Samhällekonomi
Hushållets ekonomi Hushållets inkomster kommer från: ++++++++++++++++++++++++++++ Löner Bidrag Ränta och avkastning på sparande Hushållens utgifter är: ------------------------------------------------ Boende; hyra, el, vatten, avlopp, sophämtning, telefon. Bil alt. Kollektivtrafik Kläder Mat Försäkringar Avgifter – dagis mm
Företagets ekonomi Företagets inkomster kommer från: ++++++++++++++++++++++++++++ Försäljning av varor och tjänster Bidrag, t ex etableringsbidrag Företagets kostnader är: -------------------------------------------------- Löner till anställda Lokalkostnader: Hyra, el, vatten, sophämtning, telefon, städning Inköp av varor, kontorsmaterial och maskiner. Skatter och arbetsgivaravgifter
Offentliga sektorns ekonomi Offentliga sektorns inkomster är: Skatter Avgifter Offentliga sektorns kostnader är: Bidrag, t ex barnbidrag Löner till anställda Kostnader för departement och myndigheter Statsbidrag till kommuner
Samhällekonomi Privat företag Offentliga sektorn Bank Hushåll Utlandet Skatter och avgifter Lån/sparande och räntor Bidrag och service Offentliga sektorn Bank Universitetssjukhuset i Linköping varor och tjänster Betalning för varor och tjänster Löner Arbetskraft Riksdagshuset Lån/sparande och ränta Hushåll Stadshuset i Mjölby Löner, bidrag och service Arbetskraft, skatter och avgifter
Ekonomier Planekonomi – Staten äger produktionsmedlen och politikerna bestämmer vad som ska produceras. T ex (Nordkorea) Marknadsekonomi – Allt styrs av marknadskrafterna, dvs av säljare och köpare. Produktionsmedlen ägs av privata ägare. Utbud och efterfrågan styr. Tex USA, Sverige Blandekonomi – Produktionsmedlen ägs av både stat och privata ägare. T ex Ryssland
Marknadsekonomi Konkurrens – Många säljare finns på marknaden som tävlar om att få sälja sina varor och tjänster. Priserna sjunker och det är bra för konsumenterna. T ex matbutiker som ICA, COOP mm. Monopol – Det finns bara en säljare på marknaden. Konkurrensen sätts ur spel. Priset sätts så högt som möjligt. T ex Systembolaget. Oligopol – Det finns ett fåtal, jämstora företag på marknaden. T ex bensinbolagen som Shell, Preem mm.
Utbud och Efterfrågan Utbud Efterfrågan Jämviktspris Hur många varor finns till försäljning? Hur mycket är någon villig att betala för varorna? Utbud Efterfrågan Jämviktspris Pris Pris Pris Utbuds-överskott Jämviktspris Efterfråge- överskott Antal Antal Antal Utbud – Den mängd varor ett företag producerar. Om utbudet är högt blir priset lågt och om utbudet är lågt blir priset högt. Efterfrågan - Den mängd varor konsumenterna vill ha. Om efterfrågan är hög är priset högt och om efterfrågan är låg blir priset lågt.
Den offentliga sektorn Stat, kommuner och Landsting/regioner Politiska intressen styr hur pengarna fördelas Staten lånar pengar för att finansiera Sverige – statsskulden är 1377miljarder kr 17 mars 2015 Politikerna ska ha fyra mål i den ekonomiska politiken: Balanserad budget i stat, kommun och landsting. Ekonomisk tillväxt – välfärden och levnadsstandarden ska bevaras och utvecklas Penningvärdet ska vara stabilt och sysselsättningen hög Balans i utrikeshandeln – inkomster och utgifter ska väga jämnt.
Ekonomiska begrepp Budget – Planerade inkomster och utgifter under en viss tid. Tillväxt – är ett lands ekonomiska utveckling. Tillväxten mäts genom BNP. Välståndsligan: Sverige 11:e plats 2009 8:e plats 2013 Recession - är nedgång eller avmattning i ett lands ekonomi. Tecken är t ex kraftigt minskad BNP- tillväxt, minskade investeringar och stigande arbetslöshet. Inflation - Innebär att penningvärdet minskar och priserna ökar. Inflationen kan också ”importeras” från utlandet genom höga importpriser, t ex bensin. På hemmaplan kan inflationen öka genom att kostnaderna pressas upp, t ex lönekostnader.
Sveriges Finansminister Magdalena Andersson (S)
DU har en skuld på 140 835 kr.
Högkonjunktur Goda tider, hög konsumtion Bra löner Låg arbetslöshet Krav på högre löner Ökade kostnader Höjda priser Pengarna räcker inte Lägre konsumtion Lägre lönekostnader Generellt sett kan man säga att när industrin producerar och har fullt upp att leverera råder det högkonjunktur. När företagen till en början ökar sin produktion använder de de maskiner och den personal som de redan har. Detta gör att produktiviteten ökar. Efter ett tag vill de dock investera i fler maskiner och anställa mer personal vilket gör att investeringarna och sysselsättningen ökar, och därmed sjunker arbetslösheten. När ekonomin har gått på högvarv under en tid och alla produktionsmedel är fullt utnyttjade kan det bli brist på insatsvaror. Det kan vara så att man behöver arbetskraft med speciell utbildning, brist på råvaror, brist på maskiner och transportkapacitet. För att komma förbi flaskhalsarna kommer företagen bjuda över varandra genom att betala allt högre priser och allt högre löner, som fördyrar produktionen och gör att arbetstagarna får mer pengar att handla för. Den allmänna prisnivån pressas upp och resultatet blir inflation.
Lågkonjunktur Sämre tider Sänkta reallöner Ökad arbetslöshet Lägre efterfrågan Prisökning stannar Deflation Recession Depression Under en lågkonjunktur är hushåll och företag mer försiktiga. De är inte lika intresserade av att ta stora lån och göra stora investeringar. Den totala efterfrågan på varor och tjänster är lägre än vad som skulle kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, än mindre att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar. Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation. En lågkonjunktur med minskade BNP under en längre tid kallas recession. En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression.
Ekonomiska begrepp Deflation - Penningvärdet ökar och penningmängden minskar. Fallande prisnivåer. Recession - Landets ekonomiska utveckling stannar upp, avmattning. Mild lågkonjunktur. Depression – Landets ekonomi försämras kraftigt. Svår lågkonjunktur.