Ungas attityder till alkohol och narkotika Håkan Leifman, CAN Konferens den 1 oktober – Att kommunicera med unga om alkohol och droger

Attityder (riskuppf) med alkohol, narkotika: Kunskap – attityder – beteende, men kausala ordningen kan se olika ut: Ex. först beteendeändringar, därefter förändrad attityd eller ibland tvärtom. Många pedagogiska program lyckas att påverka attityderna (åtminstone på papperet) men ej beteendet

Attityder… Kan betyda så mycket olika saker Attityder – inställning till ex. alkoholpolitiska verktyg (åldersgränser, höga priser…), dvs. att stöd finns för viktiga delar av svensk alkohol- narkotikapolitik Attityd – uppfattning av risker med olika substanser – riskpåverkan lyfts fram som viktig del i preventivt arbete Attityder – normer/förhållningssätt ex att dricka sig berusad, att bjuda/köpa till kompisar, att bjuda ngn på cannabis etc. (i konkreta situationer )

Attityder… Stora konsumtionsändringar – följs nästan alltid av attitydförändringar men vad som är hönan och ägget är inte självklart Se på ANT-konsumtionen senare år, vad säger detta oss (om attityderna)? Utgångspunkt alkohol men ser också på narkotika (cannabis)

2 Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter ren alkohol (100%) i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1977–2012. (1977–1989 avser skattade värden). Liter

8 Andelen elever som debuterat vid 13- och 14 års ålder, efter kön i gymnasiets år 2. 2005–2012. Procent

Kan vi hitta drivkrafterna bakom dessa ändringar: Svårt men … Vissa påverkansfaktorer kan stärkas och andra elimineras genom analyser av våra data: Ex:

1. Vuxnas vanor - pågående studie: Koppling vuxna – unga fram till mitten av 1990-talet: vuxna påverkat ungas vanor Senaste 15 åren – inget samband varken trend eller mer kausalt (enligt sofistikerade tidsserieanalyser) Ungdomar – sitt eget liv, skilt från vuxna – alkohol för vuxna ej för unga, särskild ungdomskultur, internet??!! Alltså: beror ej på vuxnas vanor

2. Ökad andelen som inte dricker

Åk 9, pojkar, alla svarande

Åk 9, flickor alla svarande

1 Andelen nykterister i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 1971–2012. Nedgången i totalen beror till stor del på ökad andel som ej dricker Procent

Alltså: Stor del av nedgången svarar de som INTE dricker för. Varför dricker man då inte?? (snarare än varför man dricker mindre mängder).

3. Ökad andel invandrare, ofta med ett annat förhållningssätt till f.a. alkohol Prognoser utifrån ökad andel invandrare och antagande om låg konsumtion kan göras och ska göras – kan sannolikt förklara en del av nedgången

4. Internationella trender: följer samma trender som övriga Europa eller? ESPAD Monitor the future -- USA

15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna efter kön 15-16 åringar som druckit alkohol de senaste 30 dagarna efter kön. 1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 18 länder) % www.espad.org

Alltså: Sverige (Norden) följer inte samma trender som många andra länder i Europa, USA? - kanske (UNODC-PP)

5. Är summan av lasterna är konstant? Hur ser det ut med tobak och narkotika, sniffning mm. Kan nedgången i alkoholkonsumtion/andelen som dricker kompenserar av en ökning av annat

Tobak Hur många röker/snusar överhuvudtaget? Hur ser den totala tobakskonsumtionen ut jämfört mellan könen? Röker svenska ungdomar mer eller mindre än andra europeiska skolelever?

15 Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön. 2000–2012. Procent

Rökt cigaretter de senaste 30 dagarna efter kön. 1995-2011. Procent Rökt cigaretter de senaste 30 dagarna efter kön. 1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder) % www.espad.org

Narkotika Hur ser cannabisanvändningen ut i en europeisk jämförelse? Hur många har använt narkotika? Hur ser cannabisanvändningen ut i en europeisk jämförelse?

18 Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2012. Procent

Använt cannabis efter kön. 1995-2011. Procent Använt cannabis efter kön. 1995-2011. Procent. (Genomsnitt för 19 länder) % www.espad.org

Pojkar åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

Flickor åk 9 – olika alternativ – en substans eller en annan

Alltså: Narkotika och tobak kan ej förklara nedgången – cannabisökningen är alldeles för liten för detta

6. Riskuppfattning – hur ser det ut under senare år 6. Riskuppfattning – hur ser det ut under senare år? I CANs skolundersökning, åk9 och gymn år 2:

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 9 (CANs skolundersökning)

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

Riskuppfattning olika substanser, gymn åk 2 (CANs skolundersökning)

Summering risker Alkohol – stabilt över tid, aningen mer restriktivt och så i alla grupper – de som dricker, de som ej dricker och de som ofta dricker sig berusade. Obs! stor nedgång i konsumtion men stabil riskuppfattning Narkotika – ungefär samma tendens både bland de som använt och de som icke använt narkotika (cannabis). Obs! ökning i användning och mildrare riskuppfattning

Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i åk 9

Cannabisanvändning, CANs skolundersökningar i gymn, åk 2

7. Föräldrarnas attityder till att bjuda sina barn Andelen som smaka ur föräldrars glas, enstaka glas eller mer än enstaka glas Inom parentes= enstaka eller mer än enstaka glas År Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 2006 50 % (24 %) 58 % (19 %) 2007 46 % (21 %) 53 % (17 %) 2008 45 % (20 %) 2009 42 % (18 %) 48 % (15 %) 2010 37 % (16 %) 45 % (14 %) 2011 34 % (13 %) 38 % (11%) 2012 30 % (13 %) 36 % (10 %)

Tack för mig och som vi ALLTID säger på CAN Yes we CAN