Modeller för torkning av kartongkvalitéer Magnus Karlsson Kemiteknik LTH.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Allmänna gaslagen Hur varierar tryck, temperatur och volym i en gas
Advertisements

R är allmänna gaskonstanten
Nedbrytning av plast i Naturen
Atomer och kemiska reaktioner
Hur kraft och yta samverkar
Värmelära.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Sjöbris Cirkulation som uppstår då en landyta pga solinstrålning värms mer än en näraliggande vattenyta. Även andra situationer där differentiell uppvärmning.
Värme Petr Dejmek.
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Värmetransporten i ett fönster
NTA i Karlshamns kommun. Mer än 100 kommuner Introducerades 1997 i Linköpings kommun Syftar till att stimulera nyfikenhet och öka intresse.
Väder klimat.
Moln – en Learning study Sjöstadsskolan, ht -09
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
Hygro-thermal stability of composite materials for radio telescopes
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Hur beror entropi av inre energin
vid kemiska reaktioner
observation förutsägelser experiment förenklingar.
Väder och oväder Vad är väder?.
Simuleringar för Brista provväg Simuleringar av porvattentryck som funktion av vägens utformning, materialegenskaper och nederbördsvariation Rebecca Bertilsson,
Och annat runt omkring det!
KLIMAT.
Värme.
Grundläggande brandteori
TRYCK.
DU = DQ + DW Inre energi av en gas Från första lagen:
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Kraft och tryck Sid
Mat, Myter, Molekyler Seminarie
MOLLIERDIAGRAM! °C Ett mollierdiagram använder man för att få reda på framförallt vilken relativ fuktighet det är i luften. Det finns flera användningsområde.
Väder.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemi & fysik tillsammans!
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Repetition.
Introduktion & Säkerhet del 2
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
KEMI Vad är det egentligen?.
Värme När två objekt med olika temperatur bringas i kontakt
Materia Ordet materia kommer från latin och betyder ämne eller material. Materiens byggstenar kallas atomer och i atomen finns en atomkärna som omges av.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
Manada.se Kapitel 5 Geometri. 5.1 Omkrets och area.
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Elektriska urladdningar
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
VIND & GLOBALA CIRCULATION
Första huvudsats, värme och arbete
Fysik Krafter.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
DENSITET Starta BILDSPELs-vy NU ! Ett annat ord för TÄTHET.
Grundläggande brandsäkerhet
Materiallära, nanoteknik och energiteknik
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Pannor s
ÄMNESHJUL MATEMATIK ÅK 3
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Presentationens avskrift:

Modeller för torkning av kartongkvalitéer Magnus Karlsson Kemiteknik LTH

Program Modell Simuleringsprogram Resultat Slutsatser

Modeller Medelfukt, Medeltemperatur Medelfukt, Temperaturgradient Fuktgradient, Temperaturgradient –Konstant tryck –Tryckgradient

Geometri x z x z

Oberoende Tillstånd Temperatur Fuktkvot Luftdensitet Ångdensitet

z x Cylinder Omgivande Luft Värme Ånga Luft Konvektiv Transport Värmeledning Diffusiv Transport Gränsskikt Papper Vatten

Cylinder Omgivande Luft Gränsskikt Papper in … … … … n st m st 1,11,n m,n m,1

Kontrollvolym Gas Vatten Fibervägg Kontrollvolym

Finita Volym TiTi T i+1 z q ledning Värmeledning TiTi T i+1 z q ledning c v,i+1 c v,i m diff Diffusion Konvektion TiTi T i+1 z q ledning c v,i+1 c v,i m diff P tot,i P tot,i+1 m konv q mass

Masstransport Ångdiffusion Permeabilitet Vätsketransport

Masstransport u (kg/kg) Bundet vatten Fritt vatten Mättad struktur Ångdiff + Ångkonv Vätskediff

Energitransport Masstransport Värmeledning: FibrerVattenGas Fibrer Vatten Gas z

Steady State - Mätning Total ytvikt Cylindertemperatur Papperstemperatur

Resultat – Medelfukt

Resultat – Cylindertemperatur

Resultat – Tryckprofil

Resultat – Tryck Undersida

Resultat – Fukt Undersida

Resultat – Fuktprofil

Mål Lägga till olika egenskaper för olika massaskikt Förutsäga banbrott orsakade av tryck och fuktprofiler