Ola Nilsson Koordinator Arvika Kommunnät AB ola.nilsson@arvika.se Anders Eriksson Projektledare Arvika Kommunnät AB anders.eriksson@arvika.se Bengt Nilsson Hushållningssällskapet i Värmland bengt.nilsson@hushallningssallskapet.se 0570 – 74 94 12 Bredbandsutbyggnad
ARVIKA KOMMUNNÄT AB Bildat våren 2014 Uppdrag: Att skapa en öppen fiberbaserad kommunikation i Arvika kommun. Att från grunden skapa en kommersiellt hållbar organisation. Att bygga upp en kommersiellt hållbar kommunikationslösning för kommunen. Att skapa ett attraktivt erbjudande för slutkund för att få tillräckligt stor marknadsandel. Att 2015 forcera en utbyggnad av stamnät i tätort. (för att på ett enkelt sätt kunna ansluta merparten av villaområden och flerbostadshus.) Att snabbt kunna erbjuda anslutningar till ett stort antal slutkunder för att kunna balansera initiala investeringar med intäkter. Att på ett samhällsekonomiskt sätt starta upp och förverkliga ett gott samarbete med samtliga fiberföreningar i kommunen. Att verka för ett ökat utbud av tjänsteleverantörer Att verka för ett kommunsammanbindande, finmaskigt fibernät. 20150211
Externa entreprenörer ARVIKA KOMMUNNÄT AB Organisation VD: Lennart Rönning Ola Nilsson Koordinator 070-663 31 73 Anders Eriksson Projektledare 070-540 26 66 Bosse Ekmalm Dokumentatör Jonas Aronson Projektör Utförande Resurser Externa entreprenörer Arvika Teknik Grävning Fiberblåsning Svetsning Installation 20150211
Ett antal initiala projekt ARVIKA KOMMUNNÄT AB Ett antal initiala projekt Uppbyggnad av verksamhet Skapa rutiner för alla flöden. Skapa bygg och mtrl standard Uppdatera och Skapa avtal med entreprenörer och materialleverantörer. Utbyggnad av centrala ringnätet Kunddriven utbyggnad Samverkansavtal med kommunens fiberföreningar Samförläggning med Fortum. 20150211
Bredband idag
Hur ser det ut idag? Vilka tjänster använder vi idag och hur får vi tillgång till dem? ADSL Telefonkabeln används för att ta emot och skicka data via ett modem. Telefonen använder samma kabel som går mellan din fastighet och telestationen. På vissa telestationer kan du även köpa en TV-tjänst (Telia). Bredbandsutbyggnad
DSL Bredbandsutbyggnad
Kopparnätet Koppartråden är idag en dyr modell för Telia/Skanova som drar höga kostnader i underhåll vilket gör att den sakta men säkert fasas ut och läggs ned. För att öka lönsamheten ersätts abonnenter som har dålig kabel, med ”fast mobil telefoni” och på vissa håll läggs hela telestationer ner. I Arvika kommun har ca 130 kunder fått byta telefoni så här långt. Ingen vet när koppartråden är helt borta men att den försvinner är alla överens om. Idag byggs inte ADSL av någon operatör eftersom den är relativt dyr i förhållande till möjlig kapacitet. Bredbandsutbyggnad
Hur ser det ut idag? Vilka tjänster använder vi idag och hur får vi tillgång till dem? 3G / 4G LTE-teknik används för att ta emot och skicka data via ett modem. Signalen skickas mellan modemet och närmsta mobilmast. Med ett 4G abonnemang är oftast datatrafiken begränsad och det fungerar därför inte bra till TV-tjänster. Bredbandsutbyggnad
Bredbandsutbyggnad
Mobila lösningar När det gäller mobil uppkoppling så är utrymmet begränsat från master med 3G och 4G, alla som kopplar upp sig mot masten delar på utrymmet, även avståndet har betydelse - ju längre bort desto sämre mottagning. Utbyggnaden av master för mobil trafik till 4G kräver fiber, vilket innebär att operatörerna måste ha ett stort kundunderlag för att vilja investera. Alla operatörer idag säljer mobila bredband med mängdbegränsning. Om man har 10 GB som maxgräns via sitt 4G bredband så kommer man att slå i taket efter 3,5 timmars film i HD-kvalitét. Bredbandsutbyggnad
Hela 1.4 Terabit/s kom man upp i med de befintliga fiberkablarna. ”Det kommer säkert något snart som är mycket snabbare” är ett vanligt motargument mot utbyggnaden av fibernät. Ett bredband som är långt snabbare än de vanligaste snabba fiberbredbanden på 100 Mbit/s har prövats framgångsrikt i England. Hela 1.4 Terabit/s kom man upp i med de befintliga fiberkablarna. Det motsvarar att skicka 44 hd-filmer per sekund. Bredbandsutbyggnad
VÅRD & OMSORGS-TJÄNSTER BREDBANDS-TJÄNSTER UTBILDNINGS-TJÄNSTER TV-TJÄNSTER TELEFONI-TJÄNSTER NÄT TERMINALER Bredbandsutbyggnad
Konsumentjänster TV / Video Sjukvård på distans Konsumentjänster TV / Video Utbildning på distans Idag har vi HDTV som kräver ca. 30 Mbit/s. Nästa steg i utvecklingen är Super HDTV som kommer att kräva 50 Mbit/s. Andra tekniker som testas är 3D HDTV som behöver 280 Mbit/s och värstingen 3D UHDTV, en teknik där upplösningen är 16 ggr större än dagens HD-teknik. För att kunna avnjuta 3D UHDTV i TV-soffan kommer det att behövas kommunikation som klarar 2.8 Gbit/s!! Bredbandsutbyggnad
1994 hade vi tillgång till 56,6 kbit/s via modem. Den här grafen visar hur bandbreddsbehovet har ökat från 1980 och framåt. 1994 hade vi tillgång till 56,6 kbit/s via modem. Idag surfar vi med 10 eller 100 Mbit/s. Om 5-10 år kommer bandbreddsbehovet uppgå till mellan 100 och 1000 Mbit/s. Bredbandsutbyggnad
Fiber till byn Arvika Kommunnät ansvarar för stamnät, fiberförening ansvarar för områdesnät. KOMMUNNÄT AB FIBERFÖRENING Bredbandsutbyggnad
SAMVERKANSAVTAL AVSEENDE FIBERNÄT INOM ARVIKA KOMMUN Arvika Kommunnät AB SAMVERKANSAVTAL AVSEENDE FIBERNÄT INOM ARVIKA KOMMUN
Projektering av området AKNAB AKNAB
Rekommendationer
Utvecklingen av metoder för fiberbyggnation. Förläggningsmetoder Trad. Grävschakt Plöjning Fräs/plöj Kedjegrävning Trenchning Microtrenchning Styrbar borrning Vad driver utvecklingen Efterfrågan Minska kostnader Miljöpåverkan Lagar och förordningar Ökad effektivitet (förlängd grävsäsong, mindre återställan)
Samförläggning
Arvika Kommunnät AB Planering innan grovprojektering Sträckningen för stamnät efter grovprojektering följer samma sträckning som föreningen planerat sitt områdesnät. Planering efter grovprojektering
Ca. 14.5 km samförläggning genom Furtan / Edane Arvika Kommunnät AB Ca. 14.5 km samförläggning genom Furtan / Edane Detta är sträckor där föreningarna, och Kommunnät, halverar sin schakt/plöjkostnad. Kontakta oss så tittar vi på er förening och ser vilken grad av samförläggning som är möjlig.