Särläkemedel på Läkemedelsförmånsnämnden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samarbetsavtal om utvecklingsinsatser i Oskarshamn och Östhammar
Advertisements

Data från svensk sjukvård i underlag och beslut från TLV
Enheter introduktion Hur lång är du?
Föreläsning 6.
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Kapitel 11 Prissättning.
Block 4: Att driva företag
Föreläsning 5.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Oktober 2011 Arbetsmarknadsläget.
VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.
Samtliga anställda Arbetsskada Lag-TFA Lag/TFA.
Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.
Almedalen 2008 Arbetsmarknadsindikatorer år Hur många går till arbetet en vanlig dag… …och vad gör resten?
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. januari 2012.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Upphandling av stöd till bredband
Bredbandsutredningen1 Uppdraget Direktiv: –Regionalt nät; Medel och villkor –Ge förslag på nationellt infrastrukturprogram –Tidplan; 1 mars 2000.
Parkinsons sjukdom är en neurologisk
Beräkna en ekvation (metod 1)
Procent.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. februari 2012.
Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer.
Kapitel 6 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Myh.se. Fyra förändringsområden 1) En mer sammanhållen myndighet med en gemensam kultur 2) En stärkt myndighets- ledning 3) Utveckling av YH som system.
NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT RÅDGIVNINGEN NYFÖRETAGARCENTRUMS RESULTAT 2010  ANTAL BESÖKARE  KÖN  ÅLDER  BAKGRUND  TYP AV RÅDGIVNING.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kapitel 6 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
Från idé till lönsamt företag 1 Hans Silveborg ALMI Innovation HANS SILVEBORG Innovationsansvarig ALMI Företagspartner Kalmar län AB
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. november 2014 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Lennart Tingvall:
1. Besluta om subvention och pris för: Receptbelagda läkemedel inom öppenvården Förbrukningsartiklar 2. Besluta om Apoteksmarginalen 3. Göra en genomgång.
Demokratins metoder ”Folket ska styra”
Resultatplanering Kap 16 Resultatanalys.
Vad händer i kretsloppet?
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Utveckling t.o.m. maj 2015 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Utveckling t.o.m. sept 2015 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Läkemedelsinfo Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp 10 maj 2016.
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. april 2016 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Jonas Eriksson:
Uppföljning av processerna för introduktion av nya läkemedel i Sverige
Uppföljning av processerna för introduktion av nya läkemedel i Sverige
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån
Kostnader för läkemedelsförmån
Presentationens avskrift:

Särläkemedel på Läkemedelsförmånsnämnden Joakim Ramsberg Hälsoekonom Läkemedelsförmånsnämnden

Vad gör LFN? Inrättades 1 oktober 2002 Ny lag om läkemedelsförmåner Besluta om ett läkemedel eller viss vara ska ingå i läkemedelsförmånerna Fastställa pris

Läkemedelsförmånstrappan 100 % reducering 4 300 SEK 90 % reducering För patienten: 1 800 SEK ………………..……... 3 300 SEK 75 % reducering För patienten: 1 700 SEK …………………………………. 1 700 SEK 50 % reducering För patienten: 1 300 SEK …………………………………………... 900 SEK För patienten: 900 kr 0 % reducering

Vad gör LFN? Nya läkemedel Företagen ansöker Befintliga sortimentet (ca 2000 produkter - 50 grupper)

Hur är myndigheten organiserad? Nämnden – fattar beslut Kansli – förbereder beslut

Lagar som styr arbetet/besluten Lagen om läkemedelsförmåner mm Viktigaste kriterier för att ett läkemedel ska kunna ingå: godkända indikationer i princip vara receptbelagt - alltså inte sjukhusprodukter

Lagar som styr arbetet/besluten Människovärdesprincipen Alla ska behandlas lika oavsett ålder, kön, etnicitet osv. Behov/solidaritet principen De med större behov ska prioriteras framför de med mindre Kostnadseffektivitetsprincipen kostnaden ska vara rimlig från medicinska, humanitära och samhällsekonomiska perspektiv (Marginalnytta)

Särläkemedel i förmånen 10-tal produkter I förmånen, tex Fabrazyme Replagal Glivec Tracleer Somavert Carbaglu Aldurazyme

Särläkemedel i förmånen 7 beslut av LFN Inga avslag 5 till en kostnad per QALY > 1 000 000

Många nya särläkemedel Omprövning? Ställer större krav på hälsoekonomisk analys i nyare ansökningar Inget stöd i lagen för att särläkemedel ska särbehandlas också i pris- och subventionsbeslut

Men, Behov-/solidaritetprincipen tolkas som att samhället har större betalningsvilja för personer med större behov Mindre omfattande krav på hälsoekonomisk dokumentation av produkter med liten försäljningsvolym Fattar beslut baserat på förväntat värde Inte så låsta vid (godtyckliga) signifikanstest