Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Kemi.
Atomfysik.
Metaller Järnkul .
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Kemi.
Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
VATTEN.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Materia Sammanfattning.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
KEMI Vad är det egentligen?.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
KEMISKA REAKTIONER Grundämnen Syre Kemiska föreningar
KEMI – luft och vatten LUFT OCH VATTEN KE år 7 Mälarhöjdens skola.
Gasolbrännare.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
LUFT OCH VATTEN KE år 7 Källängens skola KEMI – luft och vatten
Syns inte men finns ändå
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
- Luften är en blandning av gaser
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Kemi – första terminen.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar

KEMINS SPRÅK Väte = H Syre = O Kol = C Kväve = N Järn = Fe Guld = Au Silver = Ag Alla grundämnen har en kemisk beteckning som är gemensam över hela världen. En molekylformel visar hur atomerna sitter ihop i molekylerna. Med hjälp av dessa förkortningar kan kemister skriva reaktionsformler som beskriver: Hur ämnen är uppbyggda Vad som händer när ämnen reagerar med varandra Vätgas = H2 Syrgas = O2 Vatten = H2O 2 H2 + O2 → 2 H2O

KEMINS SPRÅK Kemiska tecknet för syre är O. En syremolekyl skrivs O2 När syre förekommer som gas är atomerna bundna till varandra två och två så att de bildar små grupper, molekyler. En syremolekyl skrivs O2 Två syremolekyler skrivs 2O2 Tre syremolekyler skrivs 3O2 KEMINS GRUNDER

MOLEKYLER Två syreatomer sitter ihop och bildar en syremolekyl. Syre har beteckningen O och en syremolekyl med två syreatomer betecknas med O2. Två väteatomer och en syreatom sitter ihop och bildar en vattenmolekyl. Syre har beteckningen O, och väte H, så vatten har beteckningen H2O. Två syreatomer och en kolatom sitter ihop och bildar en koldioxidmolekyl (ordet ”di” betyder ”två”). Syre har beteckningen O, och kol C, så vatten har beteckningen CO2. KEMINS GRUNDER

En fysikalisk förändring: Ämnen kan gå från ett aggregationstillstånd till ett annat och tillbaka igen utan att det påverkar dess egenskaper. Tex: Guld (Au) →smältning→Guld→steln→guld (fast) (flytande) (fast) Detta är typiskt för fysikaliska förändringar!!

En kemiska reaktion: Metallen Magnesium (Mg) brinner i en låga →Ett nytt ämne bildas!!! (=Nya egenskaper!!) Det nya ämnet har bildats på kemisk väg: kemisk förändring En kemisk reaktion har skett.

Grundämnen & Kemiska föreningar Alla grundämnen består av en sorts atomer och finns samlade i ”periodiska systemet”. 75% av alla grundämnen är metaller, 25% är icke-metaller Metallers egenskaper: glans, fasta vid rumstemp, leder ström Kemiska föreningar byggs upp av 2 eller fler grundämnen. Bildas i kemiska reaktioner.

Förbränning – Oxidation: För att ett ämne ska kunna brinna behövs det Syre (O) oxygen, som underhåller förbränningen. Denna förmåga är syrets viktigaste egenskap. Oxidation: en reaktion där en oxid bildas. Oxid= en kemisk förening mellan ett annat grundämne och syre!!

Olika oxider: Koldioxid: Färglös tung oxid. Bildas då kol brinner i syre Koloxid: Färglös, mkt giftig, luktlös & lätt oxid

Kemiskt teckenspråk: →Beskriver vad som händer i en kemisk reaktion! Tex: När Mg brinner i syre: Magnesium + syre →Magnesiumoxid Mg + O → MgO OBS! Internationellt!

Oxider Oxid: Kemisk förening mellan ett grundämne och syre

Rost För att järn skall rosta krävs det två saker: vatten och luft. Syret i luften ”angriper” järnet så att det bildas en oxid järnoxid. När vattnet tränger in i järnoxiden blir det rost. Rost är poröst och förstör järnet. Processen fortsätter tills allt järn förstörts.

Koppar Rödaktig-blank rödaktig svartaktig grönaktig

Aluminium

Toalettpapper 2-4 veckor Tidning 6 veckor Bomullsrep 1-5 månader Äppelskrutt 2 månader Pappkartong 2 månader Mjölkkartong 3 månader Ullstrumpor 1-5 år Cigarettfimp 1-5 år Plastpåse 1-20 år Tuggummi 20-25 år Plastmugg 50 år Aluminiumburk 200- 600 år Engångsblöja 450 år Pet-flaska 450 år Fiskelina 600 år

Galvanisering

Förkromning

Koldioxid

Kolmonoxid/Koloxid

Diväteoxid

Vatten

ATOMENS UPPBYGGNAD (Nils Bohrs modell) I mitten av atomen finns atomkärnan Atomkärnan består av protoner och neutroner. Runt kärnan, i ett elektronmoln (skal), kretsar elektroner.   Protonerna är positivt laddade. Man säger att varje protons laddning är +1. Elektronerna är negativt laddade. Man säger att varje elektrons laddning är -1. Neutronen har ingen laddning. Det finns lika många protoner som elektroner i en atom och atomen blir därmed elektriskt neutral. KEMINS GRUNDER

- - - - - - - - - - - - - - - - - Helium 2He Neon 10Ne Argon 18Ar - K: max 2 e- L: max 8 e- M: max 8 e- om det ligger ytterst Om det finns skal utanför kan man dock få plats med 18 elektroner i M-skalet. ATOMENS UPPBYGGNAD - - M - L - - - - K + + + + + - - + + + + - + - + + + + + + + + - - - - - - Helium 2He Neon 10Ne Argon 18Ar - KEMINS GRUNDER

ATOMNUMMER Atomnumret anger hur många protoner det finns i kärnan. Atomnumret sätts som regel nere till vänster om det kemiska tecknet. Ex: Helium har 2 protoner (och därmed 2 elektroner). Helium har därmed atomnummer 2. Skrivs: 2He KEMINS GRUNDER

PERIODISKA SYSTEMET Grupp: Period: Grundämnena i en grupp har ofta gemensamma egenskaper. Period: Alla grundämnen i en period har lika många skal. KEMINS GRUNDER