Fusion (sammanslagning) & fission (sönderdelning) Kärnenergi Fusion (sammanslagning) & fission (sönderdelning)

Vad är kärnenergi Fission är när man klyver en atomkärna m h a fria neutroner I kärnkraftverk används uran som bränsle Energi frigörs när atomkärnorna klyvs. Neutronerna som far iväg klyver i sin tur andra atomkärnor

När neutronen träffat atomkärnan splittras denna i två lika stora delar. Då frigörs en stor mängd värmeenergi samt två el tre nya neutroner För att de neutroner som frigjort inte ska dela nya kärnor på ett okontrollerat sätt så har man två hjälpmedel, moderatorer och styrstavar Moderatorn har till uppgift att bromsa ned snabba neutroner, oftast består moderatorn av vatten eller kol Styrstavarna absorberar överflödiga neutroner.

Så fungerar ett kärnkraftverk Mellan 450 och 700 bränsleelement placeras i reaktortanken och bildar tillsammans det som kallas härden. När kärnklyvningen i uranets atomkärnor startar bildas värme. Det vatten som pumpas genom härden värms upp och används till att producera ånga. Ångan leds till turbiner som driver en generator och därigenom omvandlas ångtrycket till elektricitet. Ångan leds sedan från turbinen vidare till en kondensor där ångan kyls ner och blir till vatten igen. Därefter leds vattnet åter in i reaktortanken. Kylvattnet som används för att kondensera ångan till vatten är havsvatten. Det pumpas ut i havet igen efter att det har utfört sin uppgift. Kylvattnet blir inte radioaktivt förorenat eftersom det aldrig kommer i kontakt med processvattnet. Kylvattnet påverkar ekosystemet i havet då det höjer temperaturen i utsläppsområdet.

Kärnkraftverk i Sverige idag I Sverige finns tio kärnkraftsreaktorer i drift, fördelade på de tre kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Verken i Forsmark och Oskarshamn har tre reaktorer vardera och i Ringhals finns fyra reaktorer. Tillsammans står dessa för cirka hälften av Sveriges elförsörjning. Tidigare fanns även två reaktorer vid kärnkraftverket i Barsebäck i drift. Dessa stängdes år 1999 respektive år 2005.

Tjernobyl Reaktorolyckan i Tjernobyl inträffade den 26 april 1986. Kraftverkspersonalen skulle genomföra ett experiment i reaktor nummer fyra. På grund av reaktorns konstruktion, att en del av säkerhetssystemet var frånkopplat och personalens felgrepp steg reaktoreffekten mycket snabbt till ungefär 100 gånger normal fulleffekt. Bränslet smälte i hettan och två ångexplosioner förstörde överdelen av reaktorn och taket på reaktorbyggnaden. Den brand som bröt ut förde stora mängder radioaktiva ämnen rakt upp i luften till drygt en kilometers höjd och de drev i väg med vindarna mot nordväst, bland annat till Sverige. Det radioaktiva molnet passerade över Sverige den 27 april och upptäcktes av mätutrustning vid Forsmarks kärnkraftverk den 28 april. 

Följder av olyckan i Sverige idag Av det radioaktiva nedfallet återstår idag bara radioaktivt cesium, Cs-137, som är av någon betydelse från strålskyddssynpunkt. Det största nedfallet drabbade delar av Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland. Ett litet antal personer som bor i områden med högst nedfall och som äter mycket vilt, insjöfisk och svamp kan idag få stråldoser som uppgår till några tiondels millisievert per år. Hälsoeffekterna är mycket små eller obetydliga och man kan inte förvänta sig någon mätbar ökning i cancerfrekvens i Sverige som kan förklaras av Tjernobyl-nedfallet.