(Samordningsfunktionen Brottsrelaterade IT-incidenter)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppföljning som verktyg Magnus Lagercrantz För ett samhälle där alla kan delta på lika villkor oavsett funktionsförmåga.
Advertisements

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Anneli och Christians Datorskola
Presentation av Stiftelsen Tryggare Sverige. 2 Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet •En professionell NGO (non governmental.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.
Rättsväsendet Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
Kinda Ödeshög Boxholm Ydre Tranås i
MILJÖSAMVERKAN VÄRMLAND
Bekämpa alla brott Kandidatutbildning
Informationssökning.
PRIVATJURIDIK Brott och straff (kap 16).
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
VARFÖR IT SOM CENTRAL DEL I KURSEN GEOGRAFI 1 på småstadens gymnasium?
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
PRIVATJURIDIK Brottmål (kap 17).
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Nätet som källa och text Roland Rask Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling Delegations för IT i skolan Utbildningsdepartementet.
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 2.
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 3.
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Riksdagen beslutar  Regeringen / Justitiedepartementet styr
Geografisk IT utvecklingssamarbete Malmö, Helsingborg, Lund
Lag och rätt V
DECKARE.
Statistiska problem och möjligheter Viveka Palm, SCB Svensk konsumtions påverkan på miljön i andra länder. Seminarium 15 juni Miljömålsrådet, NV.
Grov organiserad brottslighet
Vägen till en polismyndighet 2015
Social Engineering InformationsiNsamling / personlig integritet
Skolkampanj #nätrespekt Förslag lektion o samtalsguide – unga o vuxna
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
SUSEC/Kalmar 26 april 061 BOF - Nätsäkerhet -Segmentering av nät/firewall/exponering -Autenticering -Avlyssning/kryptering – kom vi inte att prata mycket.
Matfusk SIDAN 1. Vad och varför?  Kriminell verksamhet – kontroll granskar legal verksamhet och den främsta uppgiften är inte att hitta fuskare.
UPPHOVSRÄTT.
1. Vad är egentligen GIS ? GIS Attityder Förmåga hos användaren OrganisationTeknik Doktrin/Strategi EtikArbetsmetoder Information.
Varför UNIKUM? Genom att arbeta med IUP via Internet och verktyget Unikum vill vi uppnå flera saker: Ökad delaktighet i planeringen från föräldrar och.
Rättigheter och rättsskipning
Medling i brott- och tvistemål 2010 Aune Flinck, Salla Säkkinen ja Tuula Kuoppala 1.
Let´s talk about sex Av socionomen Lisa Av barnmorskan Sussi
Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning.
2 Trygga säkerheten 1.TRYGGA SÄKERHETEN Åtgärder för att uppnå målsättningen: Genom att sköta brådskande utryckningar och säkerställa viktiga funktioner.
Angrepp mot informationssystem Ds 2005:5 Göteborgs Universitet Kristina Ullgren
Förslag rörande lagring av trafikuppgifter Helena Andersson Juridiska institutionen Stockholms universitet.
Grooming- kontakt med barn i sexuellt syfte
Försök inte lura mig Utbildning om hur äldre personer kan skydda sig mot bedrägerier.
Medling i brott- och tvistemål 2014/Statistikrapport 13/20151 Medling i brott- och tvistemål 2014 Aune Flinck, Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen.
Principer för utredningar av oegentligheter
Tiggare och socialt utsatta- så jobbar Polisen
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
ETT BROTT BEGÅS. Så här kan det gå till…. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker.
Color2 Sv Förskingring, bedrägerier och mutor -finns det även hos oss? Roger Svanborg, Södertälje kommun Johanna Skinnari, BRÅ Thomas Falk, Försäkringskassan.
Medling i brott- och tvistemål 2015 Aune Flinck och Tuula Kuoppala Medling i brott och tvistemål.
STARTA KURSEN: LOGGA IN I LADOK3 Klicka på skärmen eller piltangenten för att stega dig igenom kursen Du kan göra inställningar i spelaren nedtill t.ex.
Information inför Office 365
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Digitaliseringens möjligheter och problem
Säkerhet - Vad ni kan göra
Medling i brott och tvistemål 2015
Nya åtgärder mot sexualbrott
Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten BOPS
Geografi / samhällskunskap
Försök inte lura mig Utbildning om hur äldre personer kan skydda sig mot bedrägerier.
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
Samverkan: polis-åklagare-kommun-länsstyrelse
Rättsstatens vänner 14 september 2018
Polisutbildningen Borås
LAG OCH RÄTT.
Sveriges Lagar och domstolar
Presentationens avskrift:

(Samordningsfunktionen Brottsrelaterade IT-incidenter) SUSEC Göteborg 2004-10-19 S-BIT (Samordningsfunktionen Brottsrelaterade IT-incidenter) Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen Bengt Angerfelt

Nationell polissamverkan (För att utreda brott med koppling till IT) Centrala resurser RKP SÄPO SKL Regionalt Länspolismynd. RKP IT-brottsrotel 9 SÄPO SKL 2 Länskontakterna ca 60 Åklagare ca 15 KONKURRENS, Hemsida - Mord

Samordningsfunktion SÄPO – RKP - RPS Intern polis-CERT RKP SÄPO IT-juridik Brottsutredning Brottsförebyggande Metod & Teknik Internet Underrättelser IT-juridik Brottsutredning Brottsförebyggande Metod & Teknik Internet Underrättelser Lokala/regionala enheter (P-mynd.) Lokala/regionala enheter S-BIT Om-världen

Internationell polissamverkan Interpol EU Rättsliga samarbetet i 3:e pelaren G8-länderna + Europarådet EU, III-pelaren, Europol Interpol 178 länder, Arbetsgruppen, NCRP (67 st) G8 24/7-systemet (ca 20st) Europarådet, Konventionen - även andra länder - ”Brottskatalog” - Trafikdata - Internationellt samarbete ENFSI, Labbsamverkan IOCE, forensiska principer IOCE ENFSI

Brottsutredning i Cyberspace

Traditionell Brottsutredning Signalement Brottsplats Vapen / Verktyg På bar gärning Misstänkt Vid brottsutredning i traditionell miljö utnyttjas en rad möjligheter och metoder som utvecklats genom åren. Det finns stor erfarenhet inom området. När det gäller spår kan det röra sig om t.ex brytspår, fingeravtryck, DNA, kemikalierester m.m. Det kan också finnas vittnen och kanske en misstänkt att eftersöka. I den traditionella brottsmiljön rör det sig ofta om fysiska objekt och föremål. Gärningsmannen måste oftast exponera sig i något läge av sin brottsliga handling. Efterlysning Vittne Spår

Brottsutredning i Cyberspace () Brottsutredning i Cyberspace VAR finns: Vapen / Verktyg På bar gärning? Vittne Misstänkt Internet Spår Signalement Var finns vittne, verktyg, spår etc. i cyberspace?? I cyberspace saknas ofta de fysiska föremålen och objekten som traditionellt förekommer i brottsutredningar. Gärningsmannen behöver nödvändigtvis inte exponera sig utan kan sitta varsomhelst i världen. Efterlysning i Cyberspace ?

Brott i cyberspace (Exempel) Förfalskning Utpressning Stöld/Häleri Våldsbrott Bedrägeri Hets mot folkgrupp Upphovsrättsbrott Dataintrång Barnpornografi Narkotikabrott Spioneri USA-statistik

Utredning av brott i cyberspace Internet Vissa spår finns i offrets dator. Ofta krävs dock: Trafikdata. Abonnentuppgifter.

Till VAD behövs trafikdata i ”Cyberbrott” utredningar? Det ultimata: Spåra bakåt och lokalisera (geografiskt och tidsmässigt) användarutrustningen - oberoende av utnyttjad tjänst och kommunikationsteknik

Varför behövs trafikdata i ”Cyberbrott” utredningar? Telekommunikationen skapar gränslöshet Fysiska spår saknas Anonymitet Sparade data krävs för brott som ej upprepas

Trafikdata (T.ex source och destination och utnyttjad tjänst) Vilka data? Används av utredare av ”cyberbrott” Abonnemangs/administrativa data (namn, adress, lösenord etc.) Trafikdata (T.ex source och destination och utnyttjad tjänst) Datainnehåll (E-post, Web-sidor, Ftp-filer etc) Transaktionsdata (data om köp/sälj order, fakturor etc.) Betalningsdata (Penningtransfereringar)

Slutsats Det är samhället, och inte polisen, som behöver spårbarhet så att den som blir utsatt för brott skall kunna få rättsväsendets hjälp att utreda brottet.

Slutsats, forts... Samhället behöver skapa förutsättningar för ett fungerande rättsväsende - Även i ”Cyberspace” Trafikdata är i många fall förutsättningen för att kunna spåra en gärningsman

Frågor ?