Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Trestad HSN 3
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil
I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: I Trestad bor drygt personer, vilket motsvarar tio procent av länets befolkning. Trestad har en något högre andel äldre än 65 år jämfört med länssnittet. År 2009 är 19,0 procent av befolkningen äldre än 65 år. Variationen mellan kommunerna är inte så stor. Vänersborg och Uddevalla har en något högre andel äldre än övriga kommuner i Trestad. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen förväntas öka med två procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 21 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar cirka fler personer över 65 år jämfört med år Även andelen personer över 80 år förväntas öka något i HSN 3. Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Enligt care need index har invånarna i Trestad ungefär lika stort behov av primärvård som i länet som helhet. I Trollhättan och Uddevalla är behovet av primärvård bland invånarna tio procent större än bland invånarna i mediankommunen, vilket till stor del beror på en högre andel arbetslösa, samt en något högre andel ensamstående föräldrar jämfört med i länet som helhet. I Vänersborg är behovet av primärvård bland invånarna åtta procent mindre än bland invånarna i mediankommunen i länet. Vänersborg har en lägre andel utlandsfödda personer och en lägre andel inflyttade personer jämfört med övriga kommuner i nämndsområdet. Care need index
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Trestad, HSN 3 Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i Trestad år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Av befolkningen i Trestad har 70,1 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är i samma nivå som Västra Götaland som helhet. Invånarna i Trestad har i något högre utsträckning besökt primärvård (59,5 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet) och i lägre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (38,0 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Antalet öppenvårdsbesök i Trestad har minskat något mellan 2008 och Kommentar från HSK Uddevalla: Under perioden har satsningar skett för att flytta specialistsjukvård från sjukhusen till närsjukvården. Åtgärder och projekt som syftar till ett bättre och effektivare omhändertagande av äldre, exempelvis Medicinska äldrevårdsavdelningar, FUT (förstärkt utskrivningstrygghet) och Äldresjuksköterskor kan ha påverkat utvecklingen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Invånarna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har tidigare år haft den högsta somatiska slutenvårdskonsumtionen i länet, men har nu den lägsta. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i huvudsak till följd av minskade vårdtillfällen med kort vårdtid. Det gäller framförallt vid diagnoser där det ofta finns ett val mellan att hantera åkomman i sluten eller öppen vård. Läs mer i rapporten Förändringar i slutenvården NU-sjukvården I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Förändringar i slutenvården NU-sjukvården Konsumtion av slutenvård i HSN10 Kommentar från HSK Uddevalla: Förändringen är en konsekvens av strukturomvandlingen i NU-sjukvården med en förskjutning från slutenvården till öppna vårdformer. Ett arbete har genomförts för att minska ”korta oplanerade inläggningar”. Insatser som Äldresjuksköterskor, FUT (förstärkt utskrivnings trygghet) och medicinska äldrevårdsavdelningar kan också ha bidragit till minskningen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Trestad har en något lägre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden År 2009 fick personer i Trestad en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , , i Trestad, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt minskade något under perioden i Trestad. Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Invånarna i Trestad har en högre andel som diagnostiserats i slutenvård med njurbäckeninflammation i åldrarna 65 år och äldre samt epilepsi i åldrarna 0-44 år samt i åldrarna 80 år och äldre jämfört med övriga länet under perioden Trestad har även en högre andel öra- näsa- halsinfektioner och diarréer. Invånarna i Trestad har en lägre andel som diagnostiserats i slutenvård med hjärtsvikt, astma och högt blodtryck jämfört med övriga länet. Sammantaget har Trestadsområdet en något lägre andel personer med undvikbar slutenvård. Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen av befolkningen i Trestad som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden Undvikbar slutenvård, KOL
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Befolkningen i Trestad har en något lägre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 394 personer i Trestad med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen av befolkningen i Trestad som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger på en något högre nivå än länet som helhet under tvåårsperioden Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot något lägre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick nästan 6000 personer i Trestad en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i Trestad, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen av befolkningen i HSN3 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, är något högre än länssnittet bland män under perioden , men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i både i HSN3 och i länet som helhet under perioden År 2007 avled 126 personer i åldrarna år i Trestad i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Befolkningen i Trestad har en något lägre andel personer som slutenvårdats för stroke under perioden jämfört med övriga länet, framförallt bland män. År 2009 slutenvårdades 493 personer i Trestad med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Trestad, liksom i länet som helhet. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Befolkningen i Trestad har en något högre andel personer som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård under perioden jämfört med övriga länet. Diabetes
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: I Trestad når drygt hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det lika många som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det också ungefär lika många jämfört med regionen som når behandlingsmålet. Nationella diabetesregistret
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller 130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Jämfört med regionsnittet har Trestad har lika andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 men lägre andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Jämfört med regionsnittet har trestad lägree andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l men högre andel som uppnått målet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andel kariesfria 12-åringar i Trestad är 66 procent. Högst andel har Vänersborg 73 procent och lägst andel har Uddevalla 63procent Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Trestad som har sämst tandhälsa är 2,0. Högst index har Trollhättan 2,1 och lägst index har Lilla Edet och Vänersborg båda 1,5. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Trestad, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Trestad har något högre kostnader för hälso- och sjukvård än regionsnittet. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen. Trestads högre kostnader förklaras framförallt av höga kostnader för länssjukvård, men nämndens kostnader ligger något högre än regionsnittet för alla vårdnivåer förutom för riks- och regionsjukvård där kostnaden är något lägre. Dalsland och Norra Bohuslän, vars konsumtion av länssjukvård i huvudsak riktas mot samma sjukhusgrupp, har högre kostnader för hälso- och sjukvård än regionsnittet. Trestad har högre kostnader per invånare för framför allt specialiserad vård i offentlig drift jämfört med regionsnittet. Trestad har lägre kostnad per invånare för specialiserad vård i privat drift, men högre för primärvård. Andelen privat vård är, totalt sett, 7,1 procent, jämfört med 8 procent för regionen. Kostnader för hälso- och sjukvård