Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Syror, baser och indikatorer
Olika typer av bindningar DEL 1
Elektrokemi What???.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Atomens byggnad Joner Bindningar
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Hur joner och jonföreningar bildas
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Syror.
Repetition.
Kemisk Bindning.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Metaller Kap 12 Sid
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Gasolbrännare.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Joner Li+ F-.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Kemiska bindningar.
Syror, baser och salter.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ädelgasstruktur Ädelgasstruktur är när yttersta skalet är fullt, dvs. 8 elektroner (förutom k-skalets 2 elektroner). Detta har grupp nr 18(kallas grupp 8 i boken) i periodiska systemet (dvs. helium, neon, argon). Alla andra grundämnen eftersträvar ädelgasstruktur, vilket de får genom att ge eller ta elektroner. Detta medför att alla ämnen i grupp 1 vill ge en elektron och alla ämnen i grupp i grupp 17(7) vill ta en elektron. Detta medför att de helst vill vara i jonform Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Joner, vad är det? Joner är atomer eller molekyler med för många eller för få elektroner. e- 11+ e- Sulfatjon SO42- Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Metaller leder ström Alla metaller leder ström. Metallatomer har vissa elektroner som rör sig fritt i utrymmet mellan atomerna. Därför leder de ström. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Lösningar som leder ström En del vattenlösningar leder ström, en del gör det inte I lösningar som leder ström så är det joner som transporterar strömmen Lösningar som består av molekyler leder inte ström. Varför leder kranvatten ström? Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Hur bildas joner? En atom som lämnar ifrån sig eller tar upp elektroner. 6+ 5= Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ex: natriumjon Natriumjonen har fullt yttre skal. 11 protoner, 10 elektroner – alltså plusladdad: 1+ ALLA ämnen i grupp 1 bildar joner med laddningen +1 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ex: magnesiumjon Magnesiumjonen har fullt yttre skal. Den har 12 protoner (12+) och 10 elektroner (10-). Alltså jon med laddningen 2+ Alla ämnen i grupp 2 bildar joner med laddningen 2+ Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ex: syrejon Syre tar upp 2 elektroner- får fullt yttre skal Har 8+ och 10 -. Alltså en minusladdad jon. Laddningen är 2- Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ex: kloratom Klor har sju elektroner ytterst. Tar upp en – får fullt yttre skal. Har då 17+ och 18-. Alltså en minusladdad jon med laddningen 1-. Alla ämnen i grupp 7 bildar joner med 1- Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Joner bygger kristaller Cl- Na+ Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Jonbindning Bindning mellan en positiv och en negativ jon, dvs. mellan en metall och en icke metall. Dessa föreningar kallas salter Bildar kristaller Löses upp i vattenlösningar och i smälta

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Jonbindning Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Jonbindning Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Kovalent (elektronpar-) bindning I kovalenta bindningar delar två atomer på ett eller flera elektronpar och på så vis får 8 valenselektroner Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Metallbindning I en metall släpper metallatomerna ifrån sig sina valenselektroner till ett gemensamt "elektronhav", som håller ihop alla de positiva joner som bildas. Detta kallas metallbindning. Göran Sellberg och Annika Adolfsson