ANDNING Sid. 242-244

SYRETS VÄG Kroppen behöver syre till cellernas förbränning. Vid förbränning omvandlas druvsocker till koldioxid och vatten. Energi frigörs. Lungorna gör att vi kan ta in syre och bli av med koldioxiden.

LUFTENS VÄG Luften passerar näshåla och svalg. Förs ner i luftstrupen. Delar sig i två stora luftrör ner till varje lunga. Luftrören delar sig till allt mindre rör i lungorna. De allra minsta luftrören bildar små lungblåsor. Svalg Luftstrupe Luftrör Luktsinnet sitter i näshålan Näshålan har till uppgift att värma, befukta och rena den luft som man andas in. I näshålans tak finns sinnesceller som registrerar lukter. Stämbanden sitter i svalget Genom svalget passerar både in- och utandningsluften och den mat som man äter. En skyddsmekanism i struphuvudet hindrar födan från att hamna i luftstrupen. Tack vare struphuvudet kan man även bilda ljud med hjälp av stämbanden. Luftstrupen och luftrören Reningen av luften fortsätter i luftstrupen och luftrören. En speciell slemhinna med flimmerhår fångar upp främmande partiklar och hindrar dem från att komma ned till lungorna. Flimmerhåren rör sig hela tiden åt samma håll, därför transporteras ämnen som av misstag hamnat i luftrören uppåt igen. Lungblåsorna är ca 0,5 mm i diameter. Blåsorna har mycket tunna väggar och är omgivna av små blodkärl. I lungorna tas en del av syrgasen upp av lungvävnaden. Lunga

LUNGBLÅSORNA Lungorna liknar en tvättsvamp på insidan. Flera hundra miljoner luftblåsor i lungorna. Blodet hämtar syre från lungblåsorna och lämnar samtidigt ifrån sig koldioxid. Syret tas upp av blodet genom blåsornas tunna väggar. Blåsornas kontaktyta är ca 100 kvadratmeter på en vuxen människa (lite större än NO-salen).

ATT ANDAS Vid inandning sänks mellangärdet. Vid utandning höjs mellangärdet. Andning sker automatiskt. Andningscentrum i hjärnan skickar signaler till berörda muskler. Andningen sköts av en stor muskel som kallas mellangärdet eller diafragman. Även de små musklerna mellan revbenen hjälper till. Vid via andas ca 12 ggr/min. Drar in ca 0,5 l luft varje andetag (ger 6 l luft per min). Elitskidåkare kan andas över 60 l luft per min vid ansträngning.

BLODOMLOPPET OCH IMUNFÖRSVARET Sid. 245-256

BLODETS KRETSLOPP Lilla kretsloppet Stora kretsloppet Hjärtats högra halva Lungorna. Syre tas upp, koldioxid avges Hjärtats vänstra halva. Stora kretsloppet Hjärtats vänstra halva Syrerikt blod till stora kroppspulsådern (aortan) . Via artärer och kapillärer till kroppens olika vävnader och organ. Syre avges till cellerna, tar upp koldioxid och annat avfall. Syrefattiga blodet till venerna Större hålvener Hjärtas högra halva. Sedan är det lilla kretsloppet igen. Röd färg – syrerikt blod Blå färg – syrefattigt blod Lilla kretsloppet Startar i hjärtats högre halva. Går till lungorna där syre tas upp och koldioxid avges. Kommer tillbaka till hjärtats vänstra halva. Stora kretsloppet Startar i hjärtats vänstra halva. Pumpar ut det syrerika blodet stora kroppspulsådern (aortan). Delar upp sig i mindre artärer och når sedan kapillärerna. Syre avges till cellerna, tar upp koldioxid och annat avfall. Syrefattiga blodet strömmar till venerna, samlas i större hålvener och kommer till hjärtas högra halva. Sedan är det lilla kretsloppet igen. I stora kretsloppet passerar blodet tarmarna. Där tar kapillärerna i tarmväggarna upp näringsämnen som transporteras till kroppens celler. Blodet passerar levern, näringsämnen lagras och skadliga ämnen avgiftas. Njurarna renar blodet från avfall som sedan kissas ut.

BLODKÄRLSYSTEMET Hjärta Artärer Transporterar syrerikt blod Vener Transporterar syrefattigt blod De kärl som leder blodet från hjärtat ut i kroppen kallas artärer, medan kärl som leder blodet från vävnaderna tillbaka till hjärtat kallas vener. Små tunna kärl som kallas kapillärer förenar artärerna med venerna. I kapillärerna sker utbytet av näringsämnen, syre och koldioxid mellan blodet och vävnadsvätskan.

BLODTRYCKET Blodet måste drivas fram med ett visst tryck (blodtrycket) för att kunna cirkulera. Trycket bestäms av hjärtats slag och motståndet i blodkärlen. Venerna har mycket lågt blodtryck. Musklerna gör att blodet ändå kan ta sig upp till hjärtat från venerna. Muskelpumpen (musklerna) pressar blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka. Ven i genomskärning. Spända muskler klämmer på venen. Klaffarna i venen hindrar blodet att gå i fel riktning och bestämmer på så sätt åt vilket håll blodet trycks fram. Över 100 kapillärer kan läggas i bredd inom 1 mm.

HJÄRTAT Stor som en knuten hand Ligger mellan lungorna, lite till vänster i bröstkorgen Ihålig muskel med fyra rum – två förmak och två kammare Hjärtat har fyra hålrum - två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning. Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns också klaffar för att förhindra att blodet rinner tillbaka.

HJÄRTAT Höger förmak tar emot syrefattigt blod (blått) från stora kretsloppet. Blodet pumpas till höger kammare. Höger kammare pumpar blodet mot lungorna. Blodet kommer tillbaka från lungorna till vänster förmak. Nu är det syrerikt (rött). Blodet pumpas till vänster kammare. Blodet pumpas ut i aortan som inleder stora kretsloppet. Hjärtat är uppbyggt av en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur. Dessa muskelceller bildar ett nätverk som drar ihop sig regelbundet. På så sätt uppkommer hjärtslagen. Impulsen till sammandragningarna kommer från specialiserade muskelceller i hjärtats vägg. Impulsen sprids snabbt till de muskelceller som ligger intill. Centralpump för blodet Hjärtat fungerar som en pump och för ut blodet i blodkärlen. Hjärtat har två halvor som var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Höger hjärthalva pumpar blodet till lungorna där det tar upp syrgas från inandningsluften. Samtidigt gör sig blodet av med koldioxid. Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kroppspulsådern, som för det vidare ut i kroppen där syrgasen förbrukas. Blodet tar också upp koldioxid som bildas vid ämnesomsättningen. Blodet återvänder sedan till höger hjärthalva, och så upprepas förloppet igen. Muskulatur intill blodkärlen ute i kroppen hjälper till att pressa och suga blodet tillbaka till hjärtat. Klaffarna styr blodet i rätt riktning Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Tack vare klaffarna förs blodet hela tiden vidare i samma riktning. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ljud som går att höra med hjälp av ett stetoskop. Blodkärlen bildar nätverk Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen.

BLODETS INNEHÅLL Blodkroppar – blodets celler Röda blodkroppar Transporterar syre m.h.a. röda färgämnet hemoglobin. Vita blodkroppar Försvarar kroppen mot t.ex. virus och bakterier. Blodplättar Gör att sårskorpor bildas. Blodkropparna svävar fritt i en vätska – blodplasma. Blodplasma består av vatten och lösta ämnen, t.ex. salt, hormoner, vitaminer, protein och druvsocker. Röda blodkroppar – hemoglobin ljusnar vid förening med syre. Gör att syrerikt blod är ljusare än syrefattigt. Hemoglobin innehåller järn. Saknas järn i kroppen bildas för lite hemoglobin och då transporterar blodet mindre syre. Kallas anemi (blodbrist). Blodvärde är ett mått på hur många gram hemoglobin som finns per liter blod. Blodplättar – Ser till att sårskorpor bildas. Vid åderförkalkning kan små sår bildas i blodkärlen, blodplättarna gör då så att blodet stelnar, levrat blod kan fastna som proppar och man kan få hjärtinfarkt eller hjärninfarkt (stroke). Vita blodkroppar – Försvarar oss mot virus, bakterier m.m. Finns olika sorter, t.ex. ätarceller. Tillverkar antikroppar (som små ”klor”) som fasntar på fienden och dödar dem. Allergi är när vita blodkroppar överreagerear.

SÅRSKADOR

LYMFKÄRLEN DEL AV IMMUNFÖRSVARET Lymfkärlen fungerar som dammsugare som suger upp överskottsvätska i vävnaderna. Lymfvätskan förs sedan till lymfknutorna (lymfkörtlarna). Där sker rening från skadliga ämnen. Sedan återgår vätskan till blodcirkulationen via halsvenerna.

BLODGRUPPER Människor med likadana röda blodkroppar har samma blodgrupp. Det vanligaste systemet är ABnoll-systemet (AB0) och Rhesus-systemet (Rh). Blodgruppen bestäms av antigener (A och B) som finns på de röda blodkropparna.

ATT GE OCH TA… Det finns flera olika antigener på blodkropparna. Några är A- och B-antigen. Det finns även bl.a. Rh-antigenet. Rh-positiv (Rh+) - har Rh-antigenet Rh-negativ (Rh-) - har inte Rh-antigenet . Blodgrupp Kan ge blod till Kan ta emot blod från A A, AB A, 0 B B, AB B, 0 AB Alla Blodgrupp Kan ge blod till Kan ta emot blod från Rh+ Alla Rh-

FÖREKOMST AV BLODGRUPPER Hela världen Sverige 0+ 38.25 % 32 % A+ 34 % 37.25 % B+ 9 % 10 % 0- 7 % 6 % A- AB+ 3 % 5 % B- 2 % AB- 0.75 %

BLODETS RENING I cellerna sker ständigt reaktioner där avfall bildas. Ca 1500 l blod strömmar genom njurarna per dygn. Ca 1 ½ l urin bildas under denna tid. I cellerna sker ständigt reaktioner där avfall bildas. Blodet och lymfan transporterar bort avfallet. Njurar och lever tar hand om den största delen av avfallet. Njurarna filtrerar blodet  Avfall och vatten bildar urin. Njurarna reglerar vätskebalansen och påverkar även blodtrycket. Artärerna leder blod till njurarna. Venerna från njurarna tömmer blodet i nedre hålvenen.

LEVERN Kroppens största inre organ, ca 1,5 kg hos vuxen. Gallan innehåller bland annat gallsyror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen. Kroppens största inre organ, ca 1,5 kg hos vuxen. I levern bildas galla. Gallsyrorna finfördelar det fett som man får i sig med födan. Levern, tillsammans med gallan, tömmer ut vissa ämnen till tarmarna.