Väder
Atmosfären Vi börjar med…… Runt jordklotet finns ett tunt gashölje - atmosfären. Utan atmosfären skulle inte liv kunna existera på jorden. Atmosfären behåller solens värmestrålning runt planeten och utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara -18° C, istället för som nu + 15° C.
Atmosfären består av fem olika delar. Vid jordytan finns troposfären sedan kommer stratosfären efter det kommer mesosfären sedan termosfären och ytterst finns jonosfären. Mellan varje del av atmosfären finns ett gränsskikt som kallas paus och har sitt namn efter det underliggande lagret.
Det är i troposfären som det skapas väder varje dag och där de flesta moln och vindar finns. Temperaturen sjunker med cirka 0,6° C per 100 meter i troposfären. Det betyder att där flygplanen flyger på över 10 000 meters höjd är temperaturen kallare än -60° C. Väder består av olika delar t.ex. temperatur, nederbörd, vindstyrka, vindriktning, solchanser, molntäcke och lufttryck samt luftfuktighet.
Lufttryck Luften ovanför oss utövar ett tryck mot jordytan Ju mer luft ovanför, desto större tryck Ju längre upp man kommer desto mindre tryck
Varför blåser det?
Allt beror på solen Solens strålning värmer upp land och hav Land värms upp och kyls av snabbare än havet Denna ojämna uppvärmning av jorden leder till tryckskillnader i lufthavet. Högtryck och lågtryck
Vindar är luftmassor i rörelse Skillnader i solens instrålning och uppvärmning gör att vi får stora skillnader i temperatur över jorden Tryckskillnader i lufthavet leder till att luft strömmar mellan områden med olika tryck för att jämna ut dessa.
Lågtryck Solen värmer upp jordytan Varm luft stiger, vilket minskar trycket mot jordytan Vindarna blåser in mot lågtrycket
Högtryck Kall luft sjunker, ökar trycket mot jordytan Vindarna blåser ut från högtrycket
Havet påverkar klimatet Solen värmer upp land snabbare än vad den värmer upp vatten/hav. På samma sätt så kyls land av snabbare än vatten/hav. Detta är något som bidrar till det vi kallar för kustklimat och inlandsklimat. Kustklimat På vintern så hjälper havet till att värma upp och på sommaren så hjälper havet till att kyla ner för de länder som har kustklimat. Det leder till svala somrar och milda vintrar. Inlandsklimat På vintern finns det inget hav som hjälper till av värma upp och på sommaren finns det inget hav som hjälper till att kyla ner. Det leder till varma somrar och kalla vintrar.
Sjöbris På dagen värms land upp snabbare än sjö/hav. Varm luft stiger över land och vindar från sjö/hav blåser då in mot land för att jämna ut lågtrycket. Landbris På kvällen kyls land av medan hav/sjö behåller sin värme. Varm luft stiger över hav/sjö och vindar blåser då från land mot sjö/hav för att jämna ut lågtrycket.
Monsun Sjö och landbris fungerar på samma sätt över större områden. Det är t.ex. samma princip som bildar sommarmonsun och vintermonsun över södra asien (bl.a. Indien)
Varför regnar det? Det finns tre huvudorsaker till att det blir nederbörd i ett område. Alla har sin grund i att luften stiger när den blir varmare. I atmosfären sjunker temperaturen 6 grader per 1000 meter och kall luft kan innehålla mindre fuktighet än varm luft, alltså blir det nederbörd.
Olika typer av nederbörd Orografisk nederbörd Frontnederbörd Konvektiv nederbörd När varm och fuktig luft når land, ett berg eller en bergskedja. När luften når berget stiger den mot högre höjder. Där är det kallare och då avkyls den och vi får nederbörd. När varmluft bakom en varmfront når ifatt kall luft. Eftersom den varmare luften har lägre densitet, den är lättare, stiger den upp ovanför den kalla luften. När den varma fuktiga luften når högre höjder avkyls den och det blir nederbörd. När solen värmer upp ett landområde kraftigt, t.ex. på sommaren så stiger luften kraftigt. Den innehåller mycket fukt och avkyls på hög höjd och då faller nederbörd.