Föreningar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
Syror, baser och indikatorer
Olika typer av bindningar DEL 1
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Periodiska systemet.
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Joner.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Hur joner och jonföreningar bildas
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Syror.
Repetition.
Kemisk Bindning.
KEMI Vad är det egentligen?.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
Dessutom leder de värme väldigt väl. Leder ström Har metallglans
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Metaller Kap 12 Sid
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
KRISTALLBINDNING.
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Joner Li+ F-.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Kemiska bindningar.
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Föreningar

Ädelgasstruktur Ädelgaserna (grupp 18) har fulla skal Det gör att de är extra stabila och klarar sig själva Andra atomer vill också uppnå detta tillstånd och gör detta genom: Molekylbindning Jonbindning Metallbindning

Molekylbindning Flera atomer går samman och bildar en molekyl. Det kan vara olika grundämnen eller samma. Atomerna vill få sina yttersta skal fulla och kan då dela på elektroner När de delar elektroner tycker de att de har fulla skal! Ex. vätemolekyl (H2) H-H strecket står för ett delat elektronpar

Kol vill ha 4 elektroner till Ett annat exempel Väte Kol vill ha 4 elektroner till Metan CH4

Jonbindningar Vissa grundämnen har bara några få valenselektroner. De är lätta att ge bort till någon annan Andra grundämnen saknar bara 1-2 valenselektroner och tycker att det är lätt att ta upp en annan elektron Om detta sker bildas joner

Jonbindningar Litium (3Li) har 1 valenselektron som den lätt ger bort och får då ädelgasstruktur Då har den fler protoner (+) än elektroner (-) och blir därför en positiv jon (Li+) Klor (17Cl) har 7 valenselektroner och vill gärna ha 1 för att nå ädelgasstruktur Om den tar upp en elektron har den Färre protoner (+) än elektroner (-) och blir därför en negativ jon (Cl-)

Jonbindningar Om de släpper ifrån sig eller tar emot elektroner beror på hur många valenselektroner atomen har Därför bildar väte och metaller negativa joner och icke- metaller bildar positiva joner En negativ jon och en positiv jon har olika laddningar och dras därför till varandra. De bildar en jonbindning Kemiska föreningar som är uppbyggda av joner bildar jonföreningar

Koksalt – uppbyggd av jonbindningar En koksaltskristall bildas av natriumjoner och kloridjoner Na+ och Cl- bildar NaCl –oladdad, men ändarna är olika och drar därför till sig fler joner. Det bildas en kristall med ett specifikt mönster

Jonförening blir fria joner i vatten Löser man upp sockermolekyler i vatten blir det små sockermolekyler Löser man upp en jonförening, t.ex. koksalt bildelar jonföreningen upp sig i joner ex. Na+ och Cl- På så sätt kan man avgöra om ämnet är uppbyggt av molekyler eller joner

Metallbindningar Den 3:dje sättet att uppnå ädelgasstruktur är genom metallbindningar Metaller ”släpper lös” alla sina valenselektroner till ett gemensamt ”elektronhav” där atomerna ”badar i” och tycker att de har fulla skal – ädelgasstruktur Det är dessa utspridda elektroner som gör att metaller har metallglans och leder ström och värme bra