Personalföreläsning 2003-10-22 HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer Brännskada – solbränna Allergi Eksem Om skadeorsaken är: Virus Bakterie Parasiter Kallas inflammationen infektion HEPATIT Skadande ämne: Alkohol – Alkoholhepatit Läkemedel – Läkemedelshepatit Toxiska ämnen – Toxisk hepatit Virus – Virushepatit Droger – droghepatit Egna immunförsvaret – autoimmun hepatit VIRUSHEPATIT EB-virus, hepatitvirus m.fl Hepatitvirus: Hepatit A – Hepatit A Virus (HAV) Hepatit B – Hepatit B Virus (HBV) Hepatit C – Hepatit C Virus (HCV) (kallades tidigare non-A non-B hepatit) Hepatit D & Hepatit E

HEPATIT A Turist-hepatit Smittväg: Förorenat vatten – tarmvirus Dålig livsmedelshygien Blod Förekomst: Vanligt i länder söder om medelhavet. 1/3-del av USA:s befolkning har antikroppar (varit smittade) Insjuknandetid: 2-6 veckor efter smittillfälle Sjukdomsförlopp: 1/3 symtomfria 2/3 symtom, lindrigt—allvarlig Prognos: Vanligen milt sjukdomsförlopp Dödlighet < 1% Läker ut, blir ej kronisk Livstids immunitet Smittskydd: God hygien Egen toalett Ej jobba med livsmedel Ej allmänna bad Förebyggande åtgärder: Gammaglobulin Vaccination

GEMENSAMMA SYMTOM VID HEPATIT Feber Sjukdomskänsla Illamående och kräkning Aptitförlöst Ledvärk Förstorad lever Buksmärta Trötthet Hjärnhinneretning Gulsot (ikterus) Gula ögonvitor och gul hud Avfärgad avföring Mörk urin Gulsot kan även förekomma vid stopp i gallvägar och hos nyfödda och beror då inte på dålig leverfunktion. GULSOT Är inte det samma som hepatit ! Men kan vara ett symtom vid hepatit. Gulsot uppstår vid dålig leverfunktion, akut (som vid hepatit) eller kronisk som vid skrumplever. Börjar i ögonvitor, slemhinnor och där huden är som tunnast. ORSAK: Röda blodkroppar lever 3 veckor, när dessa sedan faller sönder kommer fritt hemoglobin (Hb) ut i blodet. Hb bryts ned till det gulfärgade ämnet bilirubin, som skall tas om hand av levern som dock inte klarar sin uppgift. Bilirubin stiger – gul.

HEPATIT B Smittväg: Förekomst: Smittsamhet: Sjukdomsförlopp: Prognos: Sexuell smitta (majoritet) Blodsmitta Mor till barn (majoritet i exv Afrika) Förekomst: 350 milj kroniskt infekterade SO Afrika, Söder Sahara >90% genomgången eller kronisk inf. Syd- & Östeuropa 5% bärare Skandinavien <1% bärare USA 1,25 milj kron infekterade och 200000 nyinfekterade/år Män:Kvinnor 2:1 Smittsamhet: Beror på mängden virus i blodet hos den sjuke. Kan variera från några få viruskopior till 1000 miljarder/ml Blod, saliv, vaginalsekret Högst smittsamhet 2 veckor före uppkomst gulsot Sjukdomsförlopp: Kliniska symtom i 50% Vanligt med ikterus - gulsot Dödlighet vid fulminant förlopp 1% Super-infektion med hepatit D ger svåra symtom, vanligast i.v. missbruk och gay-sex. Prognos: Kronisk sjukdom -Nyfödda 90% -Barn 1 år 50% -Barn > 7 år och vuxna < 5% Läker således spontant i mer än 95 % Smittskydd: Smittskyddslagen Anmälningsplikt Friskanmälan

HEPATIT B forts Behandling: Vid svårt fulminant förlopp Stor risk för utveckling till kronisk sjukdom tex om ALAT ej normaliserats inom 6 månader Vanligen levertransplantation vid fulminant förlopp. Antiviral behandling och interferon alfa Diet: Väl balanserad kost Syfte med behandling: Minska smittsamhet Minska risken för fortsatt leverskada Minska risken för sena komplikationer - Skrumplever och primär levercancer Riskfaktorer som påverkar kron förloppet negativt: Alkohol Samtidig infektion med hepatit C (D) eller HIV Nedsatt immunförsvar Sena komplikationer: Skrumplever Levercancer Förebyggande: Patient- och personalutbildning Vaccination ger fullgott skydd Vaccinera partner Immunoglobulin och snabbvaccination vid exposition Kontroll av gravida

HEPATIT C Sjukdomsförlopp: Smittväg: Förekomst: Prognos: Blodsmitta Blodtransfusion, i.v. bruk, organtranspl, tatueringar, kokain-snortning, HIV, dialys. Sexuell smitta förekommer men låg risk. Undergrupper: Genotyp 1 & 4 svårbehandlad Genotyp 2 & 3 lättbehandlad Förekomst: 3% av jordens befolkning Västeuropa 5 milj kron infekterade USA 3 milj kron infekterade och 40000 nyinfekterade/år Sverige 50000 kron infekterade Sannolikt undervärderade siffror, stort mörkertal Absolut dominerande grupp är i.v. narkomaner Män:Kvinnor 1:1 Sjukdomsförlopp: Kliniska symtom i endast 15%, vanligen milda. Kronisk infektion - trötthet Prognos: 80% går över i kroniskt stadie Spontan utläkning i >20% Troligen utläkning mellan 30-50% Friskförklaring: Normaliserade ALAT-värden och negativt virusprov (virus-RNA i blodet). Två provtagningsomgångar med sex mån mellanrum Efter behandling provtagning efter 6 & 18 månader Smittskydd: Smittskyddslagen Anmälningsplikt

HEPATIT C forts Behandling: Vid påvisande av virus i blodet och fibros i levern. Drogfrihet är ett krav. Antiviral - Ribavirin Interferon ”pegylerat” Utläkning: Genotyp 2 & 3 – 80 % Genotyp 1 & 4 – 30-50% Recidiv (återfall) < 5% Alla uppnår förbättring även om utläkning ej sker. Diet: Väl balanserad kost Syfte med behandling: Utläkning Eliminerar risken för att utveckla kron hepatit Minska risken för sena komplikationer - Skrumplever och primär levercancer Riskfaktorer som påverkar kron förloppet negativt: Alkohol Samtidig infektion med hepatit B eller HIV Hög ålder vid insjuknande (positivitet för hemokromatos gen) Sena komplikationer: Står för 60% av all primär levercancer Står för 30% av alla levertransplantationer Förebyggande: Patient- och personalutbildning Kontroll av gravida

SMITTSKYDDSLAGEN Alla hepatiter regleras i smittskyddslagen och har anmälningsplikt. SKYLDIGHETER Följa behandlande läkares anvisningar. Följa smittskyddsläkarens föreskrifter. Komma på provtagningar. Upplysa tand- och hälsovårdspersonal om smitta vid risk för blodkontakt. Deltaga i smitspårning. RÄTTIGHETER Rätt till en behandlande läkare. All vård och läkemedel i samband med behandling av hepatiten är gratis för patienten. Rätt till anonymitet vid smittspårning. TVÅNGSÅTGÄRDER Polishandräckning Åtal Isolering