Grundämne byggnad

Grundämnets byggnad Alla grundämnen består av de minsta grundstenarna som kallas atom, Om man delar atomerna, ändrar ämnena sina egenskaper.

Atom (K, L, M, N, O, P och Q – skalet)

Atomerna kan inte försvinna Atomerna kan inte försvinna. De kan bara: Förvandlas till joner eller Ingå i molekylerna med andra ämnes atomer och bilda kemiska föreningar. Då förlorar ämnena sina egenskaper och bildar ny material med andra, olika, egenskaper. Man kan återfå ämnena - atomer när man omvandlar joner till atomer eller när man sönderdelar kemiska föreningar - t.ex. vid elektrolys av vatten

Det periodiska systemet Grundämnena är ordnade i en tabell – Det periodiska systemet: ordning baseras enligt atomernas struktur Tabellen har 7 perioder som talar om hur många elektronskal atomer har, 18 grupper som talar om hur många valenselektroner atomer har.

Uppgifter i det periodiska systemet I det periodiska systemet kan man hitta uppgifter som atomnummer, kemiskt tecken, namn, atommassa och eventuellt även andra uppgifter. 29Cu Koppar 63,5u Kemiskt tecken Namn Atommassa Atomnummer

Atomnummer Atomnummer visar hur många protoner har atomen i atomkärnan och vilken plats ämne har i det periodiska systemet.

Masstal Atommassa eller Masstal visar hur stor atommassa atomer har utryckt i Atommassenhet - u. Detta är summan av protoner och neutroner i atomens kärna.

Atommassenhet - u Atommassan mäts i u Eftersom det handlar om små enheter valde man t.ex. att väteatom ska väga 1 u medan kolatom ska väga 12 u Antalet u för en vis atom är ungefär lika stor som atomens masstal d.v.s. summan av protoner och neutroner i atomens kärna.

Formelmassa En molekyl eller jonförening består alltid av flera atomer eller joner. Om vi lägger ihop atommassan för de får vi t.ex. för metan CH4 formelmassan räknas ut: 1*12 u (en kolatom med atommassan 12 u) + 4*1 u (fyra väteatomer med atommassan 1 u) Formelmassan=16 u

Neutroner, isotoper och atommassor Neutronerna som finns i kärnan har inte betydelse för bindningar och kemiska reaktioner, men de behövs för att hålla ihop atomen kärna, annars skulle positiv laddade protonerna stöta bort varandra. Neutronerna påverkar atommassan. Isotoper väger olika mycket. Masstal = antal protoner + antal neutroner

Isotoper Isotoper har olika många protoner i kärnan, ex. väte atommassan: 1 u 2 u 3 u

Mol Mol är en användbar enhet som hjälper oss att väga ett antal atomer som väger lika många gram som deras masstal(atommassans u) Enheten kallas mol och innehåller precis 6*1023 atomer. För att tillverka natriumklorid (NaCl) behöver man 1 mol natriumklorid(23 g natrium) och 1 mol klor(35,5 g klor). Detta är rätt förhållande mellan ämnena som ingår i den kemiska reaktionen och kan proportionellt ändras.

Koncentration Koncentration av ett ämne mäts i Molar (M) och detta är mängd av ämne i mol/liter. Koncentrationen av 1M av en lösning innebär att en liter lösning innehåller 1 mol ämne. Exempel: en liter koksaltlösningen koncentrationen 1M innehåller 58,5 g koksalt i 1 l lösningen. 1mol natrium (23 g ) + 1 mol klor(35 g) = 1 mol natriumklorid(58 g)