Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Trestad HSN 3.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Nationella Diabetesregistret NDR Hämta rapporten här:
Advertisements

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Viktiga utgångspunkter
Ungas besök på akutmottagningarna inom VGR HSU Analysenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Catarina Karlberg Anna Kjellström Jarl Torgerson.
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Primärvård 2012 Kaisa Mölläri, Sanna-Mari Saukkonen och Sami Fredriksson Primärvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil
Maj 2013 För information kontakta: Birgitta Lindelius, Socialstyrelsen
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Konsumtion – undvikbar slutenvård Hämta rapporten här:
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Primärvårdens kvalitetsregister Hämta rapporten här:
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008
Bättre liv för våra äldre
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Verksamhetsanalys 2007 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen.
Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!
ACG i primärvården Ledningsstaben Camilla Paananen.
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Göteborg, Hisingen HSN 11.
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: RättspsyK Hämta rapporten här:
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Tandvård Hämta rapporten här:
Miljönyckeltal för landsting och regioner Nämil 5 nov 2013 Anna Bostedt, Landstinget Västernorrland Sara Eriksson, Västra Götalandsregionen.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009 Medicinska sektorsråd Ordförandekonferens 10 juni 2010 Marianne Förars, Anna Kjellström,
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Presentation HSU 30 maj 2012 Marianne Förars Anna Kjellström Kristina Narbro Hälso- och sjukvårdsavdelningen.
1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Undvikbar slutenvård HSN-profiler - kompletterande bilder
Öppna jämförelser 2014 Ett Västra Götalandsperspektiv Utfärdat av: Bill Hesselmar och Anna Norman Kjellström.
Tabellen visar antal besök/kontakter i vården under 2006 för befolkningen i respektive vårdcentralsområde.
Verksamhetsanalys 2006 Rapporten skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndsområden i regionen och mellan regionen.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: RIKSHÖFT Hämta rapporten här:
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Start.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Östra Skaraborg HSN 10.
Landstingsstyrelsen /KS. Andel nöjda med besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Grupper, år Genomsnitt för riket och Norrbotten 83.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale HSN 4.
Komplement till annan årlig uppföljning
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: SWEDEHEART Hämta rapporten här:
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Norra Bohuslän HSN 1.
Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar bland 65 år eller äldre Spridningskonferens Bättre liv för sjuka äldre
Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.
Verksamhetsanalys Verksamhetsanalysen är en samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården Sjätte rapporten Skall ge.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Nord-Östra Göteborg HSN 12.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Sjuhärad HSN 8.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Mittenälvsborg HSN 6.
Fig 1. Antal patienter i aktiv uremivård Observera ändrad tidsskala.
Primärvård. Läkarbesök inom primärvårdens öppenvård / invånare.
Ersättning till vårdcentraler från och med Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Jämtland Härjedalen Analysgruppens presentation
Primärvård.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Andel patienter med icke småcellig lungcancer
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Utvärdering diabetesvård
Omställningen av hälso- och sjukvården
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Diagnoser vid besök/slutenvårdstillfällen bland folkbokförda i Västra Götaland - Verksamhetsanalys 2017 koncernavdelning data och analys
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Trestad HSN 3

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: I Trestad bor drygt personer, vilket motsvarar tio procent av länets befolkning. Trestad har en något högre andel äldre än 65 år jämfört med länssnittet. År 2009 är 19,0 procent av befolkningen äldre än 65 år. Variationen mellan kommunerna är inte så stor. Vänersborg och Uddevalla har en något högre andel äldre än övriga kommuner i Trestad. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen förväntas öka med två procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 21 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar cirka fler personer över 65 år jämfört med år Även andelen personer över 80 år förväntas öka något i HSN 3. Regionens befolkning

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Enligt care need index har invånarna i Trestad ungefär lika stort behov av primärvård som i länet som helhet. I Trollhättan och Uddevalla är behovet av primärvård bland invånarna tio procent större än bland invånarna i mediankommunen, vilket till stor del beror på en högre andel arbetslösa, samt en något högre andel ensamstående föräldrar jämfört med i länet som helhet. I Vänersborg är behovet av primärvård bland invånarna åtta procent mindre än bland invånarna i mediankommunen i länet. Vänersborg har en lägre andel utlandsfödda personer och en lägre andel inflyttade personer jämfört med övriga kommuner i nämndsområdet. Care need index

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Trestad, HSN 3 Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i Trestad år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Av befolkningen i Trestad har 70,1 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är i samma nivå som Västra Götaland som helhet. Invånarna i Trestad har i något högre utsträckning besökt primärvård (59,5 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet) och i lägre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (38,0 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Antalet öppenvårdsbesök i Trestad har minskat något mellan 2008 och Kommentar från HSK Uddevalla: Under perioden har satsningar skett för att flytta specialistsjukvård från sjukhusen till närsjukvården. Åtgärder och projekt som syftar till ett bättre och effektivare omhändertagande av äldre, exempelvis Medicinska äldrevårdsavdelningar, FUT (förstärkt utskrivningstrygghet) och Äldresjuksköterskor kan ha påverkat utvecklingen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Invånarna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har tidigare år haft den högsta somatiska slutenvårdskonsumtionen i länet, men har nu den lägsta. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i huvudsak till följd av minskade vårdtillfällen med kort vårdtid. Det gäller framförallt vid diagnoser där det ofta finns ett val mellan att hantera åkomman i sluten eller öppen vård. Läs mer i rapporten Förändringar i slutenvården NU-sjukvården I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Förändringar i slutenvården NU-sjukvården Konsumtion av slutenvård i HSN10 Kommentar från HSK Uddevalla: Förändringen är en konsekvens av strukturomvandlingen i NU-sjukvården med en förskjutning från slutenvården till öppna vårdformer. Ett arbete har genomförts för att minska ”korta oplanerade inläggningar”. Insatser som Äldresjuksköterskor, FUT (förstärkt utskrivnings trygghet) och medicinska äldrevårdsavdelningar kan också ha bidragit till minskningen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Trestad har en något lägre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden År 2009 fick personer i Trestad en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , , i Trestad, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt minskade något under perioden i Trestad. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Invånarna i Trestad har en högre andel som diagnostiserats i slutenvård med njurbäckeninflammation i åldrarna 65 år och äldre samt epilepsi i åldrarna 0-44 år samt i åldrarna 80 år och äldre jämfört med övriga länet under perioden Trestad har även en högre andel öra- näsa- halsinfektioner och diarréer. Invånarna i Trestad har en lägre andel som diagnostiserats i slutenvård med hjärtsvikt, astma och högt blodtryck jämfört med övriga länet. Sammantaget har Trestadsområdet en något lägre andel personer med undvikbar slutenvård. Undvikbar slutenvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen av befolkningen i Trestad som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden Undvikbar slutenvård, KOL

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Befolkningen i Trestad har en något lägre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 394 personer i Trestad med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen av befolkningen i Trestad som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger på en något högre nivå än länet som helhet under tvåårsperioden Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot något lägre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick nästan 6000 personer i Trestad en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i Trestad, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen av befolkningen i HSN3 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, är något högre än länssnittet bland män under perioden , men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i både i HSN3 och i länet som helhet under perioden År 2007 avled 126 personer i åldrarna år i Trestad i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Befolkningen i Trestad har en något lägre andel personer som slutenvårdats för stroke under perioden jämfört med övriga länet, framförallt bland män. År 2009 slutenvårdades 493 personer i Trestad med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Trestad, liksom i länet som helhet. Stroke

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Befolkningen i Trestad har en något högre andel personer som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård under perioden jämfört med övriga länet. Diabetes

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: I Trestad når drygt hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det lika många som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det också ungefär lika många jämfört med regionen som når behandlingsmålet. Nationella diabetesregistret

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Jämfört med regionsnittet har Trestad har lika andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 men lägre andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Jämfört med regionsnittet har trestad lägree andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l men högre andel som uppnått målet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andel kariesfria 12-åringar i Trestad är 66 procent. Högst andel har Vänersborg 73 procent och lägst andel har Uddevalla 63procent Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Trestad som har sämst tandhälsa är 2,0. Högst index har Trollhättan 2,1 och lägst index har Lilla Edet och Vänersborg båda 1,5. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Trestad, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 3, Trestad: Trestad har något högre kostnader för hälso- och sjukvård än regionsnittet. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen. Trestads högre kostnader förklaras framförallt av höga kostnader för länssjukvård, men nämndens kostnader ligger något högre än regionsnittet för alla vårdnivåer förutom för riks- och regionsjukvård där kostnaden är något lägre. Dalsland och Norra Bohuslän, vars konsumtion av länssjukvård i huvudsak riktas mot samma sjukhusgrupp, har högre kostnader för hälso- och sjukvård än regionsnittet. Trestad har högre kostnader per invånare för framför allt specialiserad vård i offentlig drift jämfört med regionsnittet. Trestad har lägre kostnad per invånare för specialiserad vård i privat drift, men högre för primärvård. Andelen privat vård är, totalt sett, 7,1 procent, jämfört med 8 procent för regionen. Kostnader för hälso- och sjukvård