Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken – www.lektion.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer och kemiska reaktioner
Advertisements

Syror, baser och indikatorer
Elektrokemi What???.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Joner.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Atomens byggnad Joner Bindningar
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Hur joner och jonföreningar bildas
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Föreningar.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Syror.
Repetition.
Kemisk Bindning.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Syror och baser.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
”Vilket ämne är ädlast?”
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken – www.lektion.se

Allt i vår värld är upp byggt av ATOMER

ATOMENS BYGGNAD Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS SKAL M L K Antal e- = antal protoner = atomnummer L-skal högst 2 e- K-skal högst 8 e- M-skal högst 8 e- ( om det är ytterst) M L K Antal e- = antal protoner = atomnummer ex. Kol = 6C Natrium = 11Na

K L M N 8O …… …… …… …… 12Mg …… …… …… …… 17Cl …… …… …… …… 13Al …… …… …… …… 20Ca …… …… …… ……

K L M N 8O …2 …6 …… …… 12Mg …2 …8 …2 …… 17Cl …2 …8 …7 …… 13Al …2 …8 …3 …… 20Ca …2 …8 …8 …2

Valenselektroner = Elektroner i atomens yttersta skal kallas Ädelgasstruktur = Att atomens yttersta skal är fullt ( nöjd atom) Så de atomer som saknar elektroner för att få sitt yttersta skal fullt vill gärna ta upp elektroner. De som har få valenselektroner gör sig gärna av med dem så de får fullt skal.

20 första grundämnena 1 H 11 Na 2 He 12 Mg 3 Li 13 Al 4 Be 14 Si 5 B 15 P 6 C 16 S 7 N 17 Cl 8 O 18 Ar 9 F 19 K 10 Ne 20 Ca

20 första grundämnena 1 H Väte 11 Na Natrium 2 He Helium 12 Mg Magnesium 3 Li Litium 13 Al Aluminium 4 Be Beryllium 14 Si Kisel 5 B Bor 15 P Fosfor 6 C Kol 16 S Svavel 7 N Kväve 17 Cl Klor 8 O Syre 18 Ar Argon 9 F Flour 19 K Kalium 10 Ne Neon 20 Ca Kalcium

Andra vanliga grundämnen 26 Fe 29 Cu 30 Zn 47 Ag 50 Sn 53 I 79 Au 80 Hg 82 Pb 92 U

Andra vanliga grundämnen 26 Fe Järn 29 Cu Koppar 30 Zn Zink 47 Ag Silver 50 Sn Tenn 53 I Jod 79 Au Guld 80 Hg Kvicksilver 82 Pb Bly 92 U Uran

PERIODISKA SYSTEMET En tabell med alla grundämnen indelade efter egenskaper. Vi kommer att gå igenom en del av hur det är uppbyggt.

PERIODISKA SYSTEMET Lodrätt = GRUPPER Alla har lika många valenselektroner i yttersta skal. Grupp 1 har 1 valens e- Grupp 2 har 2 valens e- Grupp 17 har 7 valens e- Grupp 18 har 8 valens e-

PERIODISKA SYSTEMET Vågrätt = PERIOD Alla i en period har lika många skal. Period 1 har 1 skal. Period 2 har 2 skal. Grupp 1 Grupp 2

GRUNDÄMNESFAMILJER Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper . Dessa kallas en grundämnesfamilj Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) Ex Litium ,Natrium Egenskaper Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron. Bildar +1 joner. Ex. Litium

Grupp 17 Halogener Ex Klor Fluor Brom Egenskaper Bildar lätt föreningar med andra ämnen. Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal . Bildar -1 joner Ex. Klor -bleker & är bakteriedödande Fluor - Bra för tänderna

Grupp 18 Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila Grupp 18 Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila. Vill inte reagera. Ex Helium -i ballonger . Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av . Neon - i färgade lysrör. Ädelgaser

MOLEKYLFÖRENINGAR Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Ex Vätemolekylen H2 H H2 Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.

MOLEKYLFÖRENINGAR Ex Vattenmolekylen H2 O Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta Låga smältpunkter Ofta gaser

POSITIVA JONER En atom med en valenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium Natriumatom Na Natriumjon Na +

NEGATIVA JONER Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor + Fluor arom F Fluorjon F-

JONFÖRENINGAR Na+ + Cl - NaCl Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) Ex Na+ + Cl - NaCl Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.

Salter är jonföreningar Salter är jonföreningar. Då du löser upp ett salt delar det upp sig i joner. Ex vanligt koksalt NaCl löser upp sig i jonerna Na + och Cl - Cl - Na + Na + Cl - Cl - Na +

Syra + Bas = neutral lösning H+ H+ H+ OH- OH- OH- H+ H+ H+ OH- OH- OH- Alla sura lösningar Alla basiska lösningar innehåller vätejoner H+ innehåller hydroxidjoner OH - Om de blandas H+ + OH- = H2 O Syra + Bas = neutral lösning (om nu det är lika många H+ som OH-)