Gamla deponier Thomas Rihm

Gamla deponier – förorenad mark Avfall är extremt heterogent Kan innehålla alla typer av föroreningar Stora volymer Lokalisering Organiskt material – gasbildning Begränsade saneringsmöjligheter

Förr eller senare... Konvektion och diffusion Gas

Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Påverkan på ytvatten och övrig miljö Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen

Deponeringsfilosofi? High tech 1000-årsperspektivet Förhindra och fördröj Koncentrera Agera snabbt Billigt Dyrt Späd ut Avvakta Flexibilitet, reparerbarhet Påskynda processer Low tech

Deponifilosofi Utlakningen av föroreningar från en deponi skall vara så långsam och föroreningarna skall ha så låga koncentrationer att naturen tål föroreningarna utan oacceptabel påverkan Det är i viss mån en fråga om fastläggning och nedbrytning men framför allt en fråga om utspädning, dvs. minska Q1. Q1 Q2

Biopolymerer som stärkelse, cellulosa och protein samt fett Biomonomerer som sockerarter och aminosyror samt glycerol och högre fettsyror + vatten Hydrolys genom hydrolyserande enzym, hydrolaser Flyktiga fettsyror (VFA), mjölksyra, etanol m.m. Ammoniak Acidogen nedbrytning (syrabildning) Vätgas och koldioxid Ättikssyra Metan och Acetogen nedbrytning (ättiksyrabildning) Metanogen nedbrytning (metanbildning)

Nedbrytningsfaser i ett avfallsupplag Volume-% Aerobic Acidogenic Low pH in leachate 20 40 60 80 Methanogenic Neutral/high pH in leachate Oxidation Time N CO2 CH4 H2 O2

Hur lakvattenkvaliteten förändras över tiden

Att undersöka en deponi Gå igenom deponins historia. Gör med hjälp av kartor och annat befintligt material en ”modell” över hur området fungerar hydrogeologiskt. Rekognosera terrängen, inventera brunnar, fria vattenytor, källsprång mm. Komplettera din ”modell” Gräv i deponin, notera och fotografera. Sätt markrör > 100 mm i groparna Screeningtest från vattnet i markrören kan ge ledtrådar vad man skall leta efter Borra utanför deponin Mät grundvattenytor och gör en bedömning av grundvattnets strömningsriktning. Rita en srömningskarta. Mät konduktivitet och helst klorid (hittar man inte klorid hittar man sannolikt inget annat heller) Komplettera vid behov med ledning ”din modell” över hur området fungerar.

Att göra en modell

Observationer som stöder modellen

Grundvattenkarta

Exempel slingram

Advektion

Provtagningsmetoder provgropar är att föredra i själva avfallet för att få en grov uppfattning om avfallets struktur och innehåll, Provtagning av lakvatten från t.ex. provgropar, befintliga ledningar eller utströmningsområden och screeninganalyser av lakvattnet är viktiga för att få en bild av föroreningsinnehållet, borrning är ofta att föredra utanför själva deponin för att inte störa lagerföljder.

Lakvatten - allmänna parametrar: pH Konduktivitet Ledningsförmåga BOD(7) COD ? TOC DOC Klorid Sulfat Vätekarbonat Ammoniumkväve Totalkväve Totalfosfor Metaller

Lakvatten - screeninganalys Trikloreten Tetrakloreten Vinylklorid (Gärna ytterligare flyktiga klorerade klorväten) BTEX PAH 16 Pesticider Di(2etylhexyl)ftalat (Gärna fler ftalater) Klorbensener Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Tetraklorfenol Pentaklorfenol (gärna flera klorfenoler)

Toxicitet Det är viktigt att tester sker med salttåliga testorganismer t.ex: Microtox Nitocra Sinipes

Analys grundvatten och ytvatten Analys av grundvatten bör omfatta: Ledningsförmåga Klorid Ammomiumkväve Förhöjda halter föranleder ytterligare analyser (som för lakvatten)

Deponigas – fakta Bildas vid anaerob mikrobiell nedbrytning av organiskt material. Om det finns organiskt material i en deponi bildas alltid metangas. Huvudsakligen metan och koldioxid. Väte, kväve, svavelväte, flyktiga organiska ämnen (VOC). Brännbar gas. Explosiv vid vissa blandningsförhållanden med syre/luft (5-15% metan).

Loscoe, Derbyshire, England, 1986 Deponigasexplosion i villa 70 m från deponi. 3 personer svårt skadade. Ansamling av gas under golv, varmvattenberedare gnista.

Fler exempel Brudarmossen, Göteborg. Förråd vid nedlagd deponi. Gas via uttorkat vattenlås. Explosion, 1 död Spillepeng, Malmö. Nivåvippa i pumpstation trasig, gas läckte in. Gnista i elutrustning. Ståldörr bortblåst, ingen skadad Löt, Vallentuna. Kvävningsolycka. Provtagning av lakvatten nere i brunn. En person förlorade nästan medvetandet men kunde räddas. Arlöv, Skåne, 2007. Explosion i trädgård p g a kortsluten markförlagd elledning. Oklart om gas från gammal sjöbotten eller tipp.

Spridningsförutsättningar för gas Explosionsrisk Kvävning VOC:s Se upp med: Rör och rörgravar Små slutna utrymmen t.ex. pumpstationer Små mängder gas kan accumuleras under lång tid

MIFO fas 1 Kartor Arkivstudier (ledningar, direkta spridningsvägar) Flygfoto Brunnsarkiv Besök på platsen Intervjuer (extra viktigt) Utvärdering, sammanställning och riskklassning

MIFO fas 2 Rekognosering Geokarta Provtagningsplan beskrivning av var prover och borrningar ska göras redovisas på karta med motivering. Beskrivning av hur proverna skall tas, med motivering, Beskrivning av hur proverna skall beredas och vilka analyser som skall göras på respektive prov, med motivering Dessutom bör planen innehålla en preliminär grundvattenkarta med bedömningar av grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktning. beskrivning av vilka medier som skall provtas med motivering Provtagningar och analyser Utvärdering sammanställning och riskklassning

Administrativa åtgärder Översiktsplan Detaljplan Avfallsplan Fastighetsregister? Miljöriskområden Information

Bedömningsgrunder Föroreningarnas farlighet är normalt mycket stor Alla typer av föroreningar finns om än i små koncentrationer. Föroreningsnivån är oftast mycket stor på grund av stora mängder avfall

Föroreningsnivå mycket stor Metaller i avfall. Halt mg/kg TS Ton avfall våt vikt per 1000 kg metall Ton avfall våt vikt per 100 kg metall Ton avfall våt vikt per 10 kg metall Zn 180-6400 460-16000 Cd 0,1-12 2500-300000 Cr 20-350 900-15000 Cu 80-2000 150-4000 Pb 80-3900 7-400 Ni 20-170 1800-15000

Spridningsförutsättningar Till och från byggnader. Oftast inte aktuellt. Men framtida markanvändning och deponigas måste beaktas Till mark och grundvatten. Jordartsbedömning/beräkning av grundvattnets hastighet Från mark till ytvatten. Tid tills grundvattnet når ytvattnet I ytvatten. utspädning/ytvattenhastighet

Känslighet /skyddsvärde Själva deponin har i regel lågt skyddsvärde och känslighet Påverkansområdet kan dock ha hög känslighet Framtida markanvändning?!

Övrigt Risker för bränder och andra olyckor Risker med deponigas Påverkan av närsalter Bedömning av de viktigaste exponeringsvägarna.

Fysiska åtgärder Avstädning Stängsel och skyltar Avskärande diken Omhändertagande av lakvatten Täckning Bortgrävning Övervakning

När skall sluttäckning ske Vänta halt tid Snabb täckning Acceptabel nivå

Arbeta gärna med alternativ! Kostnad (Investering och drift) Miljönytta Ingen åtgärd Minimum enligt lag Enkelt alternativ Omfattande alternativ

Var ute i god tid !!! Undersökningar tar tid Utvärderingar tar tid Kommunikation tar tid Beslutsfattande tar tid Entreprenader skall gå dj…… fort Goda lösningar kan gå om intet på grund av tidplaner!

Hur har man arbetat i andra regioner? I Västmanlands län samordnar VAFAB upphandling av konsult för inventering av 96 identifierade objekt enligt MIFO fas 1. Kalmarregionen planerar förelägganden för att påskynda processen och få till projektanställningar för MIFO fas 1. Samarbete via regionförbundet. Fyra kommuner i Blekinge har utfört MIFO fas 1 med projektanställd inventerare. Ca 125 platser på 25 månader. Noggranna arkivstudier för identifiering. Gävleborgs län: 9 kommuner gick ihop om projektanställning. 2,5 månader för ”inskolning” och rapport + 1 månad/5deponier. 55 av 287 deponier valdes ut av Lst och kommunerna, 66 deponier inventerades.