historia och filosofiska Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING 3 2011

Vuxenutbildningens historia och filosofi PROCESS ELLER MÅL? Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Gustavsson, B. 1991. Bildningens väg. PROCESS ELLER MÅL? Bildning handlar om att bli lik en förebild Bildning som en process Bli något Bilda, skapa, forma Bli någon Frihet till någonting Bildning som en fri och självstyrd aktivitet som växer fram ur den egna personligheten och blir en kreativ och nyskapande process Självbildning > personlighetsbildning > medborgarbildning

Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Vuxenpedagogisk filosofi handlar om att Reflektera över varför vuxna skall utbildas (utifrån) varför de deltar i utbildningsaktiviteter (inifrån) Bildning som en process eller ett mål? Kan beskrivas/följas upp Kan utvärderas Öppet, fritt, flexibelt Livslångt lärande intentionellt, systematiskt Livslång utbildning

Arbetarnas upplysning Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing concept of enlightenment: Danish adult education over five centuries. Kristen upplysning 1500-talets början KYRKAN, BIBELN - läsfärdighet Medborgarupplysning Före 1700-talets mitt NATUREN - ENSYKLOPEDIN kvällskolan skrivfärdighet - aritmetik Personlig upplysning under 1900-talet Psykologi, Workshops Nationell upplysning efter 1700-talets mitt FOLKVISOR- SÅNGHÄFTET folkhögskola – historia och litteratur Arbetarnas upplysning Före 1800-talets mitt KOMMUNISTISK MANIFEST Arbetarskolan ”öppna högskolan” – vetenskap och ekonomi

Vuxenutbildningens historia och filosofi Learning as Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing concept of enlightenment: Danish adult education over five centuries. ”Självverksamheten är en reflektiv process där indivi-den reflekterar över förhål-landet mellan sitt handlande och sin erfarenhet, sina intryck och tidigare kuns-kaper, sina upplevelser och förståelse” (Uhlin 2002, 40) Martin Luther John Locke Tabula Rasa JJ Rousseau Immanuel Kant Johann Herder NFS Grundtvig Karl Marx Learning as practising a practice

Folk-Bildning Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing concept of enlightenment: Danish adult education over five centuries. Kants politiska och sociala filosofi Alla rationella varelser har både en inneboende rätt till frihet och en plikt att ingå i ett samhälle styrt av ett socialt kontrakt, det senare för att kunna realisera och bibehålla sin frihet. Wikipedia Bildning som process och mål Folk-Bildning

Vuxenutbildningens historia och filosofi PROCESS eller MÅL? Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing concept of enlightenment: Danish adult education over five centuries. Korsgaards sammanfattning – vad ledde det femhundraåriga upplysningsarbetet till? 1. Education has become the key factor in determining the individuals job possibilities throughout the life. 2. Education has become a key factor in firms competitive power in the global market 3. Education is a key factor in shaping a nations possibilities in the framework of global competition PROCESS eller MÅL?

Vuxenutbildningens historia och filosofi Från encyklopedia Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Från encyklopedia till Wikipedia Encyklopedia en skriven sammanfattning av mänsklig kunskap. Termen kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning", i betydelsen "allmänbildning". Uppslagsverk kan vara allomfattande, innehållande artiklar om ämnen inom alla områden, (Encyclopædia), eller vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk. Det finns också uppslagsverk som täcker alla möjliga ämnen från exempelvis ett land, till exempel den svenska Nationalencyklopedin. Wikipedia en flerspråkig internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets programvara är uteslutande fri och har öppen källkod. Det finns idag runt 250 språkversioner av Wikipedia tillgängliga. Nitton av dessa versioner har fler än 100 000 artiklar, varav den största är den engelska med över 2 miljoner artiklar. Totalt har Wikipedia fler än 11 miljoner artiklar. H. (Hur) har synen på kunskap förändrats?

Liberté – Éqalitè - Fraternite Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Wikipedia på svenska 29.10.2006 Vad säger Wikipedia om den Franska revolutionen? Förbereddes under en lång tid före 1789 (-1799) av upplysningen och dess filosofer (tex Voltaire) och tankar om folkstyre och människans förnuft som inspirerade befolkningen till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv. Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. Liberté – Éqalitè - Fraternite Folkbildning är ett samlingsbegrepp för det fria bildningsarbetet. [..] Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värde-ringar vilka de inte kan ta till sig på annat sätt än genom studiecirklar, bibliotek osv.

Kansanliikkeistä koulutukseksi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Tuomisto, J. 1999. Kansanliikkeistä koulutukseksi Ideologiska trender under 1800-talet som kommer till uttryck i de sociala rörelsernas verksamhet i folkupplysning- och folkbildningsarbete ~ upplysningsidéen - betonar kunskap och rationellt tänkande i utvecklandet av individen och samhället. ~ nationalism och uppkomsten av nationalstater (ett folk, en nation) ~ socialism resulterar i uppkomsten av arbetarrörelsen kring sekelskiftet (höja bildningsnivån hos arbetarbefolkningen) ~ liberalismen inom vilken man arbetade för mindre kontroll och styrning av det ekonomiska systemet   Först folkskolan och -undervisningen, därefter det fria folkupplysningsarbetet Frihet – Jämlikhet - Gemenskap

Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRÄNDRING Samhälleliga och sociala strukturer Arbete Ett agrart samhälle Industrisamhälle Välfärdsstat FOLKSTYRE Rösträtt i repre- sentativ demokrati FOLK- RÖRELSER Förenings- verksamhet FOLKBILDNING Studiemässig Självstyrd Arbetarinstitut Folkhögskolor Studiecentraler Dugligt medborgarskap

Vuxenutbildningens historia och filosofi Industrisamhälle FÖRÄNDRING Samhälleliga och sociala strukturer Arbete Informationssamhälle Medborgar- samhälle MEDBORGAR- STYRE Deliberativ & direkt demokrati NYA SOCIALA RÖRELSER Social, kritisk, politisk, etisk inlärning Platser & omgiv- -ningar för lärande och kunskap Arbetarinstitut Folkhögskolor Studiecentraler Socialt medborgarskap

Corporate citizenship Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRÄNDRING Samhälleliga och sociala strukturer Arbete Industrisamhälle Marknadssamhälle MARKNADS- DEMOKRATI LÄRANDE- MARKNADER Globala marknader LÄRANDE- INDUSTRI Instrumentell, Individuell inlärning Konsumentskap Corporate citizenship Viga virtuella lärocenter

Vuxenutbildningens historia och filosofi Fritt bildningsarbete 1880-2000 1920 24 institut 1945 64 institut 1965 157 institut 1997 274 institut de första arbetarinstituten 1899 Tammerfors 1907 Vasa, Uleåborg 1908 Åbo, Viborg 1913 Helsingfors 1917 Jakobstad Lag om statsunderstöd 1926 förnyelse 1938 ca. 50 % av kostnaderna stark expansion under 1960-talet många nya medborgarinstitut Kansanvalis- tusseura 1874 SFV 1882 Ny lag om statsunderstöd 1962 ca. 65 % av kostnaderna 1990-talet expansionen avtar 1880 1960 2000 de första folkhögskolorna 1889-1892 Kangasala Borgå Kronoby Esbo Ilmajoki 1999 Lag om fritt bildningsarbete omfattar även idrottsinstitut, sommaruniversitet 1909 sammanlagt 41 folkhögskolor varav 14 svensk- språkiga Lag om statsunderstöd 1925 ca. 50 % av kostnaderna Ny lag 1950 högst 70 % av studie- kostnaderna 1945 64 folkhögskolor 1965 84 folkhögskolor 1997 91 st. Folkupplysning Folkbildning Vuxenfostran Vuxenutbildning Livslångt lärande

Folkbildningen på 1900-talet Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Folkbildningen på 1900-talet välfärdssamhälle civilsamhälle servicesamhälle Jordbrukssamhälle Industrisamhälle IT/Kunskapssamhälle övergång övergång folkbildningen folkbildningens folkbildning och “föds” och förenings- rötterna i verksamhet i kris ? ungdomsföreningar förenings- nykterhetsrörelsen verksamhetens nya typer av arbetarrörelsen glansperiod “rörelser” väckelserörelser I. Vilka är skillnaderna vi de två övergångarna

Likheter och olikheter vid de två övergångsperioderna Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011 Likheter och olikheter vid de två övergångsperioderna Likheter de övergripande strukturerna förändras - arbete (relationen fritid och arbete), organisationer/företag, geografi/internationalism (världen krymper), synsättet på tiden, familjestruktur (identitet) osäkerhet inför det nya - negativa reaktioner - destruktivism, polarisering förändringar i värdesystem, ideologierna ny andlighet, fundamentalism friheten, öppenheten ökar (?) kollektivism som reaktion på en ökande individualism decentralisering - verksamhet på lokal nivå Olikheter vid första övergången inga vuxenutbildningsorganisationer samhällsystemet outvecklat, på osäker grund förändringstakten - förändringens synlighet inlärningsbehovet vi vet mera idag, kan mera ?? jämlikhet mellan könen framtidstron