Jämvikt (”equilibrium”) Optimering Efterfrågan = Utbud 407 Makro, Lars Ljungqvist.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Advertisements

Vikingar Runor Avsluta.
Procent Betyder hundradelar.
Ulvik 2007.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Uppställning division
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
Föreläsning nr 2 röd kurs
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden och förvärvsmetoden
Hur får vi mer pengar till kårens verksamhet? Carl Fredriksen Martin Johansson Jönköpings Sjöscoutkår.
SAMHÄLLSEKONOMI.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
Ämne 1 Ämne 2 Ämne 3 Ämne 4 Ämne 5 Avsluta. Ämne 1 – 100 Frågan Svaret.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Inferens om en ändlig population Sid
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Internationell Ekonomi
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
POTENSER 5 stycken exponent bas.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Tidsvärdets utveckling över tiden
Samhällets ekonomi.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Procent.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Agenda Samhällsekonomisk kalkyl Mälardalens Industrial Technology Center Företagsbesök industrin.
ÖVERSLAGSRÄKNING.
Kund- och Marknadsanalys/MJ Sid 1 Martin Johansson Bortfall, ”pragmatiker” och statistiktalibaner.
Indoeuropeiska fornsvenskan Äldre ny svenskan Äldre ny svenskan Yngre ny svenskan Avsluta.
VILL DU HA EN PASSIV INKOMST GENOM OPN ( The opportunity Network )?
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
DIVISION Länsteknik VIS mininyttoanalys Nyttoberäkningar.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation.
Finansdepartementet Kommentarer på ESO-rapporten ”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges” ESO-seminarium 31 maj Statssekreterare Hans.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Schemaläggning Mål –Att förstå den roll som schemaläggning och schemaläggnings-analys spelar för att förutsäga hur realtids-tillämpningar uppfyller sina.
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
1 Kap 6. Kortsiktiga fluktuationer och multiplikatorn zAntagande: Pris konstant på kort sikt zFöretagen producerar så mycket konsumenterna vill ha till.
Vad händer i kretsloppet?
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Procent Betyder hundradelar.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
Prisnivå och växelkurs på lång sikt Kapitel 12
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Makroekonomi med tillämpningar
Presentationens avskrift:

Jämvikt (”equilibrium”) Optimering Efterfrågan = Utbud 407 Makro, Lars Ljungqvist

Jämvikt (”equilibrium”) Optimering D(P, ·) S(P, ·) Efterfrågan = Utbud D(P, ·) = S(P, ·) P Q D S 407 Makro, Lars Ljungqvist

Jämvikt (”equilibrium”) Optimering D(P, ·) S(P, ·) Efterfrågan = Utbud D(P, ·) = S(P, ·) Dynamisk analys tidsserier förväntningar P Q D S 407 Makro, Lars Ljungqvist

Penningteori  penningmängdens ökningstakt M t+1 = (1+  ) M t  inflationstakt P t+1 = (1+  ) P t Jämvikt Optimering Efterfrågan = Utbud 407 Makro, Lars Ljungqvist

Penningteori  penningmängdens ökningstakt M t+1 = (1+  ) M t  inflationstakt P t+1 = (1+  ) P t Jämvikt Optimering Efterfrågan på real penningmängdL( i, Y ) Fisher effekten i = r +  e Efterfrågan = Utbud L( i, Y ) = M t ——— P t 407 Makro, Lars Ljungqvist

Algoritm för att finna jämvikten på penningmarknaden Exogent givet M 0, M 1, M 2, M 3, M 4, M 5 … 1Gissa en tidsserie P 0, P 1, P 2, P 3, P 4, P Makro, Lars Ljungqvist

Algoritm för att finna jämvikten på penningmarknaden Exogent givet M 0, M 1, M 2, M 3, M 4, M 5 … 1Gissa en tidsserie P 0, P 1, P 2, P 3, P 4, P Beräkna och  t e = M t ——— P t P t+1 ——— P t 407 Makro, Lars Ljungqvist  e   

Algoritm för att finna jämvikten på penningmarknaden Exogent givet M 0, M 1, M 2, M 3, M 4, M 5 … 1Gissa en tidsserie P 0, P 1, P 2, P 3, P 4, P Beräkna och  t e = 3Kontrollera om det råder jämvikt = L( r +  t e, Y ) M t ——— P t P t+1 ——— P t M t ——— P t 407 Makro, Lars Ljungqvist  e   

Algoritm för att finna jämvikten på penningmarknaden Exogent givet M 0, M 1, M 2, M 3, M 4, M 5 … 1Gissa en tidsserie P 0, P 1, P 2, P 3, P 4, P Beräkna och  t e = 3Kontrollera om det råder jämvikt = L( r +  t e, Y ) Om svaret är ‘nej’, pröva en annan tidsserie i steg 1. M t ——— P t P t+1 ——— P t M t ——— P t 407 Makro, Lars Ljungqvist  e   

Numeriska exempel Reala ekonomin (exogent): Y och r = 0.03 Efterfrågan på pengar i L( i, Y ) Makro, Lars Ljungqvist i L( i, Y )

Exempel 1: Penningmängden är konstant över tiden. Exempel 2: Penningmängden ökar med 100 % varje period. Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Exempel 4: Som exempel 3 men förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 1: Penningmängden är konstant över tiden. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ i t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 1: Penningmängden är konstant över tiden. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e i t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 1: Penningmängden är konstant över tiden. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 1: Penningmängden är konstant över tiden. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 1: Penningmängden är konstant över tiden. Period M t P t  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 2: Penningmängden ökar med 100 % varje period. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ i t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 2: Penningmängden ökar med 100 % varje period. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e i t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 2: Penningmängden ökar med 100 % varje period. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 2: Penningmängden ökar med 100 % varje period. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 2: Penningmängden ökar med 100 % varje period. Period M t P t  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ i t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Period M t P t ___ ___ ___  t e ___ ___ ___ i t ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Period M t P t ___ ___ ___  t e i t ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Period M t P t ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Period M t P t ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 3: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4, vilket är en total överraskning. Period M t P t  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 4: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4. Förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period 3. Period M t P t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___  t e ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ i t ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 4: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4. Förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period 3. Period M t P t _?_ ___ ___ ___  t e _?_ ___ ___ ___ i t _?_ ___ ___ ___ L(i t, Y) _?_ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 4: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4. Förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period 3. Period M t P t ___ ___ ___ ___  t e i t ___ ___ ___ ___ L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 4: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4. Förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period 3. Period M t P t ___ ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) ___ ___ ___ ___ 407 Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 4: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4. Förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period 3. Period M t P t ___ ___ ___ ___  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Exempel 4: Penningmängden ökar med 100 % varje period tills den stabiliseras i period 4. Förändringen i penningpolitik blir känd redan i början av period 3. Period M t P t  t e i t L(i t, Y) Makro, Lars Ljungqvist

Österrikes penningpolitik och prisnivå Logaritm- skala Tid1922 okt MtMt PtPt 407 Makro, Lars Ljungqvist

Nobelpriset i ekonomi 1995: Robert E. Lucas Jr. "for having developed and applied the hypothesis of rational expectations, and thereby having transformed macroeconomic analysis and deepened our understanding of economic policy" 407 Makro, Lars Ljungqvist

Inflationsskatt (”seigniorage”) Penningpolitik M t = (1+  ) M t-1 Jämvikt  =  i = r +  L(i, Y) = M t / P t 407 Makro, Lars Ljungqvist   = 0, dvs ingen skatt Real statsintäkt

Inflationsskatt (”seigniorage”) Penningpolitik M t = (1+  ) M t-1 Jämvikt  =  i = r +  L(i, Y) = M t / P t 407 Makro, Lars Ljungqvist   = 0, dvs ingen skatt hyperinflation, valutan ersätts av US$ ** Real statsintäkt

Inflationsskatt (”seigniorage”) Penningpolitik M t = (1+  ) M t-1 Jämvikt  =  i = r +  L(i, Y) = M t / P t Real statsintäkt M t – M t-1  M t-1  P t-1 M t-1  M t-1  P t P t P t P t-1 (1 +  ) P t  407 Makro, Lars Ljungqvist L(r + , Y) ====   = 0, dvs ingen skatt hyperinflation, valutan ersätts av US$ ** Real statsintäkt

Jämvikt vid konstant penningmängdstillväxt Penningpolitik: M t = (1 +  ) M t-1 = (1 +  ) t M 0 Jämvikt: inflationstakt  =  P t = (1 +  ) P t-1 = (1 +  ) t P 0 = (1 +  ) t P 0 prisnivå L( r + , Y ) = P 0 = = M 0 ——— P 0 M 0 ———————— L( r + , Y ) M 0 ———————— L( r + , Y ) 407 Makro, Lars Ljungqvist