten till mat som det juridiska ramverket 4) erkännandet av småbrukares rättigheter och rätten att producera 5) konsumenters rätt att bestämma vad och av vem 6) rätten för länder att skydda sig mot billig import, dumping 7) deltagande i beslut, policies som rör jordbruks och livsmedelspolitik 8) erkännandet av kvinnors rättigheter 9) agroekologi som ett sätt att inte enbart producera men även nå hållbara samhällen  En rad olika policyförslag och instrument för att nå detta…

Matsuveränitet vs. rätten till mat och matsäkerhet ‘Food Sovereignty is a precondition to genuine food security’, and the right to food can therefore be seen as the tool to achieve it. (1996) Rätten till mat: äldsta begreppet. Allmänna förklaringen 1948, ICESC Staten ska respektera, skydda och uppfylla. Matsäkerhet mest använda begreppet sedan slutet av 70-talet. “Food security exists when all people, at all times, have physical and economic access to safe and nutritious food which meets their dietary needs and food preferences for an active and healthy life.“

Matsuveränitet vs. rätten till mat och matsäkerhet Matsäkerhet: politiskt mål, inga juridiska skyldigheter. Matsäkerhet eller rätten till mat säger ingentig om HUR. Matsuveränitet: precist policyförslag, använder rättighetsspråk för att understödja politiska krav  därav framgångarna  Problem: - MR använts o skapast av Väst, -Individuella snarare än kollektiva rättigheter -har länge bara gällt stater och inte privata aktörer som TNCs.  Vissa teoretiker tror att det är därför LVC skapar nya rättigheter, rätten till jord, producera tex.

TACK!