Återväxt efter Gudrun ca ha med återbeskogningsplikt Kort om återväxtstödet: Minst 0,5 ha sammanhängande areal, vid hägn 2,0 hektar (senare minskat till 1,0 hektar). Föryngringskostnad för skogsägaren lika stor oavsett trädslag (ca kr/ha) 450 milj kr avsattes (328 milj kr utbetaldes)
Typ 1: Traditionell återbeskogning som inte kräver stängsel 1.a Plantering av barrträd, alla barrträd, ca ha 1.b Barrträdsdominerad blandskog ”glesplantering”, undantag i skogsvårdslagen ca 20% färre plantor, endast gran, ca ha
Typ 2: Återbeskogning med löv för ökad mångfald som kräver stängsel Typ 2.a Lövträdsdominerad blandskog, alla lövträdslag godkända som skogsodlingsmaterial, ca 1500 ha Typ 2.b Ädla lövträd, ca 900 ha Typ 2.c Naturlig föryngring av viltskadekänsliga lövträd. Flertalet inhemska lövträd (ej björk och bok) och i vissa fall tall, ca 400 ha
Trädslagsval enligt återväxtstödet
Trädslagsval exklusive gran enligt återväxtstödet
Föryngringsframgång Barrskogsplanteringar enligt återväxttaxeringen ca 85 % godkända jämfört med skogsvårdslagens krav (ca 80 % normalt) Större andel (ca 30 %) lövplantor (björk) än normalt (ca 15 %) Glesplantering (Typ 1.b) 92% godkänt och 84% jämfört med ordinarie regler Föryngringar som inte fått återväxtstöd i centrala stormområdet endast 70 % godkänt
Föryngringsframgång ”udda trädslag” efter ca 5 år Hybridlärk, sitka, douglas: Ungefär som gran, dock mycket viltskador. Sitka klart sämre i öster. Poppel: Många svaga föryngringar. Hybridasp: Överlag godtagbart resultat. Ädellöv: Många svaga föryngringar.
Andel tallplantor i föryngringarna