KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Olika typer av bindningar DEL 1
Elektrokemi What???.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Joner.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Jonföreningar och molekyler
VATTEN.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Atom och kärnfysik.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Hur joner och jonföreningar bildas
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Repetition.
DePiep.
Kemisk Bindning.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Periodiska systemet Se länk.
Gasolbrännare.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
”Vilket ämne är ädlast?”
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR

PERIODISKA SYSTEMET Period: Grupp: Alla grundämnen i en period har lika många skal. Grupp: Grundämnena i en grupp har ofta gemensamma egenskaper. Tillhör då samma grundämnesgrupp.

Argon 18Ar ATOMENS UPPBYGGNAD - K: max 2 e- L: max 8 e- M: max 8 e- om det ligger ytterst Om det finns skal utanför kan man dock få plats med 18 elektroner i M-skalet. ATOMENS UPPBYGGNAD L M K + - Argon 18Ar Atomnummer: Visar antalet protoner och elektroner

ÄDELGASER Fullt yttersta elektronskal. Reagerar inte gärna med andra ämnen. L M K + - Helium 2He Neon 10Ne Argon 18Ar Krypton 36Kr Xenon 54Xe Radon 86Rn

VALENSELEKTRONER De elektroner som finns i atomens yttersta skal kallas valenselektroner. Obs! Ämnen med fullt yttersta skal (ädelgaser) har inga valenselektroner Ämnen med få valenselektroner bildar ädelgasstruktur genom att avge sina valenselektroner Ämnen med många valenselektroner bildar ädelgasstruktur genom att ta upp så många elektroner att de får ädelgasstruktur

HUR KEMISKA FÖRENINGAR BILDAS Vid kemiska reaktioner strävar ämnena efter att uppnå ädelgasstruktur (fullt yttersta elektronskal) Detta kan ske på flera sätt: Molekylförening Atomerna binds samman genom att dela på valenselektroner. Jonförening Atomerna lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner och blir joner. Jonerna hålls sedan ihop av elektriska krafter.

MOLEKYLFÖRENINGAR I molekylföreningar binds atomerna samman genom att dela på elektroner. Det kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.

MOLEKYLFÖRENINGAR

JONFÖRENINGAR Många kemiska föreningar bildas genom att atomerna omvandlas till joner Jonerna har olika laddningar (+ eller -). Jonföreningar byggs upp av positiva och negativa joner som hålls samman av elektriska krafter

PERIODISKA SYSTEMET Grupp 1: ALKALIMETALLERNA Har en enda elektron i det yttersta skalet. Reagerar lätt med andra ämnen (lämnar ifrån sig elektronen i yttersta skalet). Alla grundämnen i gruppen är metaller utom väte.

NATRIUM 11Na + - Grupp 1: Alkalimetaller En valenselektron i yttersta skalet

PERIODISKA SYSTEMET Grupp 17: HALOGENERNA Har en ledig elektronplats i yttersta skalet. Bildar gärna kemiska föreningar med andra ämnen (tar då till sig en elektron).

KLOR 17Cl + - Grupp 17: Halogener Har sju elektroner i yttersta skalet - en ”ledig” elektronplats i yttersta skalet

NATRIUM 11Na KLOR 17Cl Natriumjon Na+ - + - - Natriumjon Na+ Har lämnat ifrån sig en elektron. Har nu en extra plusladdning. Kloridjon Cl- Har tagit upp en elektron. Har nu en extra minusladdning.

Natriumkloridkristall Jonerna har olika elektriska laddningar Natriumjonen: positivt laddad (lämnat ifrån sig en elektron) Kloridjonen: negativt laddad (tagit upp en elektron) Olika laddningar dras till varandra → de ordnar sig i ett kristallmönster Natriumjon, Na+ Kloridjon, Cl-