Folkhälsan blir allt bättre….eller…?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Advertisements

Framtid RIB - en omvärldsspaning! Per Björkman, räddningstjänsten Syd
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Äldre i välfärden.
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Strategier för kompetensförsörjning
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Länsresultat.
Jämlikhet – en hälsofråga
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Mattias Wickberg Nya högskoleprovet Nu vet vi mer.
Gender budgeting  Defintion enligt Europaparlamentet ”gender budgeting är tillämpningen om principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Bilder för lokal utbildning
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Kapitel 6 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
Resultatrapport AFN Q Resultaträkning Q AFN.
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Roligt att så många är här.
- Folkhälsa och social service
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2017
Innehållsförteckning presentationsbilder 2016
Innehållsförteckning presentationsbilder 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Presentationens avskrift:

Folkhälsan blir allt bättre….eller…?

Folkhälsan i Sverige Medellivslängd och självskattad hälsa Folkhälsan utvecklas positivt för befolkningen i Sverige. Medellivslängden i Sverige har stigit under mer än ett sekel. År 2013 var medellivslängden 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män, och könsskillnaderna minskar. Det var första gången som männens medellivslängd nådde över 80 år. Personer över pensionsåldern har i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Större skillnader i livslängd och mellan utbildningsgrupper än mellan könen. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen.

Ålderstrappan Winter Carl Hansson, Bingsjö - Dalarna,

Den ”nya” ålderstrappan? Källa: Aftonbladet 2005-03-08

Vad påverkar vår hälsa?

Befolkning Andel (%) 65 år och däröver 1968-2012

Befolkning

Befolkning Definition: utländsk bakgrund har personer som är utrikesfödda eller inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar

Ekonomiska förutsättningar – inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst för boende i Sverige hela året, 65 år eller äldre, i tusentals kronor, år 2011 Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Medelinkomsten hos dem från 65 års ålder och äldre varierar stort mellan kommunerna. I Trosa är medelinkomsten högst, medan den är lägst i Vingåker. Skillnaden är drygt 50 000 kronor per år. Skillnaden mellan könen är ännu större. Totalt i länet har männen en medelinkomst som är 80 000 kronor högre än kvinnornas. Motsvarande skillnad finns även på riksnivå

Ekonomisk trygghet Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat ”Nej” på frågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande?”

Trygghet

Tillit

Hemtjänst och särskilt boende - Bemötandet från hemtjänstpersonalen

Riskförebyggande arbete

Levnadsvanor - rökning

Levnadsvanor - alkohol

Levnadsvanor - motion

Självupplevd hälsa

Värk

Psykiska besvär

Sömnproblem

Tandhälsa

Tack för mig!