Universalie-realism Tropteori Nominalism Teorier om egenskaper Universalie-realism Tropteori Nominalism

Teorier om egenskaper Varför egenskaper? Universalieproblemet Tre lösningsförslag: Universalerealism Tropteori Nominalism Tre angreppssätt: Analysera Anta som primitivt Förneka

1. Varför egenskaper? Följande tycks vara fallet: De två äpplena har samma färg De två äpplena har något gemensamt De två äpplena liknar varandra med avseende på deras färg En egenskap? En entitet som karaktäriserar ett ting Fa (F=röd, a=ting/partikulär). (Ett ting exemplifierar eller instantierar en egenskap) Relationer? Hur förklara (1)-(3)? (Andra alternativ: primitivitet, förnekelse)

Hur förklara likhet? Ett angreppssätt: Likhet är ett Mooreanskt faktum I suggest that the fact of sameness of type is a Moorean fact: one of the many facts which even philosophers should not deny, whatever philosophical account or analysis they give of such fact. Any comprehensive philosophy must try to give some account of Moorean facts. (D. M. Armstrong i Against ´Ostrich´ Nominalism, pp. 440-41)

2. Universalieproblemet Vad förklarar den likhet som tycks finnas i språk och värld/vad förklarar att distinkta ting kan vara samma? Vad grundar Mooreanska fakta? Vad gör sant påståenden av typen <a är F>, <b är F> eller <a och b är båda F>?

3. Lösningsförslag 1: Universalie-realism One over Many enligt Universalie-realisten One over Many (rekonstruktion) “I would wish to start by saying that many different particulars can all have what appears to be the same nature and draw the conclusion that, as a result, there is a prima facie case for postulating universals. We are continually talking about different things having the same property or quality, being of the same sort or kind, having the same nature, and so on. Philosophers draw the distinction between sameness of token and sameness of type. But they are only making explicit a distinction which ordinary language (and so, ordinary thought) perfectly recognises. I suggest that the fact of sameness of type is a Moorean fact: one of the many facts which even philosophers should not deny, whatever philosophical account or analysis they give of such facts. Any comprehensive philosophy must try to give some account of Moorean facts. They constitute the compulsory questions in the philosophical examination paper.” D. M. Armstrong, ”Against ’Ostrich’ Nominalism”, pp. 440-41. Distinkta ting tycks ha något gemensamt/vara samma. Att distinkta ting tycks ha något gemensamt är ett Mooreanskt faktum. Mooreanska fakta kan inte förnekas, och måste förklaras. Den enklaste/bästa förklaringen av detta Mooreanska faktum är en förklaring som accepterar dess bokstavliga sanning: Det tycks som om distinkta ting har något gemensamt därför att de har något gemensamt. Enligt universalierealismen tycks distinkta ting ha något gemensamt eftersom det finns något – en universalie – som existerar i båda. ______________________________ Universalierealismen bör accepteras A-S Maurin (2013)

Realistiska förklaringsmodellen När ett antal objekt, a…n är objektivt lika i någon aspekt så finns det någonting, , och en relation, R, sådan att vart och ett av a…n står i R till  - och det är på grund av att de står i R till  som a…n är objektivt lika. (A-S Maurin, 2013) Universalien röd

Realistiska förklaringsmodellen: språk och värld Universalien röd <Äpplena är röda>

Men vad är ett universale? vs. Individ (partikulär) Upprepbar (numeriskt samma universale finns på flera platser vid samma tidpunkt t) U1 U1 U1 Icke-materiell? (OM universale finns på flera ställen samtidigt kan det inte vara en materiell entitet) Icke-upprepbar (kan ej vara på mer än en plats vid en given tidpunkt t) I1 I2 I3 Materiell (OM individ materiell så monopoliserar denna rumslig position)

Vilka universalier existerar? Maximalism: ALLA universalier existerar. Dvs. ALLA predikat refererar till egenskaper, så även dessa: <Äpplet är inte grönt> <Äpplet är rött eller grönt> <Äpplet är rött och grönt>? (Abundant vs. sparse properties (D. Lewis)) Begränsning av vilka universalier som existerar… Transcendental realism (Platonsim) vs. Immanent realism (Aristotelianism) Som gör kausal skillnad (Tallant s. 97) Som gör skillnad för sanning (Tallant s. 97) Som är vetenskapliga (Armstrong) ….

Armstrongs vetenskapliga realism I wish to cut this link between Realism and Rationalism, between a doctrine of universals and an attachment to an a priori style of reasoning in ontology. Against a priori Realism I wish to uphold scientific Realism. What is a genuine property of particulars is to be decided by scientific investigation. The identification of properties should be an end-result of the efforts of science, or the efforts of total enquiry. Properties are not given to us from the beginning any more than the laws of nature are. It is a matter for inquiry, both scientific and philosophical, very serious and painful inquiry, whether there is or is not such a property or set of properties as redness, or a set of properties which constitutes lionhood. If you ask me to give an example of a genuine prpoperty I shall be deeply uncertain what example to give, but inclined to suggest such a thing as having the mass of one kilogram exactly. D. M. Armstrong

Lösningsförslag 2: Trop-teorin Vad gör att a är F? Vad gör att a och b båda är F? Universalierealisten: a är F pga. F; a och b är båda F pga. a och b instantierar universale F Tropteoretikern: a är F pga. f1; a och b är båda F pga. a är f1 och b är f2, och f1 el f2 F1 F2 F

Lösningsförslag 3: Nominalism Varför nominalism? Inget kan vara ”multipelt exemplifierbart”! Universalier är ”mystiska” Universalier är ”ovetenskapliga” Universalier är onödiga Universalierealismen dras med oöverstigliga problem (t ex epistemologiska (Platonska realismen)) (Sammanfattning gjord av Maurin 2013)

Olika sorters nominalism: Objektiv nominalism (klassnominalism, likhetsnominalism): Mooreanska fakta förklaras i termer av/grundas i, av oss oberoende konstellationer av konkreta ting Subjektiv nominalism (predikatnominalism, begreppsnominalism): Mooreanska fakta förklaras i termer av/grundas i, av oss beroende ting/aktiviteter Ett återkommande problem: regresser. Alternativet? Spartansk nominalism: Mooreanska fakta förklaras inte i termer av något annat, utan accepteras som primitiva

Spartansk nominalism: vad är en förklaring? ”A system that takes certain Moorean facts as primitive, as unanalysed, cannot be accused of failing to make a place for them. It neither shirks the compulsory question nor answers it by denial. It does give an account.” (D. Lewis, p. 352) ”One may admit that there are red houses, roses and sunsets, but deny, except as a popular and misleading manner of speaking, that they have anything in common… That houses, roses and sunsets are all of them red may be taken as ultimate and irreducible.” W. V. O. Quine (1954: 10) ”…we have nothing more to say about what makes a F, it just is F; that is a basic and inexplicable fact about the universe.” M. Devitt (1997: 97)

Spartansk nominalism: en strutsnominalism? …It is natural to interpret him [Quine] as saying that, although these tokens are all of the same type, yet we have no need to consider what sameness of type is… If that is the way to interpret Quine, then is he not an Ostrich about types? Like an Oxford philosopher of yore, he keeps on saying that he does not deny that many different objects are all of them red, but what this ostensible sameness is he refuses to explain (except to say that it is ultimate and irreducible). D. M. Armstrong, 1997: 103