Akustik eller läran om Ljud

Läran om ljud Akustik Hur ljud skapas. Hur ljud utbreder sig
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
LJUS OCH LJUD.
Vilka egenskaper har ljud
Akustik.
Användande av hjälpinformation: Kvotskattning
Elläradelens byggblock
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Förra föreläsningen: Transmission genom en polarisator: Snells lag
William Sandqvist Blanda R och G William Sandqvist
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Ljud.
SLANKA STÅLSTOLPAR FÖR 130 KV
Exempel. Komplex tvåpol E0
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Carin Dänsel Avdelningen för reglerad mätteknik
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö2 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier
Induktion, del 1 Induktion innebär att en elektrisk spänning alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om ett magnetfält i dess närhet varierar. Detta.
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
LJUS OCH LJUD.
Rörelser.
Akustik Läran om ljud.
FK3002 Kvantfysikens grunder
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C Coulombs lag: Dielektricitetskonstanten i vakuum ≈ 8, C 2 /Nm 2 Faradays bur.
KNÄCKNING STELA BALKAR INSTABILITETSFENOMENET
Förra föreläsningen: Coulumbs lag Elektrisk fältstyrka: (V/m)
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Youngs dubbelspaltsexperiment.
Identitet Vad formar oss till oss?.
Nya lokaler denna vecka P.g.a. det stora deltagarantalet har övningarna flyttats till sal 530 idag och imorgon. Föreläsningen på onsdag 26 jan. hålls i.
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1200 Differentialekvationer och transformer 29 april B1200 Differentialekvationer och transformer I,
Förtrogenhet med några mätinstrument
Förra föreläsningen: Vågtal = Abs(vågvektor) Fashastighet
Fysikexperiment 5p Föreläsning Utdrag ur Sten Hellmans föreläsning i Experimentella Metoder 2005 I allmänhet är den asymptotiska fördelningen.
Föreläsning 3 – Heisenbergs osäkerhetsprincip Materialet motsvarar Kap 2.1, 2.2, 2.5 and 2.6 i Feynman Lectures Vol III + Uncertainty in the Classroom.
Omtentamen KTH / Studentwebben / Läs- och tentamensscheman / Riktlinjer Huvudregeln är: Ordinarie tentamen i period 1 – omtentamen i januariperioden Ordinarie.
Förra föreläsningen: Dopplereffekten Brytningsindex Plana vågor — Inga variationer i fältkomponenterna vinkelrätt mot Polarisation: Linjär, cirkulär, elliptisk.
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Youngs dubbelspaltsexperiment.
Förra föreläsningen: Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn Energiuppladdning.
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Introduktion svängningar & fasvektorer.
Påminnelser Öva problemlösning Förtrogenhet med laborativ verksamhet och några mätinstrument Ämneskunskap Tentaanmälan till IF1613 är obligatorisk, v.g.
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Förra föreläsningen: Dopplereffekten Brytningsindex Plana vågor — Inga variationer i fältkomponenterna vinkelrätt mot Plan linjärpolariserad våg: Polarisation:
Förra föreläsningen: Transformatorn
Förra föreläsningen: j  -metoden – förutsätter själv- eller påtvingad svängning Impedans Resonans Q-värde Lastanpassning i seriekrets i parallellkrets.
Förra föreläsningen: Demonstrationer av interferens Modbegreppet Vågledare, optisk fiber Rektangulär hålrumsvågledare Dispersion Koaxialledare Dämpning.
Påminnelse, kursens syften Ämneskunskap Öva problemlösning Öva studieteknik/studiestrategi.
Förra föreläsningen: Kraft på en strömslinga: i dl Biot-Savarts lag: r
Info om laborationer I interferens/diffraktionslabben räcker det med att redogöra för ANTINGEN interferensexperimentet eller för ALLA diffraktionsexperimenten.
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Elektromagnetiska vågor
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer ─ Läs på, ni kommer att behöva denna kunskap! Koordinatsystem ─ Dito. Kapitel.
IF1330 Ellära Växelströmskretsar j  -räkning Enkla filter F/Ö1 F/Ö4 F/Ö6 F/Ö10 F/Ö13 F/Ö15 F/Ö2F/Ö3 F/Ö12 tentamen William Sandqvist F/Ö5.
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Diffraktionsvinkeln Youngs.
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö2 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt (kraft)fält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Labbregler En förutsättning för att göra en laboration är att man läst laborationshandledningen (finns för nedladdning på kurshemsidan
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Krav på vetenskaplig tolkning
Akustik är läran om ljud
Genomgång 1: mål Känna till hur ljud bildas och hur det sprids i luften 2. Känna till att ljud kan beskrivas som en vågrörelse 3. Veta vilken.
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –