1 Kap 6. Kortsiktiga fluktuationer och multiplikatorn zAntagande: Pris konstant på kort sikt zFöretagen producerar så mycket konsumenterna vill ha till.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Advertisements

Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
När är penning- respektive finanspolitik effektiv?
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Blanchard kapitel Förväntningar och stabiliseringspolitik
Stora + Störst tal först. Stora additionstabellen Tanketips!
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stabiliseringspolitik
Stora additionstabellen
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Samhällsekonomi Del 1.
Konjunkturläget Juni Prognosen i sammandrag (mars inom parantes) BNP4,2 (4,4)3,6 (3,9)3,7 (3,4)3,0 Sysselsättning1,9 (1,9)2,2 (2,2)1,2.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Kap. 12 Utrikeshandel och växelkurs zBetalningsbalans = bytesbalans + kapitalbalans = 0 zBytesförhållande (terms of trade) = export pris / import pris.
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi SAMMANFATTNING MAKRO.
Ekonomirapporten. April 2014
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade månadsvärden.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Penningpolitik med inflationsmål
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Makroekonomi med tillämpningar
Stora subtraktionstabellen
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Makroekonomi med tillämpningar
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
K11: sid. 1 Kapitel 11 En öppen ekonomi på medellång sikt Real växelkurs under fast resp. flytande växelkurs. AS-AD för den öppen ekonomi med fast växelkurs.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K8: sid. 1 Kapitel 8 Alla marknader sammantagna: AS–AD-modellen   IDAG:   Gifta ihop alla marknader vi diskuterat.   Vad bestämmer priser och produktion.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Makroekonomi med tillämpningar
Makroekonomi med tillämpningar
Makroekonomi med tillämpningar
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Presentationens avskrift:

1 Kap 6. Kortsiktiga fluktuationer och multiplikatorn zAntagande: Pris konstant på kort sikt zFöretagen producerar så mycket konsumenterna vill ha till gällande pris (efterfrågan bestämmer Y) zAD-Y* diagram:

2 Aggregerad efterfrågan och Y zInkomsten Y = totala utgifter C +I + G +X zMen planerade utgifter kan avvika från faktisk BNP! zUtgiftsbalans: planerade utgifter = BNP zIllustration: yAntag I, G, X exogena yC = a + b(1-t)Y

3 Utgiftsbalansen zAlgebraisk lösning yY = C + I + G + X yC = a + b (1-t) Y zGrafisk lösning: det Keynesianska korset zUtgiftsbalansen är stabil

4 Multiplikatorn zAntag att I ökar (exogent) zGrafiskt zAlgebraiskt zNumeriskt exempel: b=0.9, t=0.3,

5 Multiplikatorn zIntuition tabell: Antag  I = 100

6 Multiplikatorn i en öppen ekonomi zAntag att X = g - mY zAlgebraisk lösning

7 Kap. 7 IS-LM modellen zHittills: (Y = C +I + G +X ) yC, X endogena yI,G exogena zNu: endogenisera I = e - dR figur zNu måste räntan bestämmas

8 zVilken ränta? zEndogenisera R: penningmarkanden zTotal kortsiktig modell: endogena variabler: Y, C, I, X, R exogena variabler: G, M (P konstant) ekvationer

9 IS - kurvan zIS kurvan visar kombinationer av Y och R för vilka Y=C+I+G+X håller Lutning Skift: G

10 IS - kurvan zGrafisk härledning

11 LM - kurvan zVisar kombinationer av R och Y för vilka penningmarkanden är i jämvikt zLutning zSkift

12 LM - kurvan zGrafisk härledning av LM-kurvan

13 IS-LM modellen zBestämning av R och Y zFinans- och penning-politik

14 Analys med IS-LM modellen zAnalysera följande påståenden: ”Vi fruktar en recession eftersom de höga statsutgifterna (G) kommer att leda till högre räntor, vilket i sin tur slår mot investeringar i byggnader och maskiner” ”Kronans fall kommer att leda till högre räntor, vilket leder till lägre investeringar, konsumtion, och BNP”

15 När är penning- respektive finanspolitik effektiv? zLutning av IS och LM kurvorna zNär är finanspolitiken ineffektiv? yinvesteringarna räntekänsliga (stor förändring i I då R ändras) ypenningefterfrågan ränteokänslig (stor förändring i R då G ändras)

16 zNär är penningpolitiken ineffektiv? yI motsatt fall: investeringarna ränteokänsliga penningefterfrågan räntekänslig

17 Att härleda aggregerad efterfråga från IS-LM kurvorna

18 Skift i AD-kurvan