Ruralitet som global utmaning

Bakgrund Landsbygd noir och dödsmetaforer Rurala områden generellt präglade av avfolkning, urbanisering, åldrande befolkning och nedmontering av välfärdssektorn samt nedläggning av företag, skolor… Koncentration av tillgångar till urbana centrum. ”One third of the Non-Metro African American population is poor” (Probst et al., 2002). Exploateringar av landsbygders resurser, till exempel inom gruv- och energisektorn. – I linje med, eller emot, befolkningars vilja. Urban norm.

Bakgrund, forts. Parallellt finns reaktioner och motsatta tendenser, t ex ”New rurality”: ”Mental urbanisering” (urbaniserade livsstilar). Förändring där relativt monokulturella miljöer blir flerkulturella genom bland annat invandring och inflyttning. Diversifiering (”pluriactivity”, ”multifunctionality”) av försörjningsmetoder (rekreation, turism, lokal försäljning, uthyrning, etc.). Det finns med andra ord en tilltro till betydelsen av ”new rurality”, men också starka protester mot negativa/entydiga/stadsnormativa diskurser.

Bakgrund, forts. Betydelsen av ”new rurality” är alltså omdiskuterad Nödvändig del av landsbygdens framtid. Påtvingad effekt av en neoliberal globaliseringsperiod och en tillväxtdiskurs. Tecken på folklig resning (t.ex. i Latinamerika). Begreppet speglar ingen reell förändring. Många dock överens om att lands-/glesbygd globalt sett står inför förändrade villkor och utmaningar (socialt, kulturellt, politiskt, ekonomiskt). Ökad uppmärksamhet av hur lokala strategier tar/får stöd, och får kraft genom att associeras med liknande strategier/grupper.

Pågående forskning vid Hum fak Minoritets-/urbefolkningars villkor och strategier (t.ex. samer, aboriginer, tornedalingar). Representationer av lands- och glesbygd i skönlitteratur, nya och traditionella medier, kulturella uttrycksformer, etc. Överlevnadsstrategier, t.ex. strategier för att rädda hotade språk (samiska) och strategier där frivilligarbete ersätter välfärdssamhället. Makt och motstånd: motstånd mot och konflikter omkring gruvetableringar och vindkraftsparker. Aktivism mot djurhållning och miljöförstöring. Betydelsen av de koalitioner som skapas över nationsgränser vid rurala protester. Vad spelar t ex sociala medier för roll här? Hur ges medborgarskap mening? Hur betydelser av åldrande befolkning förstås och hanteras i olika kontexter. (Re)produktion av ruralitet i lands- och glesbygdspolitik.

Generellt behov av humanistisk forskning om: Hur lands- och glesbygdens förändrade villkor kan förstås och hanteras, både empiriskt och teoretiskt. Hur sociala, kulturella, språkliga, ekonomiska och politiska processer skapar ruralitet. Betydelsen av övergripande politiska beslut (t.ex. på EU-nivå och nationell landsbygdspolitik) till hur enskilda grupper och individer i rurala områden agerar med syfte att förstå och hantera de förändrade villkoren. Kritiska granskningar av begrepp som ”mental urbanisering” och ”new rurality” (eller hållbarhet, livskvalitet m.fl. begrepp som används för att promota landsbygden). Etc.