Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten

”Många börjar röka för att se äldre ut och alla lyckas...”

Tobak Tobak är en växt, ca 100 olika arter. Tobaksodlingar besprutas med olika bekämpningsmedel, som är mycket giftiga. Tobaksplantan suger upp gifter ur jorden, som lagras i tobaken. En del bekämpningsmedel förgiftar grundvattentäkterna. Ett paket cigaretter nikotinberoendet tillgodosett.

Tobak Tusentals av dem som arbetar på tobaksodlingarna har inte tillräcklig kunskap eller skyddsutrustning för att arbeta med bekämpningsmedlen. För att framställa olika tobaksprodukter måste tobaksplantan torkas. I torkning av bladen används ved från regnskogen. På ett år går det åt ca.11,4 miljoner ton träd.

Cigarett En cigarett är en liten kemisk fabrik med ca. 5 000 skadliga ämnen. Röken från en cigarett innehåller ämnen som är totalförbjudna i arbetsmiljön om de skulle förekomma på något annat sätt än genom rökning. 50-tal ämnen är cancerframkallande. Snus innehåller 2 500 skadliga ämnen.

Nikotin Nikotin är en stark vanebildande drog som påverkar hela kroppen och skapar ett beroende. Tio sekunder efter att rökaren har dragit sitt första bloss finns nikotin i hjärnan. Snusaren har en högre halt av nikotin i blodet under en betydligt längre tid. Höga doser nikotin är dödligt. Om 60 mg rent nikotin läggs på tungan så dör den personen inom några minuter. Från en cigarett får rökaren i sig 1 mg nikotin. Snus innehåller 8 mg nikotin per gram. Nikotin är beroendeframkallande i klass med heroin. Risken är stor att helgrökare övergår till att bli dagligrökare Ungdomars beroendecentrum outnyttjat.

Nikotinberoendet Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna” ”Bästa välbefinnandenivå” koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna” BILD: NIKOTINBEROENDET I-II Kommentarer: För att förklara beroendet har rökavvänjare utvecklat en mycket användbar metafor som illustreras av bilderna ”Nikotinberoendet I och II”.   Det är gott att röka. Man röker för att man tycker rökning ger livskvalitet, kanske guldkanten på livet. Detta föreställer man sig att man måste avstå ifrån om man slutar- att man måste byta ut ett liv fyllt med njutning mot ett tråkigare men mindre riskfyllt liv. Då kanske man resonerar: jag väljer hellre ett kortare liv med mera njutning än ett längre men tråkigare liv. I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar klassas nikotinberoende som en störning som orsakas av att en kemisk substans får psyket ur balans. Det fungerar så att man måste tillföra drogen – nikotinet - kontinuerligt för att vara i balans fysiskt och psykiskt. Uteblir nikotintillförseln blir man abstinent med koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och oro som framträdande drag. När man tillför nikotin igen upplever man att det skapar njutning, koncentration, stimulans, lugn och tillfredsställelse. Men det är alltså till större delen fråga om att man tar bort den abstinens som uppstått sedan den förra cigaretten röktes. Man lever i en slags berg- och dalbana där man stundtals har ett lite sämre välbefinnande när man inte rökt på en lång stund och ett högre välbefinnande när man nyss rökt. Det är detta som skapar njutningen – nikotinkicken - att man röker och fyller på sina nikotinreceptorer. Denna känsla upplevs som skön, det är ”gott”, det är ”guldkanten-på-livet-känslan”. När man slutar röka helt kommer hjärnans belöningssystem in i en tillfällig svacka. Nivåerna av bland annat dopamin sjunker. Men efter ett tag – det är individuellt men rör sig om någon månad – har hjärnans belöningssystem kommit tillbaka till den nivå av välbefinnande/ balans belöningssystemet skulle ha haft om man aldrig hade börjat röka. Då upplever man lika mycket njutning, koncentration, stimulans, lugn och tillfredsställelse ändå. De flesta som slutat brukar tycka (när abstinensperioden är över) att det har höjt deras livskvalitet att sluta röka och att de är lugnare och har större förmåga till njutning. Koncentrationssvårigheter kan för många sitta i en längre tid efter rökstoppet. Men minnet av den sköna känsla som skapades när man rökte och fyllde på nikotinreceptorerna finns kvar och kan ge en risk för återfall under många år. Det går inte att kategoriskt säga att alla människor kommer tillbaka till den nivå av balans i hjärnans belöningssystem som de hade när de rökte. Men de allra flesta gör det. De som blir deprimerade utgör exempel på personer som har ett belöningssystem som har mycket svårt att ställa om och hitta tillbaka till sin balans. Man kan då behöva medicinera med antidepressiva en period. För att förklara beroendet har rökavvänjare utvecklat den metafor som illustreras av dessa två bilder. Nikotinreceptorerna i hjärnans belöningssystem kan liknas vid nikotinkoppar som skriker efter påfyllning när de är tomma och är tysta och nöjda när de blivit påfyllda. Man har blivit en ”slav” under dessa koppar som måste ha nikotin regelbundet (ofta omkring en gång i timmen) och inte ger sig förrän man ger efter och röker en cigarett. Man kan likna nikotinkopparna vid ett barn som vill ha godis. För att få barnet nöjt kan man ge godis varje gång det tjatar – det gör man ju när man röker. Men det finns ett annat alternativ. Det är att man slutar ge godis och förklarar att det inte kommer att bli något mer godis under några som helst omständigheter. Är man sedan fullständigt konsekvent lär sig barnet snabbt att det inte lönar sig att tjata. Men ger man godis ibland lär barnet sig motsatsen – tjat lönar sig. Om man slutar röka är knepet alltså att bestämma sig för att inte röka alls även om nikotinkopparna tjatar. Nikotinkopparna kommer aldrig att försvinna men måste lära sig att ”somna in”, bli inaktiva. Det lär de sig bara om man är konsekvent och inte röker alls. Nikotinkopparna kommer naturligtvis att vara extra oroliga och tjatiga i början efter rökstoppet när det inte får sitt nikotin som de är vana. Att använda läkemedel den första tiden när man slutat röka har visat sig lugna ner dem och det kan därför hjälpa en del. När hjärnans belöningssystem har sin svacka på någon månad hjälper det att äta regelbundet och ordentligt, dricka mycket vatten och – för dem som vill och behöver ha det – att använda något av de läkemedel vi har för att sluta röka full dos. Det hjälper också belöningssystemet att ägna mycket tid åt sådant som brukar göra en energifylld, uppåt och på gott humör. Motion/fysisk aktivitet är något av det allra bästa under den första tiden. 7

Nikotinberoendet – efter stoppet ”Bästa välbefinnandenivå” koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller ”nikotinkopparna” 8

Tobaksfakta i korthet I Sverige beräknas ca 6 600 personer per år dö i förtid av rökning. Ca 200 personer dör på grund av passiv rökning. Kostnader för samhället för rökningen beräknas till 30 miljarder kr/år. Tobaksskatt 11 miljarder kr/år 9

Hälsorisker med rökning 58 olika rökrelaterade sjukdomar Lungsjukdomar Kroniskt obstruktiv lungsjukdom - KOL, infektioner, kronisk bronkit Cancer Lunga, munhåla, strupe, matstrupe, bukspottkörtel, njure, urinblåsa, livmoderhals, blod, mage Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, stroke, pulsåderbråck, åderförkalkning Ända sedan mitten på 1960-talet har sambandet mellan rökning och sjukdom varit känt och fler än 100 000 vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökning. Rökningen har effekt på i stort sett alla organsystem. Cigaretten innehåller 4 000 kemiska ämnen, varav många är mycket farliga. Ett 40-tal sjukdomar som sätter ned livskvaliteten, varav många är dödliga, har direkt samband med rökning. Källa: . Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. Rapport R 2004:29 10

Hälsorisker med rökning Graviditet Graviditets- och förlossningskomplikationer Påverkar fostret och barnets framtida liv och hälsa Fertilitet Minskad fruktsamhet hos män och kvinnor, spontanaborter Passiv rökning Cancer, hjärt-kärlsjukdom, plötslig spädbarnsdöd, infektioner, astmaattacker, hosta, svårt att andas Övrigt Diabetes, benskörhet, ryggbesvär, struma, magsår, tandlossning Källa: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. Rapport R 2004:29 11

Rökning/snusning hos ungdomar Nedsatt kondition. Mer hosta och slem i luftvägarna. Sämre utveckling av lungkapaciteten. Allvarliga lungsjukdomar och känsligare luftvägar. Utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Ökad risk för att utveckla ångest, panikattacker och depression. Snus kan ge ökad risk för cancer i munhålan och bukspottkörteln. Högre puls och blodtryck. Ökad risk för sen- och muskelskador vid fysisk aktivitet. Källa: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. Rapport R 2004:29 12

Tidig debut är farligast De ungdomar som börjar röka i tonåren löper tre gånger större risk än andra att dö en för tidig död, redan mellan 35 och 69 år.

Ju tidigare i livet du börjar röka, desto större risken att få cancer Rök debut Cancerrisk Aldrig 1,0 Äldre än 25 år 5,2 20-24 år 9,2 15-19 år 14,4 Yngre än 15 år 18,7

Pengar Ett paket cigaretter / snus /dag 60 kr…21.900 kr/år Ett paket cigaretter /dag från 16 år ca 1,4 miljoner kr Vad kan du göra istället??? Körlektioner, kläder, sportprylar, biobiljetter…….?

”Vi röker inte skiten, vi säljer den bara ”Vi röker inte skiten, vi säljer den bara. Rätten att röka reserverar vi för de unga, de outbildade, de svarta och de dumma” Citat av David Goerlitz, representant för tobaksindustrin vid ett amerikanskt utskottsförhör

Lyckas sluta med tobak! – så här gör Du tobaksenheten@ltv.se