Dagens tema: Blodets sammansättning Blodkärlen

Blodets sammansättning Blodet är en stödjevävnad samt ett transportmedel Vad transporteras? Människans blodmängd: 4-5 liter Blodets indelas i: PLASMA & BLODCELLER

Sammasättning

Blodet PLASMA: BLODCELLER: Proteiner Vatten Salter Glukos Fetter Röda blodceller (erytrocyter) Vita blodceller (leukocyter) Blodplattor (trombocyter)

Röda blodceller De röda blodcellerna transporterar syre mha. proteinet Hemoglobin. Syre binds till järn som finns i hemoglobinet. Röda blodceller bildas i benmärgen ur stamceller. Röda blodceller är kärnlösa. Produktionen regleras av hormonet EPO (Erytropoietin). Livslängden för en röd blodcell: 4 månader. Nedbryts av makrofager i mjälten samt levern. Vid nedbrytningen av hemoglobin bildas bilirubin (gult gallfärgämne) som färgar avföringen.

Vita blodceller Är vårt immunförsvar. Vita blodceller bildas också i benmärgen. Tre huvudgrupper: Granulocyter, Lymfocyter och Monocyter Främst ute i vävnaderna. Granulocyter kan omvandlas till Makrofager (ätarceller): Nedbryter bakterier samt gamla röda blodceller Varierande mängder av vita blodceller tyder på sjukdom. Leukemi: För mycket vita blodkroppar Leukopeni: För lite vita blodkroppar

Blodplattor Trombocyterna sköter om koaguleringen. Utsöndrar enzymer som gör att fibrinogen (ett protein i plasman) omvandlas till fibrin som är olösligt. Röda blodceller fastnar i fibrintrådarna, därför är skorpan röd. Kalcium samt K-vitamin nödvändigt för koagulering. Kan ge upphov till blodproppar.

Blodkärlen & Lymfsystemet

Blodkärl

Blodkärl Artärer: Tjocka och elastiska. Transporterar alltid blod bort från hjärtat. Högt tryck. Arteriol: Liten artär Vener: Tunna och större än artärerna. Lägre tryck än i artärerna. Klaffar. Transporterar alltid blod till hjärtat. Venol: Liten ven Kapillärer: Minsta formen av blodkärl. Mellan artärer och vener. Syre och näringsämnen diffunderar till vävnaderna. Slaggämnen samt koldioxid tas upp och transporteras bort. I kapillärerna sker alltså ämnesutbytet!

Artär & ven

Struktur Artärens struktur: Innerst epitel (ett cellager tjockt) Muskelskikt Bindvävnad Venens struktur: Samma lager men mycket tunnare. Transporten ”uppåt” beroende av klaffar och omgivande muskelaktivitet. Kapillären: Endast ett cellager för ett effektivt utbyte av ämnen. Blodplasma läcker ut och blir vävnadsvätska. En del av vävnadsvätskan tas upp av lymfkärlen.

Skillnaden mellan artär och ven ännu en gång…

Lymfkärlen Plasma läcker från kapillärer ut i vävnader och kallas vävnadsvätska. Tas upp av lymfkärl och blir till lymfa. Små lymfkärl går ihop till större och mynnar ut i en stor ven. Kärlen innehåller många klaffar. Lymfa: Proteiner och fetter. Fetterna upptagna från tarmen. Lymfan via lymfknutor. Knutorna är filter som tar bort bakterier ur lymfan.

Repetition

Dagens tema: Det dubbla blodomloppet Hjärtat Blodet Dagens tema: Det dubbla blodomloppet Hjärtat

Dubbelt blodomlopp

Blodomloppet & hjärtat Människan har ett dubbelt samt fullständigt blodomlopp. Syrerikt och syrefattigt blod blandas inte. Stora kretsloppet: Blodet via aortan och artärer till kroppens alla delar. Återvänder via vener tillbaka till hjärtat. Lilla kretsloppet: Syrefattigt blod från hjärtat till lungorna. Blodet syrsätts och transporteras tillbaka till hjärtat. Pumpas därefter ut i stora kretsloppet.

Hjärtat

Hjärtat 2 Förmak 2 Kammare Segelklaffar mellan förmaken och kamrarna. Fickklaffar i aortans samt lungartärens mynning. Hjärtsäcken som en ballong. Skyddar hjärtat. Hjärtmuskelcellerna tvärstrimmiga och oberoende av viljan.

Tryck Normalt blodtryck: 120/80 mm Hg Systole: Hjärtat kontraherar Diastole: Hjärtat vilar 5 liter per minut! Hjärtat slår 60-100 slag i minuten Gråval: 9 ggr/min Kolibri 1200 gr/min P-piller höjer blodtrycket

Hjärtat Blodets väg: Blodet syrsätts i lungorna. Kommer in via lungvenen i vänster förmak. Pressas in i vänster kammare. Från vänster kammare via aortan ut i kroppen. Via vener tillbaka till höger förmak. Härifrån till höger kammare. Från höger kammare via lungartären till lungorna.

Retledningen

retledningen Hjärtat fungerar autonomt. Sinusknutan anger hjärtrytmen: Förmaken kontraherar AV-noden aktiveras: Kamrarna kontraherar Det autonoma nervsystemet påverkar hjärtats slagfrekvens: Vid stress ökar hjärtslagens antal. Hjärtats slaghastighet och slagvolym reglerar kroppens blodmängd samt blodkärlens blodtryck. EKG: Elektrokardiogram. Hjärtats elektriska impulser kan mätas via huden.

Hjärtcykeln

Hjärtat Hjärtat är en muskel och behöver själv syre och näring. Kransartärer Angina pectoris: Förträngda kranskärl. Smärta vid ansträngning. Ballongutvidgning & Bypassoperation

Kransartärer

hjärtattack Tilltäppt kransartär Leder till vävnadsdöd Rytmstörningar Nitro, Aspirin

hjärtattack

Åderförkalkning

Artificiellt hjärta

Artificiellt hjärta

Fakta 14 patienter, 1 levde i 512 dagar (2011) Hjärtat enkelt organ men svårt att ersätta Avstötning och problem med ”strömkälla”

Uppgifter