Illustration över lungor och luftvägar Struphuvud Luftstrupe Höger ovanlob Vänster ovanlob Bronker Mellanlob Översiktsbild av luftvägar och lungor. Luftvägarna består av struphuvud, luftstrupe och luftrör (bronker). Höger lunga består av tre lober: ovan-, mellan- och underlob. Vänster lunga har två lober: ovan- och underlob. Vänster underlob Höger underlob

Anatomi Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att: ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.

Illustration över lungor och luftvägar Lungven (syresatt blod) Lungartär (syrefattigt blod) Kapillärbädd Bilden visar blodcirkulationen i lungblåsorna. Syrefattigt blod förs från hjärtat via lungartärer till alveolerna för att där syrsättas. Förs sedan som syrerikt blod via lungvener till hjärtats vänstra förmak och kammare för att pumpas ut till kroppens alla delar.

”Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) karakteriseras av en progressiv försämring av luftflödet genom lungor och luftvägar. Den nedsatta lungfunktionen är oftast oåterkallelig och förenad med luftvägsinflammation. Karakteristiska symtom vid KOL är hosta, slemproduktion samt andnöd vid ansträngning.” Ref. SBU-rapport 2000, Behandling av astma och KOL, nr 151

Astma är en sjukdom kännetecknad av inflammation i luftrören, sammandragning av luftrören och åtföljande andningsbesvär Huvudsymptomen är andnöd, hosta samt pip i samband med andning Karakteristika är reversibilitet (omvändbarhet) vid luftrörsvidgning samt variabilitet (föränderlighet) över tid av lungfunktionen

KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kroniskt = varaktig Obstruktiv = förhindrande Luftflödet är ständigt nedsatt. KOL utvecklas långsamt under många år. KOL orsakar sjukliga förändringar på lungorna.

KOL Det finns två huvudkomponenter i sjukdomen: Kronisk bronkit: ständig inflammation i luftrören (bronkerna och bronkiolerna). Slemhinnan i luftrören blir inflammerad – det innebär att den blir svullen, röd och lättretad. De celler som producerar slem ökar i antal och aktivitet. Flimmerhåren blir till stora delar förstörda. Det ger förträngning, hosta och ökad slembildning.

Illustration över lungor och luftvägar Bilden visar en normal bronkiol och situationen vid en obstruktiv bronkiolit

KOL Emfysem: lungvävnaden skadas och de fina lungblåsorna (alveolerna) går sönder vilket leder till ett försämrat utnyttjande av syret som andas in. Vid KOL har man konstanta besvär och man har ALDRIG en normal lungfunktion!

Emfysem

Varför är det svårt att andas vid KOL? Luftrören faller ihop. Luften stannar kvar i lungorna. Andningen blir krävande. Andningen tar mycket energi – svår KOL ca 20-30%.

Orsaker till KOL Rökning. Alfa – 1 – antitrypsinbrist. Arbetsplatsrelaterat och boenderelaterat, ex passiv rökning och matlagning över öppen eld.

Tecken på KOL Slemhosta och andnöd – att man får svårare att andas när man anstränger sig och om man allt oftare behöver hosta för att få upp slem. Luftvägsinfektioner – KOL kännetecknas även av att man oftare drabbas av djupa och långdragna infektioner i luftvägarna.

Tecken på KOL Rosslande andning och pipljud – det är också vanligt att man hör biljud när man andas. Ljudet kan vara väsande, rosslande och ibland även pipande. Andnöd vid vila – vid långt framskriden KOL besväras man av andnöd även när man vilar, vilket gör att rörelseförmågan är mycket begränsad. Man magrar och fötterna svullnar – vid svår KOL magrar man avsevärt och i vissa fall samlar kroppen på sig vätska i vävnaden. Det kan bero på att även hjärtat påverkats.

Att ställa diagnos Att ställa diagnosen KOL kan vara svårt. Symtom som trötthet och andfåddhet vid ansträngning kan uppfattas som vanliga ålderstecken. Spirometri är det avgörande sättet att kontrollera om en individ lider av KOL. Man andas då i en apparat som registrerar lungornas kapacitet. Det man mäter är:

Att ställa diagnos FEV1-värdet: den maximala volym luft man andas ut under den första sekunden av den forcerade utandningsmanövern. VC: luftvolymen man andas ut från maximal inandning till en fullständig utandning. FVC: luftvolymen man andas ut från maximal inandning till en snabb fullständig utandning.

Lungvolymer

Att ställa diagnos Förhållandet mellan FEV1 och VC eller FVC beräknas och man får ett mått på graden av luftvägshinder. Om FEV1 är mindre än 70% av VC eller FVC och om andningsbesvären inte lättar vid användning av luftrörsvidgande läkemedel ställs diagnosen KOL.

Svårighetsgrader av KOL Stadium I-II FEV1  50% av förväntat värde Har inga symtom (om ej samtidig kronisk bronkit) Stadium I-II FEV1  50 % av förväntat värde Med symtom Stadium III 30  FEV1 < 50% av förväntat värde Med eller utan symtom Utan förekomst av andra negativa prognosfaktorer* Stadium IV FEV1 < 30% av förväntat värde samt förekomst av negativa prognosfaktorer* *Andra viktiga negativa prognosfaktorer: Svår kronisk hypoxi Cirkulationspåverkan Kronisk koldioxidretention Låg kroppsvikt Källa: Nationellt vårdprogram vid KOL, 2006

Prestationsförmåga Fysisk prestationsförmåga under förutsättning att den begränsas av ventilationsförmågan: FEV1~ 0,5 l: risk för andfåddhet i vila. FEV1~ 1,0 l: klarar inte normal gång på slät mark. FEV1~ 1,4 l: tillåter gång i normal promenadtakt.

Prestationsförmåga FEV1~ 2,3 l: tillåter de flesta medeltunga arbeten. FEV1~ 3,4 l: tillåter tungt arbete, t ex murning och motionsidrott.

Exacerbationer Exacerbationer (försämringsperioder) leder till: Försämrad lungfunktion3 Ökade symtom1 Försämrad livskvalitet2 Ökad risk för hospitalisering4 Ökad risk för död4,5 1. Donaldson et al. ERJ 2003;22:931–936 2. Seemungal et al. Am J Respir Crit Care Med 1998;157:1418–1422 3. Donaldson et al. Thorax 2002;57(10):847–52 4. Groenewegen et al. Chest 2003;124(2):459–67 5. Soler-Cataluna, et al. Thorax 2005;60:925-931

Sluta röka! I nio av tio fall av KOL beror sjukdomen på rökning. Ca 33% av alla rökare som är 50 år och ca 50% av alla rökare som är 70 år har sjukdomen. Det viktigaste steget i behandlingen av sjukdomen: SLUTA RÖKA!!!

KOL - Rökstopp Källa: Fletcher C, Peto R: BMJ 1977

Kost Näringsriktig och balanserad kost är en betydelsefull del av behandlingen. Genom att äta rätt orkar man mer och har större möjligheter att bygga upp sin styrka och kondition.

Motion Efter att sluta röka är motion det absolut bästa sättet att må bättre. Vid konditionsträning blir hjärtat starkare och kan pumpa ut mer blod per slag. Lungkapaciteten, syreupptagningsförmågan och ämnesomsättningen ökar. Man orkar mer än tidigare, får större kontroll över sjukdomen och i slutändan högre livskvalitet.

Mediciner Mediciner kan inte bota KOL eller påverka förlusten av lungfunktion. I vissa fall kan medicin bromsa försämringen något och många upplever att läkemedel minskar symtomen, underlättar andningen och ökar ansträngningsförmågan. Förebyggande läkemedel spelar en viktig roll när det gäller att minska antalet försämringsperioder och förlänga tiden mellan dem. Viktigt att komma ihåg! Rökstopp är den mest avgörande delen av en KOL-behandling, utan den blir medicinernas effekt begränsad.

Tre sorters medicin KOL behandlas med två sorters läkemedel: ¤ luftrörsvidgande medicin: Antikolinergika ( tex tiotropium) Beta 2-stimulerande ¤ Kortison ¤ Roflumilast - ett antiinflammatoriskt medel, minskar aktiviteten hos ett protein som förekommer naturligt i kroppens celler vilket leder till att inflammationen i lungorna mildras.

Pulver och sprayinhalatorer Samtliga tas normalt i pulverform, sprayform eller med hjälp av nebulisator.

Nebulisator

Luftrörsvidgande medicin När man har KOL är det svårare att andas ut än att andas in. Luftrörsvidgande mediciner minskar det ”uppblåsta” andningsläget och ökar lungkapaciteten. Samtidigt har de en muskelavslappnande effekt. Denna kombination gör det lättare att andas och få upp slem.

Kombinationsläkemedel Luftrörsvidgande typ 1 och 2 i samma inhalator. Luftrörsvidgande av typ 2 + kortison Kombinationsläkemedel skall alltid kompletteras med en snabbverkande luftrörsvidgare vid akuta behov.

Antibiotika Försämringsperioder, så kallade exacerbationer, kommer ofta i samband med infektioner. Infektioner orsakade av bakterier behandlas med antibiotika. Tecken på bakteriell infektion är gul-brun-grönfärgade upphostningar och ev ökad slemproduktion.

Bakterieodlingar

Perorala steroider (kortison) Vid svåra försämringar kan man sätta in perorala steroider för att förkorta den akuta fasen. I underhållsbehandlingen har de däremot ingen dokumenterad effekt.

Slemlösande läkemedel Acetylcystein (slemlösande) finns som inhalationsvätska samt brustablett. Har viss skyddseffekt mot akuta perioder då sjukdomen blir värre.

Vaccination Årlig vaccination mot influensa om man har måttlig till svår KOL. Detsamma gäller om man har KOL och är över 65 år, oavsett hur svår sjukdomen är. För att minska risken för att drabbas av svår lunginflammation bör man även vaccinera sig mot pneumokocker.

Syrgas Kronisk andningssvikt (respiratorisk insufficiens) p g a KOL behandlas med syrgas. Syrgasen ges med en koncentrator som anrikar syre från luften. Man kan även få en lättviktsflaska som gör det lättare att förflytta sig. Behandlingen sker alltid i samarbete mellan lungläkare, syrgassköterska och medicinaltekniker.

Kontakta vården vid luftvägsinfektion Det som oftast gör att sjukdomen akut försämras är om man får en infektion i luftvägarna. Produktionen av slem ökar och antar en gulgrön färg. Slemmet blir tjockare i konsistensen. Det gör att man måste hosta mer och andnöden ökar. Snabb insats= kortare behandlingstid.

Konklusioner Kol är en kronisk sjukdom, när man väl fått den kan den inte botas. Rökning är huvudanledningen till att man får sjukdomen Motion och kost är en mycket viktig del av behandlingen Att inte röka är det bästa man kan göra De mediciner som finns idag är till för att minska symptom, förebygga och lindra försämringperioder, öka livskvalite Misstanke om denna sjukdom ska leda till en spirometri

KOL prevalens Från 50 års ålder och uppåt har ca 8% av befolkningen KOL, vilket motsvarar ca 400 000-700 000 personer Antalet insjuknande ökar, återspeglande tidigare rökvanor hos en åldrande befolkning Kvinnor dominerar bland nyinsjuknande och vårddagar på sjukhus

KOL-sjuksköterska KOL-sjuksköterskans mål är att lära individen att leva med sin lungfunktionsnedsättning och om möjligt motverka försämring. Genom att ge ökad kunskap om KOL-sjukdomen och dess behandling kan individen bli tryggare i sin sjukdom. Detta hjälper för att skapa underlag för bättre compliance( följsamhet), mindre ångest

Målsättning forts Ge patienten förmåga att själv kunna hantera, men också förebygga, akut försämring. Information till och nära kontakt med anhöriga. Rådgivande och stöttande samtal.