Växthuseffekten Försurning Övergödning

Växthuseffekten Varje föremål strålar ut energi, även jorden.

Jorden anpassar sin temperatur så att det blir just rätt mängd värmestrålning! Om det nu vore för kallt så skulle jorden stråla ut för lite energi. Vore det å andra sidan för varmt på jorden, så skulle utstrålningen dominera. Jorden skulle förlora energi och därmed sänka sin temperatur.

Om balansen såg ut så här skulle jordytans medeltemperatur vara omkring – 19°C, alltså mycket kallare än hur vi har det! Det som saknas är just växthuseffekten...

Vattenånga (H2O) och koldioxid (CO2) hindrar utstrålningen. En del av värmen strålar därmed från atmosfären tillbaka till marken. Som ett resultat värms marken upp. Det är denna temperaturhöjning som vi kallar för växthuseffekten. Och gaserna som ansvarar för det kallas för växthusgaser.

Helt utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur ligga omkring –19°C. Då skulle det knappast vara möjligt att ha liv här. Den naturliga växthuseffekten i atmosfären gör att medeltemperaturen idag är omkring +14°C. Skillnaden, dvs. ca 33°C, beror främst på de naturliga växthusgaser vattenånga (H2O) och koldioxid (CO2). Nu håller vi människor dock på att öka mängden av växthusgaser ytterligare i atmosfären, och då blir jordytan ännu varmare. Vart det kommer att leda är svårt att förutsäga. Jorden och atmosfären är ett väldigt komplext system där många processer är ihopkopplade med varandra.

Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet är en överenskommelse mellan ett stort antal länder om hur utsläppen av växthusgaser skall minskas till åren 2008-2012. Det är ett avtal som världens regeringar enades om i Kyoto 1997 och ett resultat av FN:s Klimatkonvention som beslutades i Rio 1992. Efter att Ryssland beslutade att skriva på trädde protokollet i kraft den 16 februari 2005. Fortfarande är varken USA eller Australien är med, de två länder som släpper ut mest koldioxid per person.

Målet är att människan inte ska påverka klimatet skadligt Målet är att människan inte ska påverka klimatet skadligt. Denna stabilisering ska uppnås i tid för ekosystem att naturligt anpassa sig till klimatförändring, så att matproduktion inte hotas och en hållbar ekonomisk utveckling ska kunna fortgå. Utvecklade länder ska ta ledningen. Bland annat kan länderna uppfylla en stor del av sina åtaganden genom att köpa utsläppsutrymme från andra (s.k. flexibla mekanismer). Dessutom gjordes det möjligt att kvitta utsläpp från fossila bränslen mot kolupptag i skog och mark (s.k. kolsänkor). För Sveriges del medges t.ex. att utsläpp motsvarande ca 2 miljoner ton koldioxid per år kan kvittas mot kolsänkor, vilket ger ett ökat utsläppsutrymme på 3-4 procent per år.

Kyotoprotokollet gäller för åren 2008-2012 Kyotoprotokollet gäller för åren 2008-2012. Efter det krävs en ny internationell överenskommelse, vilket var tänkt att ske i Köpenhamn. Köpenhamnsmötet var viktigt för att man skulle kunna enas om en fortsättning av Kyotoprotokollet så att det inte blev något glapp mellan åtagandeperioderna. Resultatet av Köpenhamnsmötet pratar vi om nästa vecka.

Försurning och övergödning Orsakas till stor del av samma föroreningar: svavel, kväveoxider och ammoniak. Utsläppen av svaveldioxid är den viktigaste källan till försurning.

Dessa starka syror och angriper såväl nya som gamla byggnader, broar, statyer, hällristningar m.m. Särskilt drabbade är föremål och konstruktioner av lättvittrade material, som t.ex. kalksten och sandsten. Även ouppgrävt material av ben, järn och brons skadas allvarligt när marken försuras.

Luftföroreningarna påverkar även den biologiska mångfalden. Till de känsligaste grupperna hör fiskar, lavar, mossor, vissa svampar och vattenlevande smådjur.

Kväveföreningar (kväveoxider och ammoniak) är den viktigaste orsaken till övergödning av naturmiljöer på land och i kustnära hav.

Kväveoxider bildas vid all förbränning. Omkring hälften av utsläppen i Europa kommer från motordrivna fordon (främst vägtrafik), resten till största delen från stora förbränningsanläggningar. Nedfallet av kväve - med ursprung i utsläppen av kväveoxider och ammoniak - fungerar som en gödsling av naturen.

Åtgärder Det går att minska utsläppen av luftföroreningar till nivåer som naturen och vi människor tål, utan stora ekonomiska och materiella uppoffringar. Det kan göras på många olika sätt, men två huvudstrategier kan urskiljas: Tekniska åtgärder, t.ex. rökgasrening på kolkraftverk. Strukturella åtgärder - t.ex. effektivare energianvändning som gör kolkraftverket överflödigt. I syfte att återställa skador och skydda mot ytterligare försurning pågår i Sverige dels en omfattande kalkning av sjöar och vattendrag, dels försöksverksamhet med kalkning av skogsmark. Kalken kan ses som ett filter i skogsmarkens övre skikt, som förmår att fånga upp och neutralisera framtida surt nedfall.