Uppsökande verksamhet och stimulansmedel

Åldrande befolkning Av 9 miljoner svenskar är: 18,1 procent 65 år eller äldre 5.3 procent är 80 år eller äldre en knapp procent är 90 år och äldre Medellivslängden är 79 år för män och nära 83 år för kvinnor.

Hur många? Hur mycket? 8,3 procent av alla äldre har hemtjänst 7,2 procent av alla äldre bor på äldreboenden av dessa är ca 80 procent är 80 år och äldre 7 procent av alla som arbetar jobbar med äldreomsorg (exkl. sjukhusvård) Kostnad: närmare 100 mdr kr Anhöriga 2/3 av omsorgen - gratis

Ett uppdrag som redan finns På 70-talet: - problem från yrkesliv till pensionär - erbjuda service till alla pensionärer 80 talet: SoL o HSL ställer krav på kunskap om medborgarnas behov - Några entusiastiska försök Men resten glömde bort uppdraget -krav på besparingar, marknadsanpassning, ÄDEL 00-talet: Tydligare krav i SoL - aktiva i samhällsplaneringen - förebyggande arbete - hälsocoacher

Individen Omgivningen Aktivitet Vad är förebyggande arbete

Antal förebyggande arbete 2009 med stimulansmedel ErbjuditsTackat ja landsting Tackat ja kommun Antal besök Andel ja45 %61 %43 % Andel ja %60 %

Hur kan man arbeta förebyggande Hembesök och informera om: maten, medicinerna, bostaden, motion, hjälpmedel Informera om risker i bostaden – mattor, brandlarm, samt åtgärda med ”Fixar Malte”. Informera om hälso- och sjukvården och socialtjänstens tjänster. Telefonupplysning. Öka tillgängligheten Bjuda in till träffar t ex Varberga i Örebro. Stadsvandring. Skapa mötesplatser Empowerment – t.ex. självhjälpsgrupper

Trygghetsvandring i Flen Fota Emelie Nisu, Flens kommun

Utvecklingsområden Vem är uppdragsgivare? Vad är målet? Återkoppling? Ensamma projektledare. Vilket tidsperspektiv finns för arbetet? Samverkan? Olika lagar, olika uppdrag. Vem ska sökas upp? Ålder, vård och omsorgsbehov Vem ska göra besöket? Vilka frågor ska användas – behov av nationellt stöd?

Utvecklingsområden Stor variation i antal som tackat ja 15 – 98 procent Vilka tackar nej? Är hembesök rätt modell för alla grupper? Hur möter vi invandrare och andra minoriteter? Män? Informationsmaterial. Dokumentationen - vilket är syftet?

Varför nej till individ dokumentation? Om inte ett biståndsärende så får man inte lägga upp det som en personakt. (Regl i SoL PuL) Utan ska då läggas in i kommunens ordinarie diarium Den enskilde bör i princip godkänna alla känsliga uppgifter som läggs in Vid varje återbesök bör man kontrollera samtycke. Nämnden måste även besluta om bevarande och gallring

När kan man dokumentera Hälso- och sjukvårdsuppgift som man gör som legitimerad personal. Om den enskilde har t.ex. hemtjänst kan man lägga in info i personaktien om den enskilde sagt ja till detta. Om forskning kan andra regler gälla.

Vad har man använt kunskapen till? Underlag för nya tjänster ”Fixar Malte” Nya kompetenser t.ex. kuratorer och äldrepedagoger Utveckla utemiljön Skapa träffpunkter eller t.ex. gym som i Sunne Engagera andra förvaltningar Samverkan med andra t.ex. bostadsbolagen, livsmedelsaffärer, kollektivtrafiken, polisen, frivilligorganisationer m.fl. Går det att få in ”äldrekonsekvensanalys” i planeringsarbetet som barnkonsekvensanalys?

Bli aktiva i samhällsplaneringen ”Promenadvänliga bostadsområden främjar socialt kapital, och människor som bor i promenadvänliga områden eller kvarter är mer benägna att känna sina grannar, att lita på människor i området och att engagera sig politiskt och socialt” Johan Faskunger (efter K.M. Leyden Social capital and the built environment: the importance of walkable neighborhoods 2003) ”Ju mer integrerade vi är i vårt bostadsområde eller lokalsamhälle, desto lägre är risken att råka ut för förkylningar, hjärtattacker, stroke, cancer, depression och egentligen alla former av förtida död” Johan Faskunger (efter R.D. Putnam Bowling alone: The collapse and revival of American community) (Lånade citat av Marianne Dock, arkitekt i Helsingborgs stad)

Visa vad ni gör

Ta gärna kontakt med oss Niklas Bjurström tel