Insikt 2013 Haparanda stad En servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag

Sammanfattning  Haparanda stads Nöjd-Kund-Index (NKI) är 68. Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner är 67.  Jämfört med 2011 har Haparanda stads NKI-värde minskat från 72 till 68, dvs. med fyra enheter.  Det serviceområde som företagarna är mest nöjda med är bemötande och minst nöjda är de med information.  Eftersom en del frågor gjorts om i enkäten är vi försiktiga med hur vi tolkar förändringar över tid för de sex serviceområdena. Det kan ändå noteras att fem av de sex serviceområdena har ett lägre index än Det område som minskat mest är effektivitet med tio enheter.  Företagarna i Haparanda stad ger något varierande betyg till de två myndighetsområden som har tillräckligt många svar för att redovisas enskilt. Högst NKI får Bygglov med ett värde på 73 och lägst NKI tilldelas Miljö- och hälsoskydd med ett värde på 65.  Endast området Miljö- och hälsoskydd har resultat som kan jämföras med NKI-värdet har här minskat med sex enheter.  Jämfört med riksgenomsnitten uppvisar området Bygglov störst skillnad. Haparanda stads NKI- värde för Bygglov är 13 enheter högre än totalresultatet för samtliga kommuner i undersökningen.

NKI och Index Bild: NKI samt betygsindex per serviceområde 2011 och 2013

NKI och Index per myndighetsområde Tabell: NKI per myndighetsområde 2011 och 2013 Tabell: Betygsindex fördelat per myndighets- och serviceområde

Jämförelse med samtliga kommuner Tabell: NKI och betygsindex, jämförelse med samtliga kommuner

Största skillnaderna i jämförelse med samtliga kommuner Tabell: De fem enskilda frågor där Haparanda stad har bäst resultat i jämförelse med samtliga kommuner:

Största skillnaderna i jämförelse med samtliga kommuner Tabell: De fem enskilda frågor där Haparanda stad har sämst resultat i jämförelse med samtliga kommuner:

Prioriteringsmatris Bild: Prioriteringsmatris för Haparanda stad Haparanda stad har för få svarande företagare för att effektmått ska kunna beräknas. I prioriteringsmatrisen ersätts därför kommunens egna effektmått med effektmåtten för samtliga kommuner i undersökningen. Detta ger en bild av vad företagarna på nationell nivå tycker är viktigt, men inte vad företagarna i den egna kommunen anser, även om detta i många fall sammanfaller.