Syror och baser

Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon

ATOMENS BYGGNAD Ex. kväveatom Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner I en atom är det lika många protoner som elektroner alltså tar laddningarna ut varandra. Atomen är neutral.

Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera elektroner. Fler elektroner → negativ jon Färre elektroner → positiv jon Namnet på de positiva jonerna får man genom att lägga till ändelsen –jon efter grundämnet, t.ex. vätejon, kalciumjon. När man namnger negativa joner lägger man till ändelsen –id, kloratomer blir kloridjoner.

pH-skalan Sura lösningar har pH-värden under 7 Basiska lösningar har pH-värden över 7 Om en lösning har pH 7 kallas den neutral Varje steg på skalan innebär att halten vätejoner ellerhydroxidjoner ökar eller minskar 10 gånger, en lösning med pH 3 innehåller 10 gånger så mycket vätejoner som en lösning med pH4.

Indikatorer En indikator är ett ämne som byter färg när det kommer i kontakt med en syra eller bas. Lackmus är en indikator som finns i vissa lavar. Bromtymolblått, BTB är en lösning som ändrar färg från gult, grönt till blått beroende på om det är surt neutralt eller basiskt. Rödkål, blåbär och lingon fungerar också som indikatorer.

Syror Alla syror är sura. Alla syror lämnar ifrån sig vätejoner, H+. I en stark syra delas alla syramolekyler upp i vätejoner och negativa joner. I en svag syra är det bara en del av syramolekylerna som släpper ifrån sig vätejoner. Hur sur en syra är beror både på om den är stark eller svag och hur koncentrerad eller utspädd den är. Syror är frätande pga de extremt små vätejonerna som kan lägga sig tätt intill andra atomer och starta kemiska reaktioner.

S.I.V Syran - I - Vattnet. Då du ska späda ut en syra. Om man gör tvärtom kan vattnet stötkoka och syran följer med vattnet upp.

Exempel på starka syror Saltsyra, HCl – finns i magsäcken och används vid tillverkning av konstgödsel. Svavelsyra, H2SO4 – används i fabriker och laboratorier för att tillverka vattenfria gaser, finns i bilbatterier. Salpetersyra, HNO3 – förstör alla metaller utom guld och platina och används vid tillverkning av konstgödsel, sprängämnen och läkemedel. Alla tre är starkt frätande!!!

Exempel på svaga syror Kolsyra, H2CO3 – som man får när man löser gasen koldioxid i vatten, finns i läsk. Ättiksyra, CH3COOH – används till matlagning och konservering.

Baser Baser är motsatsen till syror, alla baser känns lite tvålaktiga. Baser bildar hydroxidjoner, OH-. En svag bas bildar hydroxidjoner genom att sno en väteatom från vattenmolekylen så att den ”trasiga” vattenmolekylen blir en hydroxidjon. En stark bas innehåller ”egna” hydroxidjoner som den lämnar ifrån sig.

Exempel på baser Natriumhydroxid, NaOH – stark bas, kallas kaustiksoda, används som propplösare i avlopp, färgborttagning, vid tillverkning av tvål och pappersmassa. Kalciumhydroxid, Ca(OH)2 – stark bas, används i murbruk tillsammans med sand och vatten, löser man det i vatten kallas det kalkvatten och används som reagens på koldioxid. Ammoniak, NH3 – svag bas, råvara till handelsgödsel och när man tillverkar salpetersyra. Samarin – basiskt läkemedel som används mot halsbränna.

Syra + Bas = neutral lösning H+ H+ H+ OH- OH- OH- H+ H+ H+ OH- OH- OH- Sur lösning Basisk lösning (innehåller vätejoner) (innehåller hydroxidjoner)   Om de blandas H+ + OH- = H2 O Syra + Bas = neutral lösning (om nu det är lika många H+ som OH-) Göran Stenman ©

Försurning Då vi eldar olja så bildas gaser(ex SO2) som då de träffar på fukt i moln bildar syra som regnar ned Det sura regnet löser upp metaller i marken och giftiga ämnen bildas : ( Kalkning hjälper på kort sikt. Göran Stenman ©

Försurning Försurning orsakas av en del luftföroreningar som bildar surt regn. Söndermald kalksten är en bas som man kan använda för att motverka försurning av sjöar och mark, man säger att man kalkar. Berggrund med mycket kalksten motverkar försurning, man kallar den buffrande berggrund. I Sverige är det få ställen som har sådan berggrund. Öland, Gottland, Skåne och Uppland har kalkrik berggrund.